Förskolans läroplan kräver att förskolan dokumenterar och systematiskt utvecklar verksamheten. Med anledning av att pedagogisk dokumentation kan ses som svårhanterligt, tidskrävande och att den kan hanteras och tolkas på skilda sätt, uppkom intresset för att studera området. Studien är gjord med en kvalitativ metod, där det skett intervjuer på åtta skilda förskolor, drivna i olika regi, för att få en bredare syn kring hur pedagogisk dokumentation kan användas. Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare med hjälp av pedagogisk dokumentation kan synliggöra barns lärprocesser samt hur förskolans verksamhet kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation som arbetssätt. Resultatet visar att barns lärprocesser synliggörs på flera skilda vis samt att verksamhetsutveckling kan ske genom att reflektera kring material som rör barns lärprocesser, samt förskolors miljöer och personalens förhållningssätt. Intervjumaterialet är sorterat i tre huvudteman med underliggande kategorier. Innehållet analyseras sedan utifrån forskningsfrågorna och ett onto-epistemologiskt teoretiskt perspektiv. Slutsatsen är att pedagogisk dokumentation är ett väl fungerande arbetssätt för att synliggöra barns lärprocesser samt för att kvalitetssäkra verksamhetens utveckling. Dock krävs det att det finns tid för reflektion och analys. Handledning och att personalen får kompetensutveckling inom pedagogisk dokumentation är nästan en förutsättning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar pedagogisk dokumentation och i vilket syfte den används. Förskoleverksamheten styrs av läroplaner och skollagen, vilka framhåller dokumentationen som ett krav för att synliggöra vad som sker i förskolan. Dock förklarar styrdokumenten inte hur dokumentation bör genomföras. Enligt läroplanen ska alla barn få förutsättningar att utveckla ”sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet. De gäller bland annat i den dagliga omsorgen och i frågor om dokumentation” (Lpfö 18, 2018, s. 9). Tidigare forskning belyser att barns rätt att uttrycka synpunkter oftast inte tas i beaktan vid dokumentation. Svenning (2011, s. 9) påvisar att barn har begränsat inflytande över dokumentation i förskolan. Pedagoger bestämmer vad som ska synliggöras eller inte i dokumentationen. En kvalitativ undersökning genomfördes med sex pedagoger, varav tre förskollärare och tre barnskötare, i två förskolor i Uppsala. Studien utgår från Vygotskijs teorier kring sociokulturella perspektiv, mediering och redskap samt appropriering. Resultatet påvisar att pedagoger har en positiv inställning till pedagogisk dokumentation, men att det råder utmaningar med att få barn delaktiga i hela dokumentationsprocessen. Resultatet belyser även att pedagogisk dokumentation synliggör barns utveckling och lärande samt främjar verksamhetens kvalitetsarbete.

