Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumentärfilmer gjorda av avgångseleverna på StDH (Stockholms Dramatiska Högskola). Filmerna var alltså även deras examensprojekt. Två av filmerna komponerade jag musik till själv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland. Den här texten är en reflektion av arbetet med fokus på processen. Jag kommer att gå igenom varje film jag jobbat med och där berätta om hur arbetet med musiken till filmen har gått till. Arbetsprocessen beskriver jag med text och genom att återknyta till många musikexempel. Musikexemplen finns på en tillhörande DVD. Min förhoppning är att, genom att beskriva processen såpass noggrant med både musikexempel och text, kunna bidra med en tydlig inblick i hur det går till i en filmkompositörs arbete. Jag har valt att inte lägga för mycket fokus på att analysera det färdiga resultatet av filmerna och musiken, utan att istället försöka sammanväva analysen av musiken med hjälp av processbeskrivningen. För att verkligen ta del av det slutgiltiga resultatet rekommenderas också läsaren av denna text att se dessa filmer i sin helhet och inte bara lyssna på musiken. Förhoppningen är då att filmerna tillsammans med min processbeskrivning skapar en konkret helhet av mitt arbete och musikens roll i filmerna. Utöver att beskriva arbetet med varje film kommer jag även i slutet av texten sammanfatta de erfarenheter och reflektioner som jag samlat på mig efter arbetet med dessa filmer. / <p>Bilaga: 2 DVD</p><p>Medverkande: Olle Markensten (kompositör), Eirik Røland (kompositör), Sven Blume (dokumentärfilmare), Anna Padilla (dokumentärfilmare), Irene Lopez (dokumentärfilmare), Martina Carlstedt (dokumentärfilmare), Saman Hosseini (dokumentärfilmare)</p>

Denna uppsats är en hermeneutiskt inspirerad studie som undersöker hur dokumentärfilmskapare ljudlägger sina filmer och vilka intentioner som ligger bakom deras ljudläggningar.Genom kvalitativa intervjuer med tre dokumentärfilmskapare som är väletablerade i den svenska filmbranschen ska läsaren få inblick och ökad förståelse för ljudläggningsarbete i dokumentära filmer. Det empiriska materialet som samlas in genom intervjuerna analyseras med hjälp av två filmljudanlysmodeller som är tagna ur långfilmssammanhang. Dessa modeller möjliggör en tolkning och värdering av intervjusvaren ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultat av studien visar likheter och variationer i de intervjuade respondenternas tanke- och arbetssätt. Det är möjligt att applicerar nästan all empiriskt material på teorierna som syftar på ljudläggningar för spelfilms- och biografproduktioner trots att respondenterna inte alls är medvetna om det. Alla tre intervjupersoner ljudlägger utifrån ett självlärd och ibland ganska intuitivt arbetssätt.

The war has turned Yemen into the greatest humanitarian catastrophe on earth, according to the UN. A partial blockade is upheld with Swedish weapon technology, and starves the Yemenis. Five million children risk dying. I documented the UN-led peace talks on Yemen, which Sweden hosted in 2018. In Stockholm I later on confronted ordinary people with the question: How can we stop the war? Also, I started baking a miniature model of the ancient city of Sanaa. With the help of archive material, gingerbread houses and a filmed survey in and around Stockholm, I explored how to remedy the cruelty and apathy in the world. Yemen is called the "forgotten war", and this thesis attempts to highlight what we would rather keep out of our consciousness.

I detta arbete undersöks vad som händer med innehållet, berättelsen, i en dokumentärfilm om man använder sig av musik som inte är kongruent i förhållande till innehållet. Kan en glad scen ändras till sorgsen genom att använda sig av en mer dyster och sorgsen musik?

Jag har undersökt två verk av några av vår kanske största Svenska moderna nyrealister. Fotografen Lars Tunbjörk och målaren Peter Tillberg. Jag har valt att jämföra dem båda, dels för att utreda huruvida valet av teknik och material, dvs fotografi eller gestaltning med olja och pensel påverkar detta. Jag har tittat på hur andra aspekter kan påverka. Jag har också försökt utröna hur det subjektiva spelar in och om och hur man kan dra en gräns mellan det fiktiva och det dokumentära. Jag har undersökt deras bilder utifrån dokumentärfilmsteori, och kommit fram till att man kan utifrån de teorier jag utgått ifrån klassificera alla verken som dokumentära.

No description available.

