Denna studie belyser hur viktig dokumentationen är för att kunna utveckla elevernas kunskaper i läs-och skrivundervisningen. Dokumentationen visar vad lärarna ska arbeta vidare med för att anpassa läs- och skrivundervisningen utifrån elevernas förutsättningar. Syftet med studien är att få insikt i hur lärare genom dokumentation kan förbättra läs- och skrivundervisningen i årskurs 1-3. För att kunna besvara syftet används följande forskningsfrågor: Hur kan dokumentation av läs- och skrivundervisning i årskurs 1-3 genomföras, användas och utvärderas för att förändra och vidareutveckla lektionsinnehållet? Vad anser lärare vara viktigt att dokumentera för att förbättra läs- och skrivundervisningen? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där utgångspunkten är den proximala utvecklingszonen. Kvalitativ metod används i studien där sex grundskollärare intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har därefter analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att det är viktigt med kontinuerlig dokumentation där lärarna ger eleverna “allmänna råd” för att komma vidare i sin läs-och skrivutveckling till exempel stor bokstav och punkt i slutet av en mening. Det framkommer även i studien att materialet Legilexi och Skolverkets material är bra komplement till dokumentationen, lärarna får syn på vad eleverna kan och vad lärarna kan utveckla i sin undervisning genom att arbeta med dessa material. / This study highlights how important documentation is to be able to develop students' knowledge in reading and writing instruction. The documentation enables what the teachers are to work on further in order to adapt the reading and writing instruction based on the students' conditions. The purpose of the study is to gain insight into how teachers through documentation can improve reading and writing instruction in grades 1-3. In order to be able to answer the purpose, the following research questions are used: How can documentation of reading and writing instruction in years 1-3 be implemented, used and evaluated to change and further develop the lesson content? What do teachers consider important to document in order to improve reading and writing instruction? The study is based on a socio-cultural perspective where the starting point is the proximal development zone. Qualitative method is used in the study where six primary school teachers are interviewed through semi-structured interviews. The empirics have then been analysed on the basis of a thematic analysis. The results show that it is important to have continuous documentation where the teachers give the students "general advice" to move forward in their reading and writing development, for example capital letter and full stop at the end of a sentence. It also appears in the study that the material Legilexi and the National Agency for Education's material is a good complement to the documentation, the teachers get an idea of what the students can and what the teachers can develop in their teaching by working with these materials.

Bakgrund och syfte: Under de senaste decennierna har skolans utformning förändrats och det finns ett större krav på dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling från Skolverket. Lärare förväntas föra en individuell dokumentation av varje elev. Dokumentationen ska fungera som ett underlag vid utvecklingssamtal, målformulering och uppföljning och den dokumentationen fyller även ett viktigt syfte i förbättringsarbetet med skolan. Syftet med studien är att beskriva lärares erfarenheter av dokumentation i grundskolan. Tidigare forskning visar att dokumentationen fungerar som ett hjälpmedel för lärare, vårdnadshavare och elever, men det framkommer också att det finns brister med dokumentationen och det tillvägagångssätt som används. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Grundskollärare från ett avgränsat geografiskt område och med varierad yrkeserfarenhet inkluderades. Totalt kontaktades 12 grundskollärare varav totalt 6 deltog i studien. Materialet analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Genom denna analysmetod skapades kategorier och underkategorier av det insamlade materialet. Resultat: Resultatet visar att dokumentationen fyller flera funktioner i lärares vardag. I resultatet framkom följande kategorier: Dokumentation är tidskrävande, Dokumentation kräver etiska ställningstaganden, Utmaningar och fördelar med digital dokumentation, Dokumentationen är ett verktyg med underkategorierna: Ett verktyg för lärande, Ett verktyg för kommunikation, ett verktyg för reflektion, ett verktyg för utveckling .Denna studie ger en beskrivning av hur lärare upplever dokumentationen i grundskolan och vilket syfte den fyller. Det framkommer att tid, resurser och användbara hjälpmedel är viktiga för att underlätta lärares arbete med dokumentationen.

Syftet är att belysa hur rektorer och förskollärare ser på arbetet kring rutiner som används i den pedagogiska verksamheten för att stödja de barn som behöver stöd i sitt lärande, hur görs föräldrar delaktiga i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på vårt syfte så har vi intervjuat fyra rektorer och fem förskollärare. Samtliga respondenter anser att observationer, dokumentation och ett regelbundet samarbete med specialpedagogen är viktig i arbetet kring barn i behov av stöd. De var även överens om att ett bra samarbete mellan förskolan och föräldrarna är viktigt men tre av respondenterna medger att de inte har ett bra samarbete på sin förskola med föräldrarna. Förskolornas sätt att arbeta kring stödåtgärder varierar då det var lika många som använde sig utav åtgärdsprogram som av handlingsplaner. Undersökningen visar även att både rektorer och förskollärare i båda kommunerna arbetar utifrån samma rutiner

Detta projekt är utfört vid Kvaerner Kamfab AB i Karlstad och beskriver hur strukturering av företagets elsystem har utförts i form av uppmärkning och dokumentation. Detta skall ligga till grund för en effektivisering vid ombyggnation av ställverket. / The assignment has been to label and document Kvaerner Kamfab’s electrical system. This is the first phase of reconstructing the switchgear in order to increase the efficiency.