Die Gesamtzielsetzung dieser Arbeit besteht darin, neben einer wissenschaftlichen Analyse der klinischen Geburtsverlaufsdokumentation (I), die Zufriedenheit in der Geburtshilfe zu untersuchen. Dabei soll versucht werden, die Faktoren von einer positiven bzw. negativen Betreuung, Behandlung und Dokumentation im Geburtsverlauf zu identifizieren. Die Notwendigkeit einer sorgfältigen Dokumentation in der Geburtshilfe wird vielfach unterschätzt. So haben versorgende Mütter doch ein originäres Interesse an Informationen, die die unmittelbare Betreuung und Behandlung des Neugeborenen betreffen. Aber auch Ärzte, Pflegekräfte, Hebammen und gegebenenfalls externe Gutachter stellen zudem hohe Anforderungen an den medizinisch- naturwissenschaftlichen Datenkranz während des gesamten Geburtsprozesses. Im ersten Untersuchungsfeld wird dementsprechend analysiert, wie sich die fortlaufende handschriftliche Geburtsdokumentation der Hebammen derzeit darstellt. Dafür werden 64 retrospektiv verfasste Geburtsverläufe einer Klinik analysiert. In der Untersuchung werden wichtige mütterliche und kindliche Outcome-Beobachtungen und –Handlungen identifiziert. Insbesondere im Hinblick auf die Dokumentation von Aufklärungsmaßnahmen, die der physischen und psychischen Befindlichkeit der Frauen, der Zusammenarbeit und des Anlegens werden fehlende bzw. unzureichende Aufzeichnungen aufgedeckt. Im interdisziplinären Versorgungsprozess der geburtshilflichen Fachdisziplin werden in der Zufriedenheitsstudie (dem 2. Teil dieser Arbeit) Faktoren in den Untergruppen der untersuchten Frauen bestätigt, die die Zufriedenheit im positiven oder im negativen Sinne beeinflussen können. Hierfür werden zu drei Messzeitpunkten (Schwangerschaft, klinische Geburt und Nachsorge) insgesamt 576 Probandinnen schriftlich befragt. Frauen zeigen sich hoch zufrieden, die durch eine Frauenarztpraxis (T1) begleitet werden. Leichte Tendenzen der Unzufriedenheit sind im Hinblick auf das Zeitmanagement der Ärzte und die Gespräche zur sozialen Situation ablesbar. Zudem scheint der Mutterpass in der Vorsorge einzig für das medizinische Fachpersonal konzipiert zu sein. So haben die Verbraucher bzw. die Schwangeren darüber hinaus Schwierigkeiten die medizinischen Fachbegriffe zu verstehen und bemängeln die fehlende Übersichtlichkeit des Mutterpasses. Dem geburtshilflichen und medizinischen Team (Kreißsaal und Wochenstation) kann im Gesamtergebnis des klinischen Geburtsverlaufs (T2) hinsichtlich der Erreichbarkeit, der Organisation und des Zeitmanagements eine hohe Gesamtzufriedenheit bescheinigt werden. Unzufrieden sind die Frauen mit der Beratung und den Informationen zum Stillen und zum Rooming-in-Verfahren im Wochenbett. Die klinischen Eintragungen und Informationen in der Patientenkurve von Seiten der Hebammen und Ärzte können von den Frauen nur schwer eingeschätzt werden. In der Nachsorge (T3) zeigen die abschließenden Ergebnisse, das die Hebamme jederzeit über den aktuellen Stand informiert und für die Frauen erreichbar ist. Zudem nimmt sich die Hebamme ausreichend Zeit für fachliche Informationen und unterstützende Maßnahmen.

No description available.

Idag är fritidsverksamheten enligt skollagen ålagd att ur ett systematiskt kvalitetsarbete skapa förutsättningar för lärande. De förutsättningarna skapas genom att verksamheter dokumenterar och reflekterar över den insamlande dokumentationen. Syftet med min undersökning är att utifrån fritidslärarnas perspektiv få förståelse för dokumentation i förhållande till verksamhetens måluppfyllelse samt det systematiska kvalitetsarbetet. Pedagogerna inser att det är viktigt att dokumentera för att utveckla verksamheten och de är duktiga på att bjuda in barnen i verksamhetens planering. Jag har använt mig av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två skolor för att få fram min empiri. I granskningen av resultatet vilar min teoretiska utgångspunkt på läroplansteorin samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att det råder tidsbrist för planering och att lärarna har olika roller inom skolan vilket gör att även om viljan och insikten finns till att dokumentera i förhållande till systematiskt kvalitetsarbete så görs det bristfälligt.

Den här studien har undersökt förskollärares uppfattningar om pedagogisk dokumentation i lärportaler i relation till barnen; hur de har tillgänglighet till, kännedom om och följaktligen delaktighet i lärportalen. En annan avsikt har varit att jämföra lärportalen med pärmar som dokumentationsverktyg samt belysa eventuella utvecklingsmöjligheter med lärportalen. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet då pedagogisk dokumentation uppfattas som en situation där lärande sker i samspel med andra människor. Metoden som har använts är individuella semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats, sammanställts och presenterats utifrån valda teman. Resultatet visar att lärportalen inte är särskilt tillgänglig för barnen, att pedagogerna inte aktivt pratar om lärportalen med barnen och att barnen således inte riktigt får kännedom om den. Bristen på tillgängligheten till, kännedomen om och följaktligen delaktigheten i lärportalen gör att den pedagogiska dokumentationen tenderar att utebli i arbetet med lärportalen.

