Transition är ett socialpsykologiskt begrepp som innebär en förändring i livet och kan ske på flera olika plan. Att bli förälder beskrivs många gånger som den största transitionsprocessen en vuxen människa genomgår och att den för många är svår och omvälvande att hantera. Tidigare forskning visar att nyblivna föräldrar känner en naturlighet i att vända sig till sin BVC för råd och stöd i den praktiska omvårdnaden av barnet. För distriktssköterskan på BVC är det en viktig uppgift att stödja nyblivna föräldrar i den process det innebär att bli förälder. Stödet ger barnen förutsättningar för en god utveckling och uppväxt, och för att skapa en god vårdrelation.Syftet är att ta reda på hur förstagångs föräldrar upplever transitionen till föräldraskapet.Metoden som används är Evans analysmodell för en systematisk litteraturstudie. Sexton kvalitativa artiklar där olika typer av föräldrars upplevelse skildrats har granskats och nyckelord har identifierats för att bygga meningsbärande teman och subteman.I resultatet framkom att de nyblivna föräldrarna upplevde förändringen i livet överväldigande och att de påverkades mer än de kunnat förbereda sig på, mestadels var det en positiv upplevelse. Tre huvudteman framkom; kommunikation, information och stöd. Alla tre kom att innefatta såväl praktiska som emotionella aspekter. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Att arbeta som distriktssköterska innebär ett brett arbetsfält och att träffa många patientkategorier och deras anhöriga. Det kräver att distriktssköterskan kan arbeta i team eftersom hon samverkar med många olika professioner, men också att kunna vara arbetsledare när så krävs. Erfarenheter visar att distriktssköterskor känner sig stressade på grund av hög arbetsbelastning. Vårt syfte med studien är därför att beskriva källor till stress hos distriktssköterskor som arbetar i hemsjukvård. Studien har genomförts som en intervjustudie. Informanternas antal var åtta och alla hade minst fem års erfarenhet av att arbeta i hemsjukvård. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar fyra kategorier som beskriver källor till stress; känsla av uppgivenhet, att aldrig få vara ifred, att alltid vara duktig och att inte hinna med. Framträdande är lågt inflytande på arbetsmiljön och ett omfattande administrativt arbete är stressande. Detta resultat kan utgöra underlag för en diskussion av hur distriktssköterskors arbetsmiljö i hemsjukvård kan förbättras. Författarna ser att distriktssköterskan behöver få mer inflytande över sin arbetsmiljö och bli avlastade med administrativt arbete för att få mer tid att kunna arbeta kliniskt med patientarbete. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Det finns områden inom hjärtforskning som visar att kvinnor och män inte får samma vård. Vikten av att anpassa vården efter individen har uppmärksammats i forskning tex att vårdpersonalens bemötande har stort inflytande i hur kvinnor upplever sin sjukdomsperiod i samband med hjärtsjukdom. Kunskapen om hur hjärtsjuka kvinnor upplever vårdpersonalens bemötande i samband med hjärtsjukdom är viktig för distriktssköterskan för att som yrkesgrupp kunna utveckla ett korrekt omhändertagande med individen i fokus. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med hjärtsjukdom. En kvalitativ studie med induktiv ansats utfördes genom att nio kvinnor som råkat ut för hjärtsjukdom intervjuades. Med innehållsanalys som metod framkom ett tema och fyra kategorier: temat i resultatet var att kvinnorna upplevde att de var nöjda men ändå missnöjda med vårdpersonalens bemötande. Kategorierna som framkom var att de upplevde vårdpersonalen som kompetent, de kände vårdpersonalens omtanke men samtidigt kände de sig försummade av vårdpersonalen och de tvivlade på vårdpersonalen och vården. Bristande uppföljning uppgavs som ett orosmoment, detta beskrevs både av informanterna och i bakgrundslitteraturen. I resultatet framgick att kvinnorna kände sig väl bemötta och att en känsla av delaktighet var viktig för patienten. Viktigt för informanterna var också att bli sedd, hörd och tagen på allvar för att kunna känna sig trygg och lugn i vården. Uppföljning i primärvården av dessa patienter skulle med fördel kunna utföras av distriktssköterskan. Framtida studier skulle kunna utföras i ämnet bemötande för att ge en mer mångfacetterad bild. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Mer än var tredje patient som vårdas i hemmet drabbas någon gång av en vårdskada. Det kan handla om fall, undernäring, trycksår, läkemedelsavvikelser eller vårdrelaterade infektioner. Vården i den kommunala hemsjukvården utvecklas successivt till att bli allt mer avancerad. Detta ställer stora krav på distriktssköterskans kunskap och kompetens. Genom hembesök ges distriktssköterskan möjlighet att i god tid uppmärksamma risker och kan genom förebyggande åtgärder öka patientsäkerheten. Syftet med studien var därmed att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i den kommunala hemsjukvården. För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer hölls med både distriktssköterskor och sjuksköterskor i en mellanstor västsvensk stad. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat bestående av tre kategorier: Vikten av samarbete, patientsäker vård i hemmet och förutsättningar för patientsäkerhetsarbete. Resultatet belyser vikten av att göra patienten delaktig i patientsäkerhetsarbetet men även betydelsen av att involvera anhöriga och samarbeta tvärprofessionellt beskrivs som viktiga delar. Genom hembesök får distriktssköterskan en bra bild av eventuella risker som kan finnas, men att kunna sätta in adekvata åtgärder är inte alltid så lätt som det låter, då patientens självbestämmande alltid måste gå före det förebyggande arbetet. Resultatet visar även på hur distriktssköterskans administrativa uppgifter ofta stjäl värdefull tid från patienterna och hur stöd från organisationen därmed är viktigt. Distriktssköterskan måste för att kunna arbeta riskförebyggande besitta kunskap och kompetens, samt ha en förståelse för hur en ökad riskmedvetenhet kan leda till hållbar utveckling.