Dokumentation har en central roll i systemutveckling och främst i den fas som majoriteten av ett IT-systems livstid spenderas i, förvaltningsfasen. Systemdokumentation är omfattande men ett av de viktigaste dokumenten är användningsfall. Det är ett kraftfullt verktyg för medarbetare att förstå systemet och är en möjlighet att förmedla systemets funktioner vidare. Dokumentation lider ofta av problemen att de inte uppdateras eller håller den kvalitet som behövs för att medarbetarna ska vilja använda dem i sitt arbete. Studien har inspirerats från teorin där effektiv dokumentation nämns och applicerat detta på användningsfall för att identifiera ineffektiv dokumentation och vilka konsekvenser ineffektiv dokumentation kan ha för medarbetare och IT-system. Med en fallstudie hos Bankgirots system Bg Avtal har studien genomfört dokumentanalys och intervjuer. Genom datainsamlingen har studien först kunnat konstatera att de användningsfall som används för Bg Avtal är ineffektiva och sedan kunnat identifiera konsekvenser av detta. Studien har identifierat att det för medarbetare och system kan uppstå inkonsekvens, personberoende, godtyckliga lösningar och svårigheter med verksamhetsspråket. Dessa konsekvenser anses även kunna uppstå om annan systemdokumentation är ineffektiv.

No description available.

Denna studie är baserad på förskollärares syn på sitt uppdrag att dokumentera och analysera barns lärande och utveckling i förskolan. Detta uppdrag förtydligades i och med läroplanens revidering 2010 och har visat sig vara svårtolkat för förskollärare att genomföra i praktiken. Samtidigt har ansvaret för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på förskolan framhävts. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare tolkar och hanterar kraven på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. I synnerhet undersöks i vilken mån de använder dokumentationer och analyser av enskilda barns lärande som underlag för att bedöma och utveckla verksamheten. För att ytterligare belysa hur förskollärare tolkar och hanterar dessa krav analyserar vi vårt material med hjälp av begreppet transformativ bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med sju förskollärare. Dessa arbetar antingen på en fristående eller en kommunal förskola i en större eller en mindre kommun i Mellansverige. Resultatet visar att förskollärarna i studien uppfattar läroplanens krav olika beroende på hur länge de har arbetat och om de arbetar kommunalt eller fristående. På kommunala förskolor framstår styrningen från statlig och kommunal nivå som mer påtaglig, men garanterar också en systematik i kvalitetsarbetet. På fristående förskolor upplevs inte styrningen som lika stark och kvalitetsarbetet här kan tolkas som mindre systematiskt i jämförelse. Flera förskollärare upplever detta uppdrag som tids- och resurskrävande och ställer sig frågande till för vems skull de ska genomföra detta. Förskollärarna använder i flera fall dokumentation som ett sätt att synliggöra sin verksamhet och sin profession. Bedömningar görs direkt eller indirekt och framstår som oundvikligen sammanvävda med förskollärarnas dokumentationspraktik, men kallas då för ”analys” eller ”reflektion”. I intervjupersonernas beskrivningar finns i vissa fall spår av transformativ bedömning. Denna bedömning innebär att man genom systematisk dokumentation av barn på individnivå kan finna sätt att bidra till att utveckla verksamheten på en övergripande nivå. Slutsatsen är att det förtydligade uppdraget tolkas olika och att det finns tecken på att förskollärare har ambitionen att vissa bedömningar ska bli transformativa.

Syftet med denna studie var att erhålla kunskap om hur rektorer i grundskolan uppfattar fritidspedagogers ansvarsområden inom skolans verksamhet och det uppdrag som anges i styrdokumenten vad gäller barns och elevers tid i skola och fritidshem. Undersökningen utfördes genom att åtta rektorer intervjuades via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fenomengrafiska influenser i analysen. Studien visade på ett uppdrag som utifrån styrdokument bottnar i att se barnen och den grupp de är i och att arbeta med dem i olika sociala sammanhang. Typiska ansvarsområden som anges är delaktighet i samverkan med skolan på olika sätt och att föra dokumentation av verksamheten så den går att utvärdera och utveckla. I intervjuerna framkom att rektorerna ser fritidspedagogerna som kunniga inom området med grupporienterade processer och att de är duktiga på att komplettera skolan på olika sätt samt utgå från uppdraget som finns i styrdokumenten. Andra slutsatser var att det sytematiska kvalitetsarbetet är utmanande att hitta en bra systematik till och dokumentation avverksamheten kan bli bättre. Ytterligare en slutsats var att samverkan kan vara av olika karaktär, ofta är det som resurs fritidspedagogen samverkar.

No description available.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gällande riktlinjer när en patient lämnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning. Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, från Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken. Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades läkare. I 68.5% av fallen bestämde patienten själv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lämnades i hemmet. Den vanligaste åldersgruppen att lämna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i åldern16-30 år. Det fanns ingen signifikant skillnad gällande utalarmeringskod och kön men däremot gällande utalarmeringskod och ålder. Den vanligaste tiden på dygnet att lämna en patient i hemmet var klockan 09:00 och 21:00 och den minst vanligaste tiden var klockan 07:00. Slutsatsen är att dokumentationen hos ambulanspersonalen gällande vitalparametrar och upplåta kontakt med läkare när en patient lämnades i hemmet var bristfällig. För kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av arbetsplatsen krävs mer utbildning av ambulanspersonalen gällande dokumentation och riktlinjer som skall följas när en patient lämnas i hemmet efter ett ambulanslarm.