Thesis (doctoral)--Heidelberg, 2006. / Includes bibliographical references (p. [388]-439).

Univ., Diss.--Tübingen, 2004.

Thesis (doctoral)--Universität, Tübingen, 2004.

This study is an exercise in understanding both doctrinally and pastorally the nature of knowledge of God for persons with intellectual disabilities. Its central question is: “How might one know the Word of God without words?” At present, no extended theological systematical consideration has taken place of this question, and confusion arguably exists in the church and wider disability circles as to if/how persons with high support needs, such as intellectual disability, should be afforded pastoral care. This study addresses this need in dialogue with Karl Barth’s theological insights, and by developing an account of knowledge of God for persons with intellectual disabilities that is at once theologically informed and pastorally effective. In the last thirty years theological reflection considered in light of the situation of disability has seen tremendous growth and change, as the discipline has budded and blossomed. In particular, theologians of disability have reflected on the significance of disability in relation to the Christian doctrines of creation, anthropology, Christology, the imago Dei, ecclesiology and eschatology, amongst others, with rich and varied results. Similarly, this project suggests that consideration of the doctrine of revelation and the discipline of pastoral care in light of the situation of intellectual disability will yield unique and valuable outcomes for the disability community, but also for the wider church. Karl Barth will be the primary dialogue partner in these preparatory, theological stages. His thought regarding the incarnation of the Word in various forms, perhaps surprisingly, opens new avenues for our reflection. By engaging Barth’s theological anthropology as well as his theology of co-humanity of being with others in encounter, this project aims to demonstrate that knowledge of God is possible for all persons of all abilities.

簡略總結犯罪被害者學至今近七十年的發展，係在刑事法領域中對於犯罪被害者的重新重視。犯罪被害者學並不意味著苛責犯罪被害人，反而透過類型化的理論形成、原因或犯罪被害者的特質分析與調查，提供刑事政策或刑事司法上之重要且更加全面的觀點。 犯罪被害者釋義學可由犯罪被害者角度出發，在刑法釋義學的層次發展並實質的影響刑事不法－主要係不法構成要件之輔助解釋原則。基於刑法的補充性原則、最後手段原則，重視犯罪被害者的應保護性與需保護性。犯罪被害者釋義學是作為構成要件解釋上的基準之一補充與輔助目的性解釋，並進一步對刑法的處罰範圍做出合理的限縮。其並非激烈且極端的訴諸苛責犯罪被害者以免除犯罪行為人之責任，也非意圖取代法益保護的思想而為對於刑法體系的顛覆，僅作為溫和且具有彈性的輔助解釋手段。並無必要對其嚴格限制或批評。 犯罪被害者釋義學之運用實質上實不侷限於詐欺罪領域之中。藉由犯罪被害者釋義學，提供更細密完整的觀察角度，對我國刑法分則之中各罪構成要件中犯罪被害者的角色定位加以釐清，將有其實益。犯罪被害者釋義學的出發點既然是犯罪被害者對犯罪的重要作用，則不只輕罪領域內的要件可能運用犯罪被害者釋義學進行解釋，重罪的若干要件之中犯罪被害者是否需要刑法保護，同樣應該討論。應從不同犯罪構成要件加以解構，注意犯罪被害者與犯罪行為人的共同作用。犯罪被害者釋義學主要針對的是特定犯罪之特定不法構成要件，立法者制定該要件的見解無法透過文義、體系或歷史解釋的方法確立。此時應可透過先歸納、後演繹的方式，證立犯罪被害者釋義學，並作為解釋上可廣泛運用的輔助原則。 由犯罪被害者釋義學的運用與歸納，可看出從犯罪本身的保護法益層次認定、再至個別要件規範係為保護犯罪被害者的構成要件規範或僅做為加重理由、且及於立法層次上的入罪或除罪化討論。犯罪被害者以刑法保護的需求，可具有「聯結功能」，提供學理上相同問題上相同解釋之依據，並透過對犯罪被害者需保護性的相同與不同理解，於不同犯罪的構成要件解釋或立法妥適性探討時一併考量，做出合理的解釋。 犯罪被害者釋義學之核心思維係最後手段原則的具體化，然而重點在於「如何具體化」。透過歸納犯罪被害者釋義學之運用，最後手段原則當然係刑法中的重要原則，但犯罪被害者與刑法之間的關聯，仍在於法益。無論是具體犯罪被害者的利益，或是抽象而廣義甚至可能的犯罪被害者需要以刑法保護，事實上構成了法益的一部，僅係在國家掌握刑罰權之下因而隱沒於法益概念之中。因此犯罪被害者釋義學應認為是一種從法益的認定與範圍出發，重視國家所應以刑法保護者並在各層次實踐的原則。故犯罪被害者釋義學可完全在現行刑法的體系、概念及理論當中實踐，刑事法長久以來討論與發展其實也從未擺脫個別犯罪被害者的思考。也因此犯罪被害者釋義學應是全面的、不激進的且可被接受的原則，並在不法構成要件解釋甚而整體刑事政策上皆可做出貢獻。

