Uppsatsens syfte är att ge en fördjupad bild av hur dokumentärfilmsskapare användersig av det egna jaget i dokumentärfilmsprocessen. För att undersöka det sågenomfördes djupintervjuer med fyra verksamma dokumentärfilmare i Sverige.Fokuset i studie grundar sig i en frågeställning som ämnar undersöka hurdokumentärfilmarna återberättar sig själv i det egna arbetet. Hur pass mycketinförlivar de sina egna upplevelser, känslor och drivkrafter i filmerna de skapar. Deteorier som lyfts fram i denna studie är först en historisk översikt som syftar till attvisa hur filmskaparnas representation i filmen har förändrats genom tiderna. Därefterpresenteras ett teoretiskt ramverk innehållandes tre tydliga aspekter, reflexivitet,kommunikativ dokumentärfilmsteori och det dokumentära kontraktet som opererarpå ett mer kognitivt plan. Sammantaget så landar denna studie i att jaget presenterasbåde subtilt och direkt. Att olika emotionella och praktiska processer påverkarfilmskaparnas förståelse av ämnet och vikten av att se sig själv som en del i det somgestaltas premieras.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur berättelsen om samerna framställs i den tredelade historiska dokumentärserien Samernas tid som är producerad av utbildningsradion. För att kunna besvara studiens övergripande syfte om hur berättelsen om samernas historia framställs, har en narrativ analys använts. Därtill har denna författare låtit sig influeras av Edward Said och John Hobsons teori om orientalism, samt narrativa teoretiker som Hayden White och Hermann Paul. Studiens resultat visar att dokumentärserien i första hand skildrar en historia om samerna som belyser den maktrelation som existerade mellan samerna och den svenska statsmakten. Dokumentärserien har således bedömts vara lämplig att använda i ett undervisningssammanhang om lärarens ambitioner är utbilda om den samiska historien utifrån ett maktpolitiskt perspektiv.

<p>This essay is a product of the author’s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920’s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made. During the 1920s, documentary film achieved new status, not only because of its use as propaganda; it was also identified as artistic cinema. Discussions how to use this genre were taking place all over Europe, and in the US. In France, many different journals on cinema were started. In Soviet the discussions later became politicised. It was a good climate for groundbreaking cinema, and Esfir Shub was one of the film pioneers in Soviet. The ambition with the essay is to give Esfir Shub theoretical approach to non-fiction film a greater acknowledgement. The thesis is how Esfir Shub combines titles and pictures with cutting in The Fall of the Romanov Dynasty (1927) and to theorise the film with Shub’s own conceptual ideas. The method is close reading of the film and the articles written by Shub. The conclusions made by the author, is that Shub uses titles and pictures, in a dynamic cross-cutting between the oppressor and the oppressed. She is faithful to her own theories. She is only using authentically material and not played scenes; otherwise she would distort historical facts. The montage is built in two different ways. Firstly Shub use an ironic tone in the titles when she introduces the oppressors from the old regime, and comment these images widely. Secondly she uses pictures of typical symbols of capitalism and does not need to comment in such matter as earlier, because the film material she had captured speaks for itself.</p>

An Inconvenient Truth (2006) och The planet (2006) är två stycken dokumentärfilmer som behandlar klimathotet och dess globala följder. Uppsatsen diskuterar den retoriska meningen och de retoriska skiljaktigheter, likheter mellan dokumentärfilmerna. Den diskuterar även syftet av de filmsekvenser som används till varje tal/intervju. Uppsatsen innehåller analyser av varje film samt en analyssummering mellan båda filmerna. An Inconvenient Truth (2006) är en dokumentärfilm med fokus på Al Gores och hans kampanj där han försöker informera folk gällande klimathotet. The Planet (2006) är en dokumentärfilm med olika typer av forskare och experter som med hjälp av statistik från forskning belyser vad som händer och kommer att hända med planeten. / An Inconvenient Truth (2006) and The Planet (2006) are both documentaries with focus on the climate change and its global causes. This report discusses the rhetorical meaning and rhetorical differences, likenesses between the documentaries. It also discusses the purpose in choosing types of visual scenes to each speech/interweave. The report contain analyzes of each movie and a analyze summit between both movies. An Inconvenient Truth (2006) is a documentary with the focus on Al Gore with his campaign to inform people about the climate change. The Planet (2006) is a documentary including different kind of scientists and experts who use statistics from their research to show what is happening and what will happen to the planet.

This doctoral thesis deals with Peter Weiss’ (1916-1982) films and some of his never finished attempts. The focus is in general on Weiss’ film work activities in the 1950’s, when film held the very central place in his works of art. The intention has been to interrogate what short films Peter Weiss made and to find out the meaning and the role of film in the life of the artist Peter Weiss. The conclusion is that Peter Weiss fought with personal difficulties in expressing himself in a language — a language of words and a language of signs — because it is assumed that Peter Weiss carried a very strong will to become an author. In order to “conquer the words” Weiss exercised himself in describing all kinds of worlds — an interior one as well as an exterior one. That explains why he dealt with surrealist psychological subjects and documentary forms while making films.