Bakgrund:‌ Om dokumentationen av sår och sårvård sker på olika ställen i journalen kan detta påverka hur och vad patienten får för behandling. Patientsäkerheten riskeras och patienten riskerar bli felbehandlad vid bristfällig eller felaktig dokumentation.  Syfte:‌ Att belysa sårvårdsdokumentationens utförande i primärvården Region Kronoberg, utifrån distriktssköterskans ansvar och kompetens.  Metod:‌ ‌‌Studien‌ ‌är‌ ‌en‌ ‌kvalitativ‌ ‌intervjustudie‌ ‌med‌ ‌semistrukturerade‌ ‌intervjuer‌.‌ ‌‌Datainsamlingen ‌analyserades‌ utifrån‌ ‌en‌ deduktiv ‌innehållsanalys‌ enligt Elo & Kyngäs (2007). ‌En matris utformades efter de utvalda kategorierna från den teoretiska referensramen.  ‌  Resultat:‌ ‌‌Analysen‌ ‌resulterade‌ ‌i‌ ‌tre‌ ‌stycken‌ ‌huvudkategorier‌ ‌utefter‌ ‌den‌ ‌valda‌ ‌teoretiska‌ ‌referensramen;‌ ‌‌Evidensbaserat‌ ‌förhållningssätt,‌ ‌Informatik‌ ‌‌och‌ ‌‌Förbättringskunskap‌ &‌ ‌Kvalitetsutveckling‌. Studien visar att det finns skillnader i hur sårvård dokumenteras i Region Kronoberg. Det som framkommer i resultatet är att de distriktssköterskor som inte arbetar med sårvårdsplanerna idag är intresserade av att börja med dem i framtiden med en förhoppning om att vissa delar i sårvårsplanen går att ändra. Det var också tydligt att de distriktssköterskor som dokumenterade i sjuksköterskemallen i löpande text upplevde att det inte fanns någon direkt struktur, utan det dokumenterades efter vad var och en tyckte var viktigt.  ‌Slutsats:‌ ‌‌Den‌ ‌här‌ ‌studien‌ ‌bidrar‌ ‌med‌ ‌ökad‌ ‌kunskap‌ ‌kring‌ ‌distriktssköterskors‌ ‌erfarenhet‌ ‌av‌ ‌att‌ ‌dokumentera‌ ‌sårvård‌ ‌i‌ ‌primärvården.‌ ‌Alla‌ ‌var‌ ‌positiva‌ ‌till‌   ‌att‌ ‌arbeta‌ ‌enligt‌ ‌riktlinjer‌na ‌men ‌det‌ ‌behövdes‌ ‌förbättring‌ ‌av‌ ‌nuvarande‌ ‌sårvårdsplan‌ ‌för‌ ‌att‌ ‌det‌ ‌skulle‌ ‌kunna‌ ‌fungera‌ ‌som‌ ‌ett‌ ‌bra‌ ‌arbetsredskap.‌ ‌ ‌

Syftet med föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors reflektioner över arbetsrelaterad stress. Studien hade en beskrivande design och genomfördes som en intervjustudie. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sexton distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård och på hälsocentral intervjuades. Resultatet visade hur distriktssköterskorna utsattes för olika påfrestningar i arbetet som bidrog till upplevelse av stress. Distriktssköterskorna beskrev hur de kände sig otillräckliga, utsattes för störningar, hade svårt att påverka sin arbetssituation samt att det ställdes höga krav på dem i arbetet. Deltagarna beskrev brist på tid och personal samt avsaknad av stöd från sina chefer. Största stödet fann distriktssköterskorna i varandra. Att jobba över var vanligt samt att behöva prioritera bland arbetsuppgifterna. Distriktssköterskorna upplevde fysiska och psykiska symtom till följd av stress på arbetet och hanterade det exempelvis genom fysisk aktivitet. Respondenterna beskrev hur de gjorde misstag på grund av stress, vanligaste var att glömma men det påverkade även distriktssköterskornas patientbemötande och bedömningar. Slutsatsen är att respondenterna upplevde det svårt att påverka sin arbetssituation, att det ställdes höga krav på dem och att det rådde en hög arbetsbelastning. I kombination med bristande stöd ledde det till hög grad av upplevd stress. Stress i arbetet fick konsekvenser för så väl distriktssköterskorna som för patienterna. / The purpose of this study was to describe Primary Nurses’ reflections of work related stress. The study had a descriptive design and was conducted as an interview study. The material was analyzed using qualitative content analysis. Sixteen Primary Nurses in home care and primary care were interviewed. The result showed how Primary Nurses were subjected to various strain at work that contributed to the experience of stress. The Primary Nurses described how they felt inadequate, were subjected to interference, had difficulties in affecting their work situation and that there were high demands in their work. The participants described the lack of time and personnel and lack of support from their managers. The Primary Nurses found the greatest support in each other. To work overtime was common and to have to prioritize tasks. The Primary Nurses experienced physical and psychological symptoms as a result of stress at work and coped by example physical activity. The respondents described how they made mistakes because of stress, most common was to forget but it also affected the Primary Nurses’ patient treatment and assessments. The conclusion is that the respondents felt difficulties in influencing their work situation, there were high demands on them and there was a high workload. Combined with a lack of support it led to high levels of perceived stress. Stress at work had an impact as well on the Primary Nurses as on the patients.

