Global ETD Search

51	Har dagens vetenskap och religion förutsättningar att berika varandra? : en studie utgående från en dialog hos John Templetonstiftelsen Madfors, Ingela January 2009 (has links) <p>Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner. Dessa resonemang fördes dock inte vidare till de debatter som också ingick i dialogen. Trots många brister, där många borde ha kunnat undvikas, visade den studerade dialogen på en vilja till möte mellan oliktänkande och på ett intresse från allmänheten. Med tydliga definitioner och riktlinjer och ett mer aktuellt ämnesval borde därför dialoger mellan vetenskap och religion ha en framtid.</p> / <p>This essay is a study of a dialogue between science and religion at the John Templeton foundation. The aim has been to investigate the value of this specific dialogue and also to get an understanding of the value of dialogues between science and religion in general regarding actuality and fruitfulness for the participants, the audience and the public debate. The study of the Templeton dialogue revealed shortcomings regarding definitions and guidelines, choice of participants and of topic. Furthermore, the argumentation was based on the individual participants belief or non-belief rather than their professional competence areas. The different contributions to the dialogue did not show any higher degree of fresh ideas, apart from two short essays describing new definitions of God. These thoughts were, however, not brought to the debates that were also a part of the dialogue. Despite the shortcomings, where many should have been possible to avoid, the studied dialogue showed willingness from people of different perspectives to meet and the dialogue also gained an interest from the general public. The conclusion of this study is that with clear definitions and guidelines and a well-considered choice of topic, the dialogue between science and religion should have a future.</p> science religion theology dialogue polemics apologetics atheism John Templeton Templeton foundation vetenskap religion teologi dialog möte polemik apologetik ateism John Templeton Templetonstiftelsen Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Dogmatics with symbolics Dogmatik med symbolik Philosophy of religion Religionsfilosofi Theory of science Vetenskapsteori History of science and ideas Idé- o lärdomshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
52	Kyrkans syn på homosexualitet : en tolkningsfråga Olausson, Isabel January 2003 (has links) <p>Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt.</p><p>Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet?</p><p>Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.</p> gay homosexualitet välsignelse av partnerskap homoerotik partnerskapsceremoni äktenskap socialetik samlevnadsfrågor homosexuella i kyrkan homofobi partnerskap sexuell läggning etik sexualetik bibelsyn ecce homo Dogmatics with symbolics Dogmatik med symbolik HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
53	Djävulens nya kläder : Finns den personifierade djävulen idag? Van Der Kaay, David, Isaksson, Lars January 2010 (has links) Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis alltid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med upplysningen tappar inflytande i kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier. symbolik symbolism djävulen statan bibeln kristendom gamla testamentet nya testamentet kyrkofäder dante alighieri häxor upplysningen frankenstein terror på elm street lost 2012 HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Dogmatics with symbolics Dogmatik med symbolik History of religion Religionshistoria Sociology of religion Religionssociologi
54	Har dagens vetenskap och religion förutsättningar att berika varandra? : en studie utgående från en dialog hos John Templetonstiftelsen Madfors, Ingela January 2009 (has links) Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner. Dessa resonemang fördes dock inte vidare till de debatter som också ingick i dialogen. Trots många brister, där många borde ha kunnat undvikas, visade den studerade dialogen på en vilja till möte mellan oliktänkande och på ett intresse från allmänheten. Med tydliga definitioner och riktlinjer och ett mer aktuellt ämnesval borde därför dialoger mellan vetenskap och religion ha en framtid. / This essay is a study of a dialogue between science and religion at the John Templeton foundation. The aim has been to investigate the value of this specific dialogue and also to get an understanding of the value of dialogues between science and religion in general regarding actuality and fruitfulness for the participants, the audience and the public debate. The study of the Templeton dialogue revealed shortcomings regarding definitions and guidelines, choice of participants and of topic. Furthermore, the argumentation was based on the individual participants belief or non-belief rather than their professional competence areas. The different contributions to the dialogue did not show any higher degree of fresh ideas, apart from two short essays describing new definitions of God. These thoughts were, however, not brought to the debates that were also a part of the dialogue. Despite the shortcomings, where many should have been possible to avoid, the studied dialogue showed willingness from people of different perspectives to meet and the dialogue also gained an interest from the general public. The conclusion of this study is that with clear definitions and guidelines and a well-considered choice of topic, the dialogue between science and religion should have a future. science religion theology dialogue polemics apologetics atheism John Templeton Templeton foundation vetenskap religion teologi dialog möte polemik apologetik ateism John Templeton Templetonstiftelsen Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Dogmatics with symbolics Dogmatik med symbolik Philosophy of religion Religionsfilosofi Theory of science Vetenskapsteori History of science and ideas Idé- o lärdomshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
