Den här uppsatsen undersöker hur den kvinnliga och vita blicken samverkar, samt hur de uppenbarar sig hos svenska kvinnliga dokumentärarbetare. Det undersöks genom en analys av dokumentärfilmerna Lekplats Broadway (Ribbsjö& Marklund, 1978), Tala med mig systrar (Wechselmann, 1998) och Kiki (Jordenö, 2016). Utgångspunkten är att se vad som sker när den kvinnliga blicken och den vita blicken möts och hur det påverkar berättandet i filmerna. Uppsatsen undersöker skildringar av kvinnor, barn och HBTQ-personer med olika etniciteter. Det görs utifrån teorierna om den kvinnliga blicken, den vita blicken och intersektionalitet. De här begreppen beskriver hur olika identiteter så som kön och etnicitet påverkar individers upplevelser och perspektiv. Något som även påverkar filmskaparens synsätt. Sammanfattningsvis härleder uppsatsen att det finns en kvinnlig blick i filmerna som samverkar med den svenska blicken på olika sätt. Det framkommer även att det är viktigt att ta hänsyn till filmskaparens bakgrund utifrån andra faktorer än kön.

Djupgående analyser av filmerna Konspiration 58 och Forgotten Silver, tillhörande genrehybriden mockumentärfilm.

<p>This thesis is a study of documentaries about fictional feature films. The development of the DVD format has contributed strongly to their massive increase in quantity. The capacity of the format enables film companies to include more material than the feature film itself. As some people regard this type of documentary as self-righteous and presumtious, others think of it as a great educational aid giving the audience a greater understanding of the intentions of the director and others involved, thus adding more levels to the experience of watching movies. By using established theory on documentary I’m trying to find distinctive features of ‘documentary on fiction’.</p> / <p>I uppsatsen studeras dokumentärfilmer som behandlar spelfilmer. Det är en företeelse som växt starkt i och med lanseringen av det nya videoformatet DVD. Formatets kapacitet har möjliggjort att man kunnat inkludera mer material än bara själva filmen. Idag är det nästan självklart att man på något sätt dokumenterar arbetet med en film, men man gör det på många olika sätt och med olika syften. Det finns många åsikter om denna typ av dokumentär. Vissa röster hävdar att de endast kan vara självförhärligande och partiska, medan andra anser att de ger fiktionsfilmer ett större djup och tittaren en ökad respekt och förståelse för verket. </p><p>Jag vill med min undersökning hitta kännetecken för dokumentärfilmer om fiktionsfilmer och detta gör jag med hjälp av etablerad dokumentärfilmsteori. Genom analysen diskuterar jag bland annat filmernas funktion, problematik och relation till fiktionsfilmen. </p>

Projektet och examinationen är uppdelad i två delar. En reflekterande del och en produktion. Den reflekterande delen handlar om att vi ska få svar på de frågor vi ställde oss innan projektets start. Dessa frågor (se projektplanen) ska vi nu ha ett svar på samt att vi nu ska kritiskt granska vår process samt arbete. Vi måste också kunna svara på frågan om vi uppnådde de mål som vi satte upp i starten av projektet. Var målet, processen, syfte och metod överensstämmande med vår arbete? Detta hoppas vi kunna svara på i denna reflekterande del Vi har gjort en dokumentärfilm riktad mot ungdomar i samarbete med SVT i Växjö. Målet har varit att göra ett så bra arbete att vår film sänds på TV. Vi strävade efter att göra positiv TV som alla kan ta till sig. Vår inriktning under de två sista åren på Medieteknik har varit video, ljud och musikproduktion. Alltså var valet ganska lätt, vi ville göra en film och när vi pratade med SVT i Växjö var de också intresserade att påbörja ett samarbete med oss på Medieteknik. Vi har alltså SVT i Växjö som extern uppdragsgivare, detta faktum har naturligtvis påverkat oss då vi gör en film som kommer att visas på SVT i januari 2004. Denna yttre faktor har gjort oss mer noggranna och mer resultatinriktade. Samarbete med SVT har varit mycket givande och intimt, vi har fått mycket hjälp av Rune Johnsson som är fotograf hos SVT i Växjö. Utan Runes engagemang och framåtanda hade vi inte uppnått detta resultat som vi är väldigt nöjda med. Vår interna handledare, Paul Carlsson, har också varit till stor hjälp, han har stöttat oss och kommit med goda råd när vi kört fast. Det är Paul som kommer att examinera oss Att göra en dokumentär som är tänkt att visas på TV har varit en stor utmaning för oss men vi såg inga hinder som skulle göra att vi misslyckades. Vi har jobbat målmedvetet för att lyckas prestera det bästa, med ett acceptabelt sevärt resultat. Med detta arbete har vi fått offra mycket av vår fritid. Inspelningen har skett mestadels på kvällar och helger. Samtidigt har tre av våra medverkande bott i Växjöområdet så det har även inneburit många resor fram och tillbaks till Växjö. Vi är alla överens om att det har varit värt allt slit. Nu vet vi vilka misstag som vi kommer att göra i framtiden samt hur vi undviker dem. / The documentary that we have made is about four youngsters who, for one reason or another, have chosen not to prioritize school. We were already from the start of this examination job, agreeing on making a documentary film in a positive spirit. What we mean is that we wanted to make a film that is focused on a common phenomena that occurs in our society, from a objective angle. That we wanted to tell people that there are other ways to go, than the conventional life at school. At the same time we want to wash away the brand that people who has no higher education are losers, useless and with no future. We managed to find four colourful youngsters who where very different from each other. These girls and boys have all chosen not to prioritize school. Maybe not forever, but they have made a decision to quit, not caring about, or never starting school. So the film is about why they made their decisions and what they are doing instead. We also want to show their social life, their parents and their friend’s reactions. Will they be isolated from the society when they have chosen another lifestyle? Do they have any goals? What are they doing with their new won freedom? We want the viewer to react on one or more of the people in this film, maybe recognize that he or she knows someone that is in the same situation. Another thing that we want the audience to think about is what will happen to these young people in the future. Will they survive or will they become victims of the society? This film is made in co-operation with SVT (Swedish National Television) and will be broadcasted in January 2004. The reason for making a film is that we want to work with film production and everything it involves. Now when the movie is done and we have made all the mistakes that can be done, we have got the experience that is needed to start a new career.

