Denna studie undersöker damfotbollens bildande och utveckling under 1970-talet ur ett genusperspektiv, där kvinnorörelsen under samma tid präglade Sveriges jämställdhetsdebatt. Kvinnorna började ta sig in på arbetsmarknaden under 1970-talet där de kämpade för att bryta djupt förankrade genusnormer. På samma sätt bröt de sig in i den svenska idrottsrörelsens manliga arena, fotbollen. Undersökningsmaterialet för studien kommer från Forshaga Idrottsförening och Värmlands Fotbollförbund, vilket används som ett verktyg för att få fram hur damfotbollens bildande såg ut, hur de ekonomiska tillgångarna var för dam- respektive herrfotboll samt hur damfotbollen beskrevs i deras mötesprotokoll jämfört med herrfotbollen. I diskussionskapitlet ställs materialet mot tidigare forskning om jämställdhet inom idrotten samt den teoretiska utgångspunkten om manlig dominans, som används för att förstå den problematik som damfotbollens bildande och utveckling stötte på under 1970-talet. Studiens resultat som presenteras i diskussionen och slutsatsen visar på att bildandet av damfotboll var ytterst problematisk, men även att det inte tog lång till innan den blev accepterad och tagen på allvar. Samtidigt visar den på att de ekonomiska tillgångarna för dam- respektive herrfotboll inte förändrades under 1970-talet och fram till 2016 kvarstår de stora skillnaderna. I mötesprotokollen beskrevs damfotbollen i början av 1970-talet med könspecifika begrepp, så som damfotboll, däremot beskrevs herrfotbollen med könsneutrala begrepp, exempelvis fotboll.

Denna studie undersöker hur man som animatör bör gå tillväga för att gestalta karaktärer med dominanta alternativt undergivna personligheter. Ett antal faktorer som förväntas förmedla dominans respektive undergivenhet identifieras i bakgrundskapitlet och används sedan som bas för att gestalta sex olika animationer där dessa faktorer kombineras på olika sätt. Dessa faktorer inkluderar kraftcentrumets placering, expansivitet i poser, samt Labans efforts. Undersökningen genomförs med hjälp av en online-enkät där respondenterna får svara på frågor om hur de tolkar karaktärerna. Resultatet indikerar att de identifierade faktorerna alla har betydelse för hur dominant kontra undergiven karaktärerna uppfattas.

I samband med att #metoo briserade under hösten 2017 kom vittnesmål gällande sexuella trakasserier från kvinnor världen över. Kända som okända kvinnor vittnade om mäns trakasserier och övergrepp. Flera organisationer och branscher startade egna upprop för att tydliggöra skadliga strukturer och kvinnors vardag inom den egna organisationen och för att sätta ljus på de stora problem kvinnor i upplevt. Polisen var en av dessa organisationer och deras upprop gick under namnet #nödvärn. Syftet med denna studie är att analysera vittnesmålen från #nödvärn för att se hur de sexuella trakasserierna inom polisen kommer till uttryck och hur kvinnorna som vittnar upplevt och skildrat dem i vittnesmålen. Materialet består av ett urval av vittnesmålen från #nödvärn och studeras utifrån en tolkande, fenomenologisk metodansats- IPA. För att förstå upplevelserna av sexuella trakasserier samt mäns överordning och den manlighetsnorm som råder inom polisen används två genusteorier. Polisen är en mansdominerad arbetsplats där kvinnor är i minoritet används en organisationsteori med genusaspekt i syfte att förstå mäns och kvinnors relationer i manligt dominerade organisationer. Resultatet i studien visar att den manliga normen är stark inom polisen samt att den tystnadskultur som är utbredd inom kåren leder till att få vågar anmäla eller ens göra motstånd. Ett annat tydligt resultat är att en sexistisk och grov jargong förekommer vilket har lett till en viss normalisering bland kvinnorna som vittnat inom ramen för #nödvärn.

I litteraturen antyds ibland att dominansåsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hårda tag för att uppnå lydnad tycks hänga ihop. Däremot verkar det inte ha genomförts några studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkätundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plågsamma metoder för att uppnå hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plågsamma metoder. För att predicera en hög grad av klassiska dominansattityder var manligt kön och en hög grad av social dominansorientering viktigast.

De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och känslomässiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). Nästan alla spel görs i färg, vilket gör färg till en ständigt närvarande faktor i spelet och spelkaraktärers uttryck. Färg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blått kan förstärka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att färg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktär till spelaren. Genom att använda färgers associationsfaktorer inom generella färgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktär innan spelaren hunnit interagera med den. Katherine Isbister (2006) skriver att genom användandet av stereotypiska rörelsemönster kan spelkaraktärens syfte eller attityd snabbt förmedlas till spelaren. Både färg och kroppsspråk kan uppfattas som nyckelkomponenter i gestaltandet av en spelkaraktär, då de båda kan ha inflytande på hur spelaren tolkar spelkaraktären och vad spelaren kommer att förvänta sig av den. Syftet med detta arbete är att studera färgs inverkan på graden av uppfattad makt och dominans från spelkaraktärer hos spelare. Hur dominans uttrycks kan variera kulturer emellan, precis som associationer till olika färger. Därför har arbetet begränsats till västerländsk kultur. NCS, Natural Color System är ett i Europa etablerat system som kategoriserar färg genom att jämföra dem med de kromatiska varianterna av gult, grönt, blått och rött, samt i vilken mängd akromatisk svart och vitt förekommer i blandningen. NCS ligger som grund för vilka färger som valdes att studera i undersökningen.

Inledning I samhället finns en generell syn på hur flickor respektive pojkar utövar makt och dominans. Den generella uppfattningen är att flickor använder mer blickar och verbal dominans medan pojkar använder mer fysisk dominans. Detta examensarbete handlar om förskollärares upplevelser om barns utövande av makt och om det finns någon skillnad mellan pojkars respektive flickors utövande av makt. Tidigare forskning har gjorts om genus och om barns makt men begränsad forskning finns där båda fenomenen är med. Syfte Syftet med studien är att belysa hur förskollärare upplever flickors och pojkars maktutövande, om maktutövandet skiljer sig mellan pojkar och flickor och i så fall på vilket sätt. Metod Syftet undersöktes med hjälp av en kvalitativ metod genom att intervjua sex förskollärare på fyra olika förskolor, i två olika kommuner. I studien användes Bertram Ravens teori om makt. Med hjälp av denna teori besvaras syfte och frågeställningar. Resultat Resultatet från intervjuerna visar att det inte finns någon tydlig bild av hur flickor och pojkar utövar makt. Däremot uppfattas pojkar oftast som mer högljudda och att de tar mer plats medan flickor är mer tysta. De maktkategorier som de intervjuade förskollärarna upplever att barnen använder mest är referensmakt och legitim makt, vilket innebär att vissa barn ses som idoler och att äldre barn styr över yngre barn.

<p>Hästar är flockdjur som (enligt de flesta) har en tydlig dominansstruktur, i alla fall när resurserna är begränsade. För att människan ska kunna lita på hästen och få hästen att lita på en och lyda ens kommandon, måste även människan passa in i hästens flock. Hästens perception och kommunikation har studerats, liksom människans sätt att visa dominans mot varandra. Studien har visat att det inte fungerar att vara dominant mot hästen på samma sätt som vi är dominanta mot andra människor, när det gäller att