55	Kyrkans syn på homosexualitet : en tolkningsfråga Olausson, Isabel January 2003 (has links) Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt. Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet? Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan. gay homosexualitet välsignelse av partnerskap homoerotik partnerskapsceremoni äktenskap socialetik samlevnadsfrågor homosexuella i kyrkan homofobi partnerskap sexuell läggning etik sexualetik bibelsyn ecce homo Dogmatics with symbolics Dogmatik med symbolik HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
56	Pour une théologie christologique des religions : Tillich en débat avec Troeltsch Aveline, Jean-Marc 27 February 2021 (has links) La recherche effectuée pour cette thèse a pour but d’établir que c’est en développant, dans la Dogmatique de 1925, une interprétation christologique de l’histoire, interprétation dont l’objectif était de résoudre théologiquement, mais autrement que Barth, le problème posé par Troeltsch à partir de la critique, par l’histoire des religions, de la prétention du christia-nisme à l’absoluité, que Tillich a posé les fondements de sa réflexion future sur la rencontre du christianisme avec les religions. Dès lors, la réflexion élaborée dans les années soixante, loin de représenter un tournant dans la pensée de Tillich, comme on l’a trop souvent laissé entendre, suite aux déclarations de Mircea Eliade, en constitue plutôt l’un des fruits les plus mûrs, susceptible d’apporter une contribution à la fois originale et non encore entrevue, à la recherche contemporaine en théologie des religions BR20.5 UL 2001 A948 Jésus-Christ -- Personne et fonctions. Tillich, Paul, 1886-1965. Dogmatik. Barth, Karl, 1886-1968 -- Influence. Christianisme -- Relations. Théologie des religions.
57	KG Hammar och Rowan Williams : en studie av två ärkebiskopar ur ett postmodernt teologiskt perspektiv Madfors, Ingela January 2009 (has links) <p>Denna uppsats består av en jämförande studie av två ärkebiskopar – KG Hammar (Svenska kyrkan) och Rowan Williams (Church of England) - ur ett postmodernt teologiskt perspektiv. Syftet var att söka finna postmoderna influenser hos de båda ärkebiskoparna i såväl teori som praktik och undersöka konsekvenserna av ett postmodernt teologiskt agerande. Undersökningen visade att båda ärkebiskoparna influerades av postmodern teologi i teorin. Hammar förde också som ärkebiskop fram sina personliga postmoderna insikter, medan Williams av olika anledningar generellt valde att endast föra fram kyrkans åsikt. Båda handlingsalternativen medförde såväl kritik som uppskattning. Båda ärkebiskoparna tog fasta på den postmoderna teologins framhållande av dialog som metod: Dialog kännetecknade allt deras handlande, såväl inomkyrkligt som mot andra religiösa och samhälleliga grupper. Trots dialogen kunde dock inte vissa splittringar undvikas. Samhällsengagemanget visade sig däremot till största delen framgångsrikt och visade en postmodern insikt om kyrkans roll i en sekulär värld. Trots att ett postmodernt förhållningssätt inte helt accepterades, medverkade ärkebiskoparnas agerande till att skapa intresse för framför allt religiös dialog bland många olika grupper.</p> / <p>This essay is a comparative study of two archbishops - KG Hammar (Church of Sweden) and Rowan Williams (Church of England) - from a postmodern theological perspective. The aim was to discover postmodern influences for the archbishops in theory and practice, and to investigate the consequences of acting from a postmodern theological perspective. The study revealed postmodern influences in both archbishops' theory. Hammar chose to act according to his personal postmodern convictions also as archbishop whereas, for various reasons, Williams generally chose to speak only for the whole church. Both strategies were criticized as well as appreciated. Both archbishops were committed to dialogue as described by postmodern theology. This influenced all their actions, within the church as well as with other religious denominations and various groups in society. However, even with dialogue certain schisms proved to be unavoidable. The engagement in society proved more successful and showed a postmodern understanding of the church in a secular world. Even though a postmodern course of action was not totally accepted, the archbishops managed to promote a wide interest especially for religious dialogue.</p> KG Hammar Rowan Williams archbishop postmodern theology postmodernism pluralism secularity Church of Sweden Church of England anglican anglican communion homosexuality Jesus debate dialogue sharia covenant KG Hammar Rowan Williams ärkebiskop postmodern teologi postmodernism pluralism mångfald sekularitet Svenska kyrkan Church of England anglikan anglikanska kyrkogemenskapen homosexualitet Jesusdebatten dialog sharia förbund Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Systematic theology Systematisk teologi Dogmatics with symbolics Dogmatik med symbolik Sociology of religion Religionssociologi Church history Kyrkohistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP

Page generated in 0.0454 seconds