<p>Syftet med uppsatsen är att titta närmare på skillnaderna mellan den judiska och den kristna bilden av och resonemangen avseende Messias, så som de kom till uttryck i medeltidens mest berömda disputation i Barcelona år 1263.</p><p>Det är intressant att försöka förstå hur en medeltida judisk lärd såg på Messias och hur en dominikan försökte få honom på andra tankar om Messias. Dessutom har ämnet större aktualitet idag än tidigare, eftersom antalet och storleken av de messianska judiska församlingarna i världen, de flesta naturligtvis i Israel, växer. I de messianska församlingarna behöver det judiska och det kristna inte längre vara åtskiljande utan förenande faktorer.  </p><p>Disputationen i Barcelona var en sista uppflammande påminnelse om den tid som varit, den sista gången som den rika judiska kulturens representant fick någorlunda fritt framträda och uttrycka sig. Enligt Maccoby var Barcelonadisputationen den mest högklassiga, relevanta och bäst återgivna av alla disputationer. Därför bör den också vara bäst ämnad till att nå syftet genom följande frågeställningar:</p><p>1.      Vilken bild av Messias gav Paulus Christianus?</p><p>2.      Vilken bild av Messias gav Moses Nahmanides?</p><p>3.      Väsentliga skillnader mellan Paulus Christianus och Moses Nahmanides uppfattning om Messias</p>

<p>Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.</p><p>Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.</p><p>Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi. Målet med uppsatsen har också varit att på ett lättförståeligt sätt förklara detta fenomen. Min ambition har varit att läsare som inte har så mycket kunskap i ämnet ska kunna tillgodogöra sig detta arbete på ett bra sätt.</p>

<p>Svenska kyrkan befinner sig idag mitt i ett pulserande, modernt samhälle, där kyrkans position inte längre är så självskriven som den förut varit. Samtidigt som kyrkan ska följa med i tiden för att kunna erbjuda en verksamhet som passar dagens moderna sökare, är den också förvaltare av en tradition och ett budskap.</p><p>I denna uppsats har jag närmare undersökt, hur kyrkan idag presenterar det ofta laddade budskapet om synd, nåd, omvändelse och försoning. Forna dagars teologer var eniga om behovet av syndanöd, bekännelse, ånger och omvändelse, för att komma in i Guds förlåtelse. Detta budskap känns främmande för många idag, då flertalet av dåtidens ”synder”, tillhör ett normalt livsmönster.</p><p>I den inomkyrkliga diskussionen kring ämnet, är åsikterna spridda. Enligt en åsikt är dagens moderna människa mindre benägen att uppleva synd och skuld än tidigare generationer, och har därför svårare att komma nära det kristna budskapet och få Guds förlåtelse. Trots detta, fortsätter kyrkan att bemöta människors synd på samma sätt som under Luthers tid, istället för att försöka anpassa sig för att hjälpa dagens sökare att konfrontera sin synd, och få den sonad.</p><p>Andra menar att dagens stressade tillvaro gör att människor redan känner sig hårt ansatta av skuld och dåligt samvete, och att kyrkan ej bör belasta människor ytterligare med det traditionella syndabudskapet. Istället bör kyrkan gå in som en rogivande och läkande faktor i tillvaron.</p><p>De olika åsikterna i frågan faller tillbaka på olika inställningar till syndens ursprung och beskaffenhet, ett område som inleder denna uppsats i form av en historisk bakgrund; syndens historia. Diskussionen kan också speglas mot uppsatsens presentation av Svenska kyrkans ”marknadsföring” av budskapet; Lilla och Stora boken om kristen tro. Här finner vi ett budskap om synd och förlåtelse genom Jesus Kristus, även om behovet av ånger, syndanöd och omvändelse tonats ner jämfört med forna tiders budskap.</p> / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

<p>När Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstånd. Han hade vänt upp och ned på den tidigare uppfattningen om att människan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den främsta förklaringen till människans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. På samma sätt har Darwinanhängare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lämnar helt enkelt ingen plats åt en skapande kraft – den behövs inte eftersom naturen klarar det själv om den bara får några försök på sig och tillräckligt lång tid.</p><p>Finns det då någon möjlighet för dessa två att samexistera? I detta arbete har de båda jämförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar. Eftersom det finns en viss förkunskap hos oss alla har den hermeneutiska metoden använts. Genom att läsa annan litteratur har stegvis ny kunskap kommit fram och byggts på, för att slutligen få en insikt i ämnet och därifrån kunna dra slutsatsen.</p><p>De bådas samexistens är fullt möjlig. Vetenskapen kan inte förklara allt och fram till den dag då de kan bevisa att Gud, eller den skapande kraften inte finns så finns det plats för båda. Det ena behöver inte utesluta det andra. Vill en darwinist tro på Gud så är det fullt möjligt. Likaså gäller om en kristen vill acceptera de naturvetenskapliga förklaringarna till människans härstamning. Vetenskapen förklarar det vi har i vår empiriska upplevelsevärld och kristendomen förklarar det bortom - det transcendenta.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Nordström.

<p>Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.</p><p>Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan.</p><p>Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt. Men eftersom de är anställda i de olika samfunden, och i vissa fall även utbildade där, så finns det ändå en samstämmighet mellan personerna och samfunden de representerar.</p>