Studiens syfte är att bidra med ökad förståelse om de utmaningar och eventuella dilemman som följer med pedagogisk dokumentation samt på vilket sätt som dokumentation i förskolan bidrar till ett utvecklande lärande. Frågeställningarna behandlade hur och varför dokumentation och pedagogisk dokumentation genomförs i förskolan, men också vilka fördelar, nackdelar och dilemman som finns beträffande dessa verktyg. Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. De förskollärare som intervjuades uttryckte att de numera har god kompetens beträffande hur dokumentationer kan genomföras och hur de sedan kan använda den i pedagogiskt syfte bland annat för att synliggöra barns lärande i förskolans utbildning. Studien visar också att det finns nackdelar och dilemman i dokumentationsarbetet. Den viktigaste nackdelen som lyftes fram var svårigheter att få tiden att räcka till att reflektera över alla dokumentationer som samlats in och att kunna dela sin uppmärksamhet på både dokumentation och undervisning. Dilemman som lyftes var bland annat hur man ska förhålla sig till barns integritet vid dokumentation och hur barn ska göras delaktiga i dokumentationsarbetet speciellt då det gäller små barn som ännu inte har verbalt språk, samt teknik som inte fungerar.

Med denna uppsats var vårt syfte att undersöka hur ett antal förskollärare uttrycker att de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Denna undersökning genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade åtta förskollärare från olika förskolor och i olika åldrar. Tidigare studier som genomförts har kunnat problematisera olika sätt att dokumentera inom förskolan, liksom de bedömningar som kan bli ett resultat av kartläggningar och pedagogisk dokumentation. Resultatet delas in i tre teman; Verksamhetsutveckling, dokumentationsverktyg och rutin för dokumentation. Under dessa teman synliggörs resultatet från våra informanter. Där visar vi på likheter och skillnader utifrån svaren. Analysen visar därefter att verksamheterna i dag arbetar mer målstyrt för att uppnå hög kvalitet. För att dokumentera använder förskollärarna sig av Ipads. Detta verktyg kan både bidra med kvalitet och begränsa arbetet med pedagogisk dokumentation, på grund av den nya GDPR-lagen som trädde i kraft 2018.

Följande examensarbete behandlar ämnet pedagogisk dokumentation i förskolan. Med sitt ursprung i Reggio Emilia-pedagogiken har pedagogisk dokumentation vuxit fram som ett sätt att synliggöra barns röster. Pedagogisk dokumentation kan beskrivas som en process där dokumentation och reflektion används för att synliggöra, utvärdera och utveckla det pedagogiska arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med pedagogisk dokumentation. Detta syfte avgränsades till följande två frågeställningar: “Vilka strategier fördokumentation och reflektion beskriver förskollärare att de använder?” och “Vilka utmaningar beskriver förskollärare att de upplever i arbetet med pedagogisk dokumentation?”. För att besvara dessa frågeställningar gjordes kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick från en i förhand formulerad intervjuguide. Ljudinspelningar gjordes under intervjuerna vilka transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av didaktiska frågeställningar och diskuteras med utgångspunkt i konstruktionistisk teori. Resultatet visar att förskollärarna har såväl strategier för att bedriva pedagogisk dokumentation som att de upplever utmaningar med detta arbete. Strategier som tas upp av förskollärarna är att förskollärarna dokumenterar med hjälp av kamera och anteckningar för att sedan reflektera kring denna dokumentation med såväl barn som andra pedagoger. Digitala skolplattformar beskrivs också som ett viktigt verktyg för pedagogisk dokumentation. Barnen beskrivs vara delaktiga i dokumentationen exempelvis genom att deras teckningar ses som dokumentation. Utmaningar handlar bland annat om att förskollärarna upplever att tiden är otillräcklig för att hinna med den pedagogiska dokumentationen och att de upplever det svårt att dokumentera och samtidigt vara närvarande med barnen i en aktivitet. Förskollärarna beskriver också etiska hänsynstaganden i relation till dokumentation. Dessa handlar främst om hur barnen framställs dokumentationen.