Sammanfattning Bakgrund venösa bensår är en ofta förekommande diagnos i primärvården. Många patienter med venösa bensår får recidiv av sina sår. Det är viktigt att öka kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder distriktssköterskan har att tillgå för att minska risken för recidiv av venösa bensår. Lyckas distriktssköterskan i sitt förebyggande arbete förbättras patientens livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans förebyggande omvårdnadsåtgärder för recidiv av venösa bensår. Metoden har en beskrivande design och har genomförts som en systematisk litteraturstudie med systematisk och manuell litteratursökning i tidigare empiriska studier. Databaserna som genomsöktes var Cinahl och Pubmed. Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar. De kategorier som framkommer i resultatet var: information, råd, stöd vid egenvård och specifik omvårdnad. Slutsatsen i denna litteraturstudie är att det går att minska risken för recidiv av venösa bensår om patienten gör livsstilsförändringar, t.ex. att använda kompressionsstrumpor och att ha balans mellan aktivitet och vila med ben över hjärthöjd. För att klara detta behöver patienten information och råd från distriktssköterskan. Resultaten kan användas för att utforma en vård där distriktssköterskan försöker förebygga recidiv av venösa bensår.

Syftet med studien var att beskriva nyutbildade distriktssköterskors upplevelse av första tiden i yrket. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie och hade en deskriptiv design. Intervjuerna genomfördes med tio nyutbildade distriktssköterskor inom primärvården i ett län i Mellansverige. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån tre kategorier: Utbildningen förbereder för yrkesrollen men det mesta lärs genom att utöva yrket, Inställning och tidigare erfarenhet påverkar upplevelsen av att vara nybliven distriktssköterska och Viktigt med praktiska förutsättningar för att lära sig yrket. Distriktssköterskorna ansåg att utbildningen saknade vissa viktiga områden eller innehöll för lite om vissa områden vilket ledde till osäkerhet inför nya arbetsuppgifter. De distriktssköterskor som arbetat inom primärvården eller inom kommunal vård innan utbildningen upplevde inte distriktssköterskearbetet som svårt. De med enbart erfarenhet från slutenvård/akutsjukvård innan utbildningen upplevde det som krävande att vara nybliven distriktssköterska.Distriktssköterskorna beskrev distriktssköterskekunnandet som något som växte fram under och efter utbildningen i kombination med tidigare erfarenhet. Det innebar ett lärande under hela yrkeslivet. En viktig förutsättning för lärandet var att få praktiska förutsättningar på arbetsplatsen via introduktion och stöd från kollegor. / The purpose of this study was to describe how newly qualified district nurses' experience their first time in the profession. The study was carried out as a semi structured interview study with descriptive design. The interviews were conducted with ten newly qualified district nurses in primary care in central Sweden. Data was analyzed based on qualitative content analysis. The study resulted in three categories: Education prepares for the professional role but most is learnt by practicing the profession, Attitude and previous experience affect the experience of being a newly qualified district nurse and The importance of getting practical conditions to learn the profession. District nurses considered that the education lacked some important areas, or contained too little of certain areas resulting in uncertainty in facing new tasks. Those with prior experience from primary care or community care before the education experienced it as easy to become a district nurse. Those with experience only from emergency care before the education perceived it as challenging to be a newly qualified district nurse. District nurses considered the profession of district nursing as something that based on past experience grows and develops when practicing the occupation. That involves a lifelong learning. An important prerequisite for learning is introduction and support from colleagues.