Uppsatsen är en tillämpning av Linda Hutcheons adaptionsteoretiska analysmodell på dokumentärfilmen The Act of Killing - en film som beskrivits som både modig, banbrytande, skrämmande, avslöjande och viktig, men också opolitisk, provocerande, vilseledande, manipulativ och exploaterande. Uppsatsen undersöker med hjälp av Hutcheons genomgripande metodfrågor vad, vem, varför, hur, var och när, hur frågor om representation kan uppfattas så olika och hur kritiken kan vara så polariserad kring filmen. Filmens komplexa bakgrund, innehåll och form kräver en bred och djupgående analys för att få fatt på vad som döljer sig bakom dramatiserade drömmar, fantasier, minnen, rekonstruerade mord, intervjuer, metainslag och bakom-kameran-scener. Uppsatsen går igenom bakgrunden till de massmord som begicks på omkring en miljon människor i Indonesien 1965/66, medialiseringen kring dem, fylld av inhemsk propaganda och exotiserande västerländsk rapportering, och filmprocessen för filmen. Filmen visar några av mördarna och hur de än idag åtnjuter en straffrihet vilken gör det möjligt för dem att för Oppenheimers kamera skryta om hur de gick till väga. Uppsatsen fokuserar på representation av de i händelserna berörda parterna, av de verkliga händelserna i historien och av indoneser som etnisk grupp och följer kapitelvis samma uppställning som Hutcheon gör i sin bok A Theory of Adaptation med frågorna Vad, Vem och Varför, Hur och Var och När. / The essay is an application of Linda Hutcheon's adaptation theory analysis model on the documentary film The Act of Killing - a film that has been described as both brave, groundbreaking, frightening, revealing and important, but also unpolitical, provocative, misleading, manipulative and exploitative. The essay examines with the help of Hutcheon's pervasive questions what, who, why, how, where and when, how representation can be perceived so differently and how criticism can be so polarized around the film. The film's complex background, content and form require a broad and in-depth analysis to grasp what is hidden behind dramatized dreams, fantasies, memories, reconstructed murders, interviews, meta parts and behind-the-scenes scenes. The essay examines the background of the mass murders of about one million people in Indonesia in 1965/66, the medialization around them, filled with domestic propaganda and exoticizing Western reporting, and the film process for the film. The film shows some of the murderers and how they still enjoy an impunity today, which allows them to boast in front of Oppenheimer's camera about their actions. The essay focuses on the representation of the persons involved in the events, of the real events in history and of Indonesians as an ethnic group and follows the same set of chapters as Hutcheon does in her book A Theory of Adaptation with the questions What, Who and Why, How and Where and When.

I denna uppsats har jag undersökt arbetsprocessen bakom filmklippning med Donald A. Schöns teorier om praktisk reflexiv analys som utgångspunkt. Analysen tog stöd i teorier kopplade till filmklippning och filmteori. Anteckningar som gjorts under arbetsprocessen utgör forskningsunderlaget i uppsatsen. Scenen som jag har arbetat med är öppningsscenen från min dokumentärfilm Samlardjävulen. Filmen i sin helhet var även min medieproduktion och presentationen av den finns bifogad efter uppsatsen. Arbetsprocessen undersöktes genom att utgå från Schöns begrepp och formuleringar vilket synliggjorde viktiga och komplexa delar av arbetet med att redigera film. Resultatet visade att Schöns teorier kan användas för att beskriva arbetsprocessen bakom filmklippning på ett ingående sätt, men teorierna har också visat sig ha svagheter gällande möjligheten att beskriva vissa typer av praktiska handlingar. Uppsatsen avslutas med en diskussion och förslag på vidare forskning. / In this essay, I have examined the process of film editing using Donald A. Schön's theories of practical reflective analysis. The analysis drew on theories related to film editing and film theory, and the research data consisted of notes taken during the editing process. The scene that I have been working on is the opening scene from my documentary film Samlardjävulen. This film was also the project that I completed during my final semester. The presentation of the film can be found in this file, after the essay. By applying Schön's theories on the work process, the study revealed important and complex aspects of editing film. The results showed that Schön's theories can be used to describe the process of film editing in detail, however, I concluded that the theories have certain weaknesses when it comes to describing some types of practical actions. The essay concludes with a discussion and possible options for further research.