Begreppet pedagogisk dokumentation är idag högst aktuellt inom förskolediskursen. Forskning har visat på goda möjligheter att genom pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg främja barns lärande och utveckla verksamheten. För att motivera och inspirera förskolepedagoger att arbeta med pedagogisk dokumentation har Skolverket gett ut stödmaterialet Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation (Palmer 2012). Mot bakgrund av det här har det funnits ett intresse att undersöka huruvida intentionerna med arbetssättet landat i förskolepraktiken. Studiens syfte har varit att undersöka och analysera spänningsfältet mellan Skolverkets intentioner med pedagogisk dokumentation och pedagogers uppfattning om dess praktiska funktion samt hur barnens delaktighet ser ut i denna dokumentationsprocess. Studien är kvalitativ och bygger, utöver Skolverkets stödmaterial, på intervjuer med sex förskolepedagoger. Utifrån konstruktionistisk teori ses kunskap som ständigt föränderlig. Eftersom denna teori skulle kunna främja arbete med pedagogisk dokumentation genom att motivera en aktiv förändring, har denna studie haft den konstruktionistiska teorin som utgångspunkt. För att göra det möjligt att uppnå studiens syfte har studiens teoretiska ramverk använts och getts stöd av begreppen synlig och osynlig pedagogisk miljö, barnet som subjekt och objekt samt delaktighet och inflytande.I studiens resultat framkom att pedagogerna hade en mångfacetterad uppfattning om arbetssättet innebörd och funktion. Samtliga pedagoger i studien upplevde att barnen var delaktiga i dokumentationsprocessen, men flera uttryckte en önskan och vilja att göra barnen mer delaktiga. Arbetslagen som deltog i studien hade inte tagit del av Skolverkets stödmaterial vid implementeringsarbetet och flera pedagoger hade konstruerat en subjektiv uppfattning om begreppet. Som även tidigare forskning visat, belyser resultaten i denna studie komplexiteten i arbetssättet och de svårigheter som denna implementeringsprocess kan medföra.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare på en förskola i Skåne använder sig av dokumentation och om den används för utveckling av verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med dokumentation?, vad används dokumentation till och på vilket sätt anser pedagogerna att dokumentation utvecklar verksamheten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod där vi fokuserar oss på semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Det teoretiska underlagt för studien utgörs av en historik översikt över dokumentation, samt en genomgång av Reggio Emilia- pedagogikens syn på dokumentation. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna på förskolan använder sig av pedagogisk dokumentation för att utveckla verksamheten då de kunde se vad som skulle behöva förändras och att dokumentationerna var ett bra hjälpmedel för att involvera föräldrarna och barnens intresse. Något som också var en viktig del i arbetet med dokumentationen på denna förskola var just reflektionerna, antingen pedagogerna gjorde dem med andra pedagoger eller med barnen.

Syftet med denna studie är att belysa förekomsten av pedagogisk dokumentation i förskolans verksamhet, med fokus på barns delaktighet. Studien utgår ifrån fyra frågeställningar. Den första behandlar begreppet pedagogisk dokumentation, i den andra behandlas genomförandet och användningen av pedagogisk dokumentation, den tredje behandlar barns delaktighet i pedagogisk dokumentation och i den fjärde behandlas möjligheter och utmaningar med barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att samla in kvalitativa data. Totalt sju förskollärare har intervjuats, varav tre på den ena förskolan och fyra på den andra. Båda förskolorna är placerade i samma kommun. Studiens resultat analyserades utifrån det socialkonstruktionistiska perspektivet och ramfaktorteorin. I vår studie fann vi att majoriteten av förskollärarna har olika definitioner kring begreppet pedagogisk dokumentation men gemensamt är att alla utgår ifrån barnen när de dokumenterar. Samtliga uppfattar begreppet barns delaktighet i relation till den pedagogiska dokumentationen på olika sätt men likheten är att alla inkluderar barnen i den på samma sätt– genom gemensamma reflektioner. Möjligheter med att inkludera barnen i den pedagogiska dokumentationen är att man kan utveckla verksamheten utifrån barnens intressen, åsikter och tankar. Men utmaningarna är att det saknas resurser, det tas inte hänsyn till barnens personliga integritet och både inre faktorer som ingen samsyn mellan kollegor och yttre faktorer som exempelvis tid försvårar arbetet med den pedagogiska dokumentationen i verksamheten.