Syfte: Att beskriva hur distriktssköterskor inom hemsjukvården upple­ver sitt arbete och sin arbetsmiljö ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta distriktssköterskor verksamma inom hem­sjukvård i tätort eller på landsbygd i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat ”Att arbeta för patientens bästa, en utmaning för distriktssköterskan i hemsjuk­vård” bildades ur fyra kategorier. Utmaningar som distriktssköterskorna i studien beskrev som den fysiska arbetsmiljön i patienternas hem, att ha ett professionellt förhållningssätt, att hålla sig uppdaterade, prioritera och planera sitt arbete. Utmaningarna fanns också i kra­ven ställda från olika håll och strävan efter ett gott samarbete med många olika instanser och yrkeskategorier, allt för patientens bästa. Temat bildades ur kategorierna ”Ditt hem är min arbetsplats – att vara nära men ändå ha distans”, ”Att känna sig som en admi­nistratör men prioritera patientkontakten”, ”Att uppleva stöd och sträva efter samar­bete” samt ”Ambitioner och förväntningar inför framtidens hemsjukvård”. Slutsats: Distriktssköterskorna inom hemsjukvården upplevde många utmaningar i sin strävan efter att arbeta för patientens bästa. Distriktssköterskornas upplevelser gav ett helhetsperspektiv på arbetet inom hemsjukvården och kunskap om detta är ett viktigt redskap för att optimera hemsjukvår­dens framtida kvalitet. / Aim: To describe how district nurses in home care experience their work and their working environment from a physical, psychological and social perspective. Method: The study had a descriptive design with qualitative approach. Eight district nurses working in home care in urban or rural areas in central Sweden participated in the study. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed by qualitative content analysis. Results: The theme "Working for the patient's best, a challenge for the district nurse in home care " was formed out of four categories. Challenges that district nurses in the study described as the physical environment in the patients’ home, having a professional approach, to stay updated, prioritize and plan their work. Challenges were also in the requirements asked from various quarters and the quest for a good cooperation with many different instances and professions, all for the patient's best. The theme was formed from the categories "Your home is my workplace - to be close but still have a distance", "To feel as an administrator but prioritize the patient contact", "To experience support and strive for cooperation" and "Ambitions and expectations for the future of home care". Conclusion: District nurses in home care experienced many challenges in their efforts to work for the patient's best. District nurses experiences gave an overall perspective of the work in home care and knowledge of this is an important tool to optimize future home care quality.

Denna studies syfte var att undersöka hälsokoordinatorernas beredskap och upplevda kompetens att arbeta med alkoholriskbruk i primärvården i Landstinget i Kalmar Län och hur de upplevde arbetet. Metodansatsen som användes var triangulering, där enkäter skickades till alla hälsokoordinatorer i länet. Därefter utfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre strategiskt utvalda hälsokoordinatorer Det användes deskriptiv metod för enkäterna och innehållsanalys för intervjuerna. Resultatet var att arbetet med riskbruk av alkohol var ett känsligt område där hälsokoordinatorerna upplevde att de främsta hindrande faktorerna var brist på utbildning och instruktioner på hur det rent praktiskt skulle arbetas med riskbruk av alkohol. Utbildningsnivån stod inte i proportion till beredskapen att arbeta med frågan. Alkohol rankades lägst av livsstilsområdena både i beredskap och hur viktigt det var som livsstil att arbeta med frågan. Informanternas eget förslag var att ha speciellt intresserad personal som arbetar med alkohol på samma linje som tobaksavvänjarna för att få bästa resultat. Konklusionen var att alkohol fortfarande inte har den självklara plats som efterstävas inom primärvården. Hälsokoordinatorerna upplever en saknad av utbildning och tid för att arbeta med alkoholprevention. Riskbruksprojektet har inte haft den förväntade effekten i Landstinget i Kalmar Län.