<p>Den fransk-algeriska filmaren Yamina Benguiguis dokumentärfilmstriptyk Mémoires d’immigrés. L’héritage maghrébin var när den hade premiär 1997 en av de första filmerna som på allvar gav röst åt de nordafrikanska arbetskraftsinvandrarna och lyfte fram deras minnen av immigrationen till Frankrike. Uppsatsens syfte är att studera den filmiska gestaltningen av minnen i de tre filmerna utifrån hypotesen att de skapar ett kollektivt minnesrum som utmanar den officiella historieskrivningen och det nationella minnet i Frankrike. Analysen av filmerna tar avstamp i en teoretisk bakgrund i två delar: Diaspora- och exilfilm, där jag kortfattat redogör för vissa drag inom området diaspora- och exil inom filmteorin, samt Rörliga bilder och minne, där jag tar upp teman som filmen som minnesteknologi och kollektivt minne, spår och minnestecken, samt gestaltning av minnesprocesser på film. I analysens tre huvuddelar uppmärksammas följande aspekter av minnesgestaltningen: Att bryta tystnaden: Språk, röst och det akustiska, Bildminnen och visuell arkeologi, och Resor i tid och rum: Filmens minnesplatser. De muntliga vittnesmålen utmanar den kollektiva och nationella amnesin kring immigrationen samtidigt som de vittnar om den förda politikens konsekvenser i enskilda människors liv. Urvalet av arkivbilder, klippning och musik bidrar till en form av poetisk gestaltning av spår och minnesplatser. Sammantaget rör sig filmerna i skärningspunkten mellan privata, kollektiva minnen och offentlig historia där den inre, levda upplevelsen av historien står i centrum.</p>

Den fransk-algeriska filmaren Yamina Benguiguis dokumentärfilmstriptyk Mémoires d’immigrés. L’héritage maghrébin var när den hade premiär 1997 en av de första filmerna som på allvar gav röst åt de nordafrikanska arbetskraftsinvandrarna och lyfte fram deras minnen av immigrationen till Frankrike. Uppsatsens syfte är att studera den filmiska gestaltningen av minnen i de tre filmerna utifrån hypotesen att de skapar ett kollektivt minnesrum som utmanar den officiella historieskrivningen och det nationella minnet i Frankrike. Analysen av filmerna tar avstamp i en teoretisk bakgrund i två delar: Diaspora- och exilfilm, där jag kortfattat redogör för vissa drag inom området diaspora- och exil inom filmteorin, samt Rörliga bilder och minne, där jag tar upp teman som filmen som minnesteknologi och kollektivt minne, spår och minnestecken, samt gestaltning av minnesprocesser på film. I analysens tre huvuddelar uppmärksammas följande aspekter av minnesgestaltningen: Att bryta tystnaden: Språk, röst och det akustiska, Bildminnen och visuell arkeologi, och Resor i tid och rum: Filmens minnesplatser. De muntliga vittnesmålen utmanar den kollektiva och nationella amnesin kring immigrationen samtidigt som de vittnar om den förda politikens konsekvenser i enskilda människors liv. Urvalet av arkivbilder, klippning och musik bidrar till en form av poetisk gestaltning av spår och minnesplatser. Sammantaget rör sig filmerna i skärningspunkten mellan privata, kollektiva minnen och offentlig historia där den inre, levda upplevelsen av historien står i centrum.

Politics in today's society unfolding more and more in the media, but the media content is limited. Therefore, the media must constantly make choices, choices which are specific to each object. The purpose of this study is to examine how Olof Palme is portrayed as a politician and private individual in the documentary film Palme - älskad och hatad, and also how Carl Bildt is portrayed as a politician and private individual in the documentary film Bildt - excellensen. To study the documentary films I use a qualitative textual analysis with a focus on a narrative analysis. In the narrative analysis, I have been inspired by the categoricalcontent- based approach to study the documentary films. In my analysis, with the help of theories of mediatization of politics, documentaries and stories, I interpret and analyze the films to make them more understandable. The conclusions of the study is that Palme in his role as a politician is portrayed as a humane person who cares about the individual. Palme as a private person is portrayed with a focus on a healthy appearance and with little time for his children. Bildt in his role as a politican is portrayed with an interest in the Swedish defense and being disrespectful in his way to get around. As a private person, Bildt is portrayed with an interest in war in general and being a bully who always must get right. In his role as father, Bildt is portrayed to be a bad father, and who put all his jobs and assignments in front of his children. Finally, the portrayal of Palme is on a level that arouses strong feelings for Palme as person, while the portrayal of Bildt become more callous and very factual with a large focus on politics instead of Bildt's personal image.

Vart står vi och vårat förhållande till trovärdighet i en medial värld i ständig utveckling? Hur är det med det digitala inflytandet i en analog värld? Vad händer med upplevelsen och trovärdigheten i dokumentära filmsammanhang när bilden är animerad? Med hjälp utav två informationsmässigt likvärdiga filmer undersöks hur graden av trovärdighet upplevs i en animerad dokumentär kortfilm, i förhållande till en version med fotografisk bild. Ett antal respondenter får se filmerna och svara på tillhörande frågor i en enkätundersökning vars resultat redovisas och diskuteras i en större analys. Med hjälp av undersökningens resultat avgörs huruvida frågeställningen går att besvara samt vad dess slutsats föreslås ha för betydelse i framtida forskning inom ämnet.