Syftet med denna studie är att få kunskap om några förskollärares vardagsarbete med pedagogisk dokumentation och vad det betyder för deras arbete när det gäller barns lärande och verksamhetens utveckling. Frågeställningarna är: Hur kan pedagogisk dokumentation bli ett verktyg för barns lärande? samt Hur kan pedagogisk dokumentation bidra till kvalitetsutvecklingen av förskoleverksamheten? Jag har valt att använda kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna kan ha ett kraftfullt verktyg för att dokumentera och utveckla sin verksamhet. Den pedagogiska dokumentationen är flexibel och fungerar både för att öka barns lärande och förskollärares medvetenhet om barnens lärprocesser. Dessutom kan pedagogisk dokumentation användas i utvecklingsarbetet av verksamheten, för att få en ökad måluppfyllelse. Genom att förskollärarna förhåller sig till och använder sig av styrdokumenten går det på lång sikt att följa hur verksamheten utvecklas. Förskollärarna upplever arbetet med pedagogisk dokumentation som stimulerande och berikande.

Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om på vilket sätt som den pedagogiska dokumentationen kan användas för verksamhetsutveckling. I studien används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts tillsammans med åtta verksamma förskollärare från två Reggio Emilia förskolor. Resultatet visar att den pedagogiska dokumentationen ses som ett viktigt arbetsverktyg i förskolan och att det hjälper förskollärarna att få syn på saker som de själva beskriver annars kan vara osynliga. Första slutsatsen i vår studie är att förskollärarna anser att det är viktigt att reflektera tillsammans med barngruppen och arbetslaget kring gjorda dokumentationer. På så sätt kan man få syn på barns läroprocesser och förskollärarnas förhållningsätt i praktiken. Andra slutsatsen är att brist på tid och personal påverkar den pedagogiska dokumentationen negativt och begränsar arbetet med den.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva förskollärares uppfattningar om och erfarenheter av att skapa språkstimulerande miljöer för barn med annat modersmål än svenska, och på vilket sätt de anser att det kan få betydelse för dessa barns språkutveckling och lärande. För att samla in datamaterial används intervju som metod och studien bygger på åtta förskollärares uppfattningar, sett från ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar av uppdraget är att skapa en trygg miljö med rikliga kommunikationsmöjligheter i samspel med andra och att de förstår att deras förhållningssätt och ageranden får betydelse i samspelet mellan barnets hemkultur och förskolans nya kultur. Resultatet visar även att förskollärarna upplever en brist på kunskap när det gäller att synliggöra barns språkliga utveckling. Denna studie har som ambition att öka medvetenheten kring förskollärares kunskaper och strategier för att kunna möta barn med annat modersmål än svenska.

<p>Kunskap i mindre organisationer har historiskt sett spridits via direkt interaktion mellan de anställda. Detta har gjort det svårt för företagen att behålla dess kunskapsbas då anställda har lämnat företaget. En lösning på detta problem är att använda dokumentation. Dokumentation är ett verktyg som gör det möjligt att bevara kunskap över tid och rum vilket minskar eventuell kunskapsförlust. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur ett mindre management konsultföretag använder sig av dokumentation som ett verktyg för att sprida det kunskapskapital som skapats i samband med ett projekt till efterkommande projekt. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fallstudie baserad på extensiva intervjuer med ett mindre konsultföretag. Slutsatsen vi nått är att dokumentation kan fungera som en kunskapskanal men att effektiviteten av kunskapsöverföringen begränsas av att det är svårt att veta kunskapens framtida värde.</p>