”The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly” by Emma Svanström aims to analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a person who followed the norms or was divergent. To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses Mary Douglas theory of anomaly. The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms. He is above all described as a complex person with many and sometimes contradicting sides. Some of these actions and characteristics’ are viewed as following the norms while others are shown as anomalies.

No description available.

<p>An Inconvenient Truth (2006) och The planet (2006) är två stycken dokumentärfilmer som behandlar klimathotet och dess globala följder. Uppsatsen diskuterar den retoriska meningen och de retoriska skiljaktigheter, likheter mellan dokumentärfilmerna. Den diskuterar även syftet av de filmsekvenser som används till varje tal/intervju. Uppsatsen innehåller analyser av varje film samt en analyssummering mellan båda filmerna. An Inconvenient Truth (2006) är en dokumentärfilm med fokus på Al Gores och hans kampanj där han försöker informera folk gällande klimathotet. The Planet (2006) är en dokumentärfilm med olika typer av forskare och experter som med hjälp av statistik från forskning belyser vad som händer och kommer att hända med planeten.</p> / <p>An Inconvenient Truth (2006) and The Planet (2006) are both documentaries with focus on the climate change and its global causes. This report discusses the rhetorical meaning and rhetorical differences, likenesses between the documentaries. It also discusses the purpose in choosing types of visual scenes to each speech/interweave. The report contain analyzes of each movie and a analyze summit between both movies. An Inconvenient Truth (2006) is a documentary with the focus on Al Gore with his campaign to inform people about the climate change. The Planet (2006) is a documentary including different kind of scientists and experts who use statistics from their research to show what is happening and what will happen to the planet.</p>

This essay is a product of the author’s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920’s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made. During the 1920s, documentary film achieved new status, not only because of its use as propaganda; it was also identified as artistic cinema. Discussions how to use this genre were taking place all over Europe, and in the US. In France, many different journals on cinema were started. In Soviet the discussions later became politicised. It was a good climate for groundbreaking cinema, and Esfir Shub was one of the film pioneers in Soviet. The ambition with the essay is to give Esfir Shub theoretical approach to non-fiction film a greater acknowledgement. The thesis is how Esfir Shub combines titles and pictures with cutting in The Fall of the Romanov Dynasty (1927) and to theorise the film with Shub’s own conceptual ideas. The method is close reading of the film and the articles written by Shub. The conclusions made by the author, is that Shub uses titles and pictures, in a dynamic cross-cutting between the oppressor and the oppressed. She is faithful to her own theories. She is only using authentically material and not played scenes; otherwise she would distort historical facts. The montage is built in two different ways. Firstly Shub use an ironic tone in the titles when she introduces the oppressors from the old regime, and comment these images widely. Secondly she uses pictures of typical symbols of capitalism and does not need to comment in such matter as earlier, because the film material she had captured speaks for itself.

Vi har som kandidatarbete gjort ett dokumentärfilmsprojekt. Filmen handlar om barns och pensionärers tankar och funderingar om döden. Vi ville göra en annorlunda dokumentär som väcker känslor utan att provocera. Döden är något som man inte ofta talar om och därför kände vi att vi ville ta upp detta ämne i en seriös men ganska lättsam film. Vi bestämde att lägga tyngdpunkten på research för att få en så bra grund som möjligt. Eftersom ämnet kan väcka många känslor ville vi vara förberedda på alla slags reaktioner. Under projektets gång har vi planerat vecka för vecka vad vi ska göra samt följt en övergripande tidsplan. Vi har också varje vecka skrivit en rapport om vad vi har gjort, vilka problem som vi har haft och vad som har fungerat bra. Vi tog kontakt med ett dagcenter och ett dagis och hittade bra människor att intervjua. De var alla mycket hjälpsamma och våra inspelningar gick bra. Vi var mycket nöjda med våra bilder och även ljudet. I klippningen har vi sett dokumentären växa fram och vi har haft lätt att se vilka klipp som passar in och vilka som inte gör det. Projektet har flutit på relativt smidigt och när problem har uppstått har vi lyckats lösa dem efter hand. Vi har lärt oss mycket och blivit säkrare på oss själva. Det har varit nyttigt för oss att arbeta med utomstående och med olika åldersgrupper. Att vi har skapat externa kontakter har också varit en bra erfarenhet. Vi har lärt oss att samarbeta och att lyssna på varandra. Det är viktigt att alla får komma till tals i en så här liten grupp. Vi tycker att det har varit spännande att göra ett sådant här stort projekt. Det har varit skönt att ha mycket tid till förfogande och att vi har fått lägga upp och genomföra projektet helt själva. Vi har utvecklats under projektets gång och vi känner oss nöjda med både projektet och slutresultatet. / Nanna: nanna_andreason@hotmail.com Camilla: camillahellman82@hotmail.com Sara: sarawengle@hotmail.com