In this project I aimed to deepen my insight into musical craftsmanship, form conclusions about counterpoint, harmony and melody (both written and improvisational) and how these can intertwine in order to create a larger coherent musical work. Whilst working on the project I used a wide plethora of jazz and classical techniques to create programmatic music molded after the great Swedish novel Doktor Glas. The music was written for a small orchestra with musicians with backgrounds in jazz, classical and folk music, and was performed live at KMH on the 12th of April 2022.

Syftet med studien är dels att undersöka hur Min Doktor och 1177 kommunicerar via sina webbsidor och applikationer, dels hur användaren upplever kommunikationen. För att uppnå studiens syfte kommer en sociosemiotisk multimodal analys tillämpas för att undersöka hur semiotiska resurser skapar betydelse för användaren. Tre fokusgrupper i olika åldrar kommer även intervjuas för att få kunskap kring användarens upplevelse av kommunikationen. De teoretiska utgångspunkterna för undersökningen är digitalisering, digital hälsokommunikation och sociosemiotik. Genom ett sociosemiotiskt perspektiv undersöks hur aktörerna skapar en kommunikativ relation till användaren samt vad som presenteras som mest relevant på deras webbsidor och applikationer. Dessa kommunikativa praktiker kan sedan spegla sig i vad aktörerna använder för strategiska val inom hälsokommunikation.  Undersökningen påvisar att det finns en stor medvetenhet hos användarna hur aktörerna kommunicerar. Till exempel uppmärksammades kontraster, bilder och tilltal och vad det i sin tur ger för betydelse till användaren. En av de mest intressanta faktorerna som uppkom i studien är att samma kommunikationsstrategier ofta används av aktörerna. Det gäller både när det kommer till att uppmärksamma något speciellt och hur de skapar en relation till användaren. Dock skiljer sig syftet bakom dessa. Min Doktor använder olika kommunikationsstrategier för att få människor att använda deras tjänster, medan 1177 arbetar med samma typ av strategier men för att främja hälsa. Användarens uppfattning av aktörernas kommunikativa praktiker har ofta varit samstämmig. Dock visar resultatet att det också kan finnas skillnader i hur budskap tolkas i relation till aktörernas intentioner. / The purpose of the study is partly to investigate how Min Doktor and 1177 communicate via their web pages and applications, and partly how the user experiences the communication. To achieve the purpose of the study, a sociosemiotic multimodal analysis will be applied to investigate how semiotic resources create meaning for the user. Three focus groups of different ages will also be interviewed to gain knowledge about the user's experience of communication. The theoretical starting points for the investigation are digitization, digital health communication and sociosemiotics. Through a sociosemiotic perspective investigates how the actors create a communicative relationship with the user and what is presented as most relevant on their web pages and applications. These communicative practices can then be reflected in what strategic choices in health communication the actors use.    The survey shows that there is a great awareness among users of how the actors communicate. For example, attention was paid to contrasts, images and appeals and what that in turn mean for the user. One of the most interesting factors that emerged in the study is that the same communication strategies are often used by the actors. This applies both when it comes to drawing attention to something special and how they create a relationship with the user. However, the purpose behind these differs. Min Doktor uses different communication strategies to get people to use their services, while 1177 works with the same type of strategies but to promote health. The user's perception of the actors' communicative practices has often been consistent. Yet the results show that there can also be differences in how messages are interpreted in relation to the actors' intentions.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om doktor Glas i Hjalmar Söderbergs roman med samma namn är en opålitlig berättare. Detta görs genom att undersöka varför, hur och vad han skriver. Metoden är att först definiera dagboksromanen, och sedan analysera pålitlighet genom användandet av främst James Phelans narratologi, i samband med Vera Nünning och Uri Margolin. Analysen visar att Glas rapporterar händelser korrekt och gör det han säger att han ska göra, men han är oärlig om sina tankar, känslor och motivationer. Glas opålitlighet som berättare visar sig främst i att hans tolkningar och utvärderingar av situationer och personer inte alltid är riktiga eller rimliga.