Den här studien analyserar Lauren Southerns dokumentärfilm Farmlands, som skildrar konflikten mellan vita och mörkhyade om äganderätten till mark i Sydafrika. Vi analyserar Farmlands utifrån dess språkliga och visuella representationer av den vita respektive mörkhyade befolkningen. Filmen är producerad med hjälp av folkfinansiering (crowdfunding) och distribuerad på Youtube. Syftet är att undersöka vilka diskursiva medel som används och vad dessa har för konsekvens för hur de två grupperna framställs. För att undersöka detta har fyra sekvenser ur filmen valts ut och analyserats med kritisk diskursanalys (CDA) med multimodala inslag som teori och metod. Utöver CDA används teorier gällande dokumentärfilmens logik och förhållande till sanning och verkligheten. Resultatet av analysen visar att Farmlands diskursivt driver ett tydligt vi och de-narrativ som framställer den vita gruppen i rollen som offer och den mörkhyade gruppen som förövare. Filmen erbjuder tittaren en empatisk och personlig relation till de vita individerna medan de mörkhyade diskursivt avpersonifieras och distanseras. / This study analyses Lauren Southern’s crowdfunded doumentary Farmlands, which depicts the ongoing land disputes between the black and white population of South Africa. The analysis focuses on the various representations of the white and black population in South Africa. The production of the documentary was made possible with the help of crowdfunding before it was published on Youtube. The purpose of this study is to identify which discoursive tools Southern utilizes and how those tools shape the representations of the white and black population of South Africa. In order to do this we selected four sequences from the documentary which we then analyzed using critical discourse analysis (CDA) with multimodal features as both the method and theory. In addition to CDA, we also used theories of documentary logic and the relationship documentary film has with the concept of truth and reality. The result of the analysis shows that Farmlands discoursively enforces a we and them narrative which paints the white population as the victims and the black population as the perpetrators. The documentary offers the viewer an emphatic personal relationship with the white individuals seen in the documentary, while the black people in the documentary are, through Southern’s use of discoursive tools, dehumanized and made difficult to relate to.

No description available.

This thesis is a study of documentaries about fictional feature films. The development of the DVD format has contributed strongly to their massive increase in quantity. The capacity of the format enables film companies to include more material than the feature film itself. As some people regard this type of documentary as self-righteous and presumtious, others think of it as a great educational aid giving the audience a greater understanding of the intentions of the director and others involved, thus adding more levels to the experience of watching movies. By using established theory on documentary I’m trying to find distinctive features of ‘documentary on fiction’. / I uppsatsen studeras dokumentärfilmer som behandlar spelfilmer. Det är en företeelse som växt starkt i och med lanseringen av det nya videoformatet DVD. Formatets kapacitet har möjliggjort att man kunnat inkludera mer material än bara själva filmen. Idag är det nästan självklart att man på något sätt dokumenterar arbetet med en film, men man gör det på många olika sätt och med olika syften. Det finns många åsikter om denna typ av dokumentär. Vissa röster hävdar att de endast kan vara självförhärligande och partiska, medan andra anser att de ger fiktionsfilmer ett större djup och tittaren en ökad respekt och förståelse för verket. Jag vill med min undersökning hitta kännetecken för dokumentärfilmer om fiktionsfilmer och detta gör jag med hjälp av etablerad dokumentärfilmsteori. Genom analysen diskuterar jag bland annat filmernas funktion, problematik och relation till fiktionsfilmen.

Amatörfilmandet har med digital teknik fått en explosionsartad utvecklig och ett offentligt rum genom internet. Om amatörfilmer i hem, home movies, främst skapades av familjefadern, så har ny teknik gett upphov till nya grupper av filmskapare då många är unga kvinnor eller barn. Ny teknik har också bidragit till uppluckrade gränser mellan det offentliga och privata samt fört amatörfilmaren närmare den professionella filmskaparen. På YouTube har ett nytt filmyrke vuxit fram, en YouTuber eller vloggare som producerar digitala filmer, även kallade videor eller vloggar. Denna uppsats undersöker ett antal populära vloggar i Sverige på YouTube och sätter dessa i ett filmhistoriskt sammanhang samt visar hur dessa uttryck kan utmana ett mer traditionellt filmskapande.