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns integritet och delaktighet irelation till den pedagogiska dokumentationen. Vårt intresse till studien har grundat sig i om barnsintegritet blir värnat om och om då barnen har möjlighet till delaktighet och inflytande i denpedagogiska dokumentationen. Vi har i denna studie genomfört kvalitativa intervjuer medverksamma förskollärare för att få ta del av hur de arbetar och resonerar kring barnens integritet ochom de ges möjlighet till delaktighet i pedagogisk dokumentation. Empirin från intervjuerna harbearbetats och analyserats för att sedan skrivas fram till ett resultat. I resultatet framkommer åsikteroch arbetssätt som delas av förskollärarna. Intressant har varit de olika aspekter förskollärarna hardelat med sig av. Något centralt i resultatet var att förskollärarna resonerar olika om integritet ochdelaktighet beroende på om det är yngre eller äldre barn. Vi diskuterar etiska dilemman somframkommit i resultatet för att visa på att arbetet med pedagogisk dokumentation i relation tillintegritet och delaktighet kan vara problematisk för förskollärare. Det framkom att förskollärarnaupplevde att barns delaktighet och integritet i den pedagogiska dokumentationen är något de i bordeta mer hänsyn till i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

<p>Syftet med rapporten är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur pedagogisk dokumentation används i förskolorna i en medelstor kommun, samt att belysa specialpedagogens roll. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning av pedagogisk dokumentation i förskolan. Reggio Emilias filosofi beskrivs vara en förebild och inspirationskälla för pedagogisk dokumentation i Sverige. Min frågeställning har som utgångsläge att en medelstor kommun i södra Sverige utbildar pedagogerna i förskolan i pedagogisk dokumentation. För att få en inblick i om det har blivit någon förändring på förskolorna efter kursen har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tre förskollärare och en specialpedagog som arbetar med och har kunskap om pedagogisk dokumentation.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att den kurs i pedagogisk dokumentation som numera finns i kommunen har satt igång en förändringsprocess på förskolorna. Diskussionerna tillsammans med barnen och mellan pedagogerna har blivit mer pedagogiska och pedagogernas arbetssätt ifrågasätts mera. Förskolemiljön har förändrats till att bli mer anpassad efter barngruppens behov. Samtliga respondenter hävdar att specialpedagogen kan ha en roll i arbetet med pedagogisk dokumentation och i förändring av miljön i förskolorna.</p>

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några pedagoger ser på pedagogisk dokumentation, vad de anser krävs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och på vilket sätt de anser att pedagogisk dokumentation kan påverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi använt oss av en enkätundersökning som har genomförts med tolv pedagoger från olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att pedagogisk dokumentation som arbetssätt innebär att pedagogerna får en möjlighet att förstå läroprocesser och fånga barnens utveckling. Samtidigt är det ett sätt att visa på den verksamhet som bedrivs för föräldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling såväl för barnet som för pedagogen. Pedagogisk dokumentation ska ses som ett kollektivt arbetsverktyg som leder till att utveckla verksamheten i förskolan.

Syftet med rapporten är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur pedagogisk dokumentation används i förskolorna i en medelstor kommun, samt att belysa specialpedagogens roll. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning av pedagogisk dokumentation i förskolan. Reggio Emilias filosofi beskrivs vara en förebild och inspirationskälla för pedagogisk dokumentation i Sverige. Min frågeställning har som utgångsläge att en medelstor kommun i södra Sverige utbildar pedagogerna i förskolan i pedagogisk dokumentation. För att få en inblick i om det har blivit någon förändring på förskolorna efter kursen har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tre förskollärare och en specialpedagog som arbetar med och har kunskap om pedagogisk dokumentation. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att den kurs i pedagogisk dokumentation som numera finns i kommunen har satt igång en förändringsprocess på förskolorna. Diskussionerna tillsammans med barnen och mellan pedagogerna har blivit mer pedagogiska och pedagogernas arbetssätt ifrågasätts mera. Förskolemiljön har förändrats till att bli mer anpassad efter barngruppens behov. Samtliga respondenter hävdar att specialpedagogen kan ha en roll i arbetet med pedagogisk dokumentation och i förändring av miljön i förskolorna.