En av hälso- och sjukvårdsorganisationens största utmaningar är bristen på tillgänglighet (regeringen.se). Som en del av en lösning på problemet har nya digitala vårdappar som erbjuder läkarkontakt via chatt, samtal eller videolänk lanserats på marknaden. Två av de största nätläkarbolagen i Sverige är Kry och Min Doktor som under det senaste året haft närmare 100 000 patientkontakter var via internet.    Svårigheterna att få kontakt med en läkare ihop med att Sveriges befolkning är bland de mest digitalt mogna i världen gör att marknaden för nätläkarbolagen är mycket stor (pwc.se). Från landstingens håll har de digitala vårdgivarna setts som en tillgång och en möjlighet för sjukvården att avlasta en allt tyngre belastad primärvård. Men allt går inte lika fort som digitaliseringen. Ersättningssystem och vårdavtal har ännu inte anpassats till de nya nätläkartjänsterna, detta som en följd av den politiska processens natur: beslut tar tid att fatta. Föråldrade ersättningsmodeller och kryphål i utomlänsavtalet har gjort att bolagen via ett avtal med region Jönköping det senaste året debiterat landsting runt om i Sverige en mycket hög ersättning för de besök som gjorts via apparna.   Den andra mars i år publicerade Dagens Nyheter en debattartikel författad av representanter från Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) och Distriktsläkarföreningen (DLF), där de riktade skarp kritik mot nätläkarbolagen. I artikeln menade representanterna för SFAM och DLF bland annat att de digitala läkartjänsterna dränerar resurser från en redan underfinansierad primärvård samt att bolagen brister när det kommer till den medicinska kvaliteten (dn.se).   I repliker till artikeln bemötte företrädare för vårdapparna Kry och Min doktor kritiken, men även politiker uttalade sig, plus en docent i hälsoekonomi samt en överläkare i klinisk farmakologi valde att gå in i debatten. En intern konflikt mellan föreningarna, politiker, nätläkarbolagen samt diverse läkare runt om i landet visade på att frågan om nätläkarbolagens roll i samhället är en infekterad och mycket komplex fråga. Ena sidan väljer att se möjligheterna, andra sidan fokuserar på begränsningarna. Debatten mynnade ut i att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bland annat valt att till sommaren 2017 se över och anpassa ersättningsmodellerna för virtuell vård. Samtidigt hävdar en del av kritikerna mot bolagen att det finns för lite evidensbaserad forskning kring huruvida den medicinska kvaliteten kan upprätthållas vid vård online. Trots att flera av de intervjuade har samma utbildning, kom de i flera fall fram till väldigt olika slutsatser kring vilken typ av medicinska besvär man kunde diagnostisera och behandla via digitala läkarbesök. Trots att alla representanter ser stora fördelar med digitaliseringen och tjänsten som sådan, så har de olika åsikter kring hur nätläkarna långsiktigt och kostnadseffektivt ska inkorporeras i vården.   Vi försöker i reportaget förklara de bakomliggande orsakerna till att nätdoktorer under så kort tid vuxit sig allt större i relation till de utmaningar som hälso- och sjukvårdsorganisationen idag står inför. Vi speglar nätläkarnas framväxt ur ett helhetsperspektiv, samtidigt som vi med stöd av fakta och viss statistik kan visa hur Sveriges sjukvårdspersonal och invånare ställer sig till digitaliseringen inom vården. Syftet är att djupdyka ner i den konflikt kring nätdoktorer som utspelat sig på DN debatt i februari i år, och förklara den roll som nätläkarna har nu och kan komma att ha i framtiden.

I denna uppsats har en litterär analys gjorts av maskuliniteter i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Bengt Ohlssons Gregorius. Uppsatsen har avgränsats till att enbart studera karaktärerna Glas och Gregorius. Den teori som främst använts är R.W Connells maskulinitetsteori där litteraturen har studerats utifrån tre av hennes fyra maskulinitetskategorier: 1) hegemoni, 2) underordnade, 3) delaktighet. Uppsatsen har inte enbart grundat sig i maskulinitetsforskning utan även i litteraturforskning och specifikt en litteratursociologisk teori som menar att litteraturen och samhället samverkar. Alltså kan litteraturen anses säga någonting om hur samhället såg ut vid tiden verket utgavs. Det går att urskilja hegemoniska, underordnade och delaktiga maskulinitetsdrag i respektive karaktär. Den hegemoniska genom att de exempelvis tillhör en bildad högre klass och att de ses som högmodiga, men även att de erhåller en maktposition i samhället i och med deras yrken: doktor och präst. Den underordnade maskuliniteten kan urskiljas i Glas gällande kärlek och sex då han fortfarande är oskuld, medan i Gregorius syns det istället i hans oro över vad andra tycker, hans oattraktiva yttre och att han visar känslor genom att gråta. Båda karaktärerna kan anses tillhöra den delaktiga maskuliniteten i och med att ingen är essensen av en hegemonisk man. Trots att de tillhör en privilegierad klass är ingen av dem särskilt attraktiv, de är oälskade och ensamma, de tvivlar på sig själva och de båda lider av brist på handlingskraft. Karaktärerna beskrivs även tillhöra den underordnade kategorin flera gånger när handlingen beskrivs utifrån deras egna perspektiv. Detta är framförallt tydligt i Gregorius då pastorn vid flera tillfällen distanserar sig från den manliga normen. Det finns flera likheter mellan karaktärerna, men den främsta skillnaden är deras syn på sex där Gregorius njuter av sex och i sexakten kan han även använda sig av våld, vilket kan ses tillhöra en hegemonisk maskulinitet. Glas däremot menar att sex är avskyvärt, vilket kan ses som avvikande och därmed en underordnad maskulinitet. Karaktärernas inre tankar och omgivningens uppfattning av dem kan stundtals tillhöra motstridiga maskuliniteter i olika sekvenser av verken. Därför har skillnaden mellan yttre och inre manlighet beaktats. Skillnaden mellan yttre och inre manlighet handlar alltså om hur karaktärerna beskriver sig själva och hur de beskrivs av andra. Generellt sett tillhör karaktärerna en mer hegemonisk eller delaktig maskulinitet när de beskrivs av någon annan, medan de har en mer underordnad syn på sig själva.

En jämförande analys av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Edgar Allan Poes "Det skvallrande hjärtat", ur ett psykoanalytiskt och strukturalistiskt perspektiv. Båda verken utgår ifrån en huvudkaraktär och ett mord som de begår. Jag har valt att, utifrån ett strukturalistiskt perspektiv, försöka tillämpa detektivstrukturen och se hur författarna förhåller sig till den. Jämför även huvudkaraktärernas beteende före, under och efter morden ur ett psykoanalytiskt perspektiv för att kolla på skillnader och likheter.

Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss., 2004

Thesis (D. Phil)--Stockholm University. / Includes bibliographical references (p. 143-155) and index.

Inaug.-Diss.--Münster. / Vita. Bibliography: p. 1-34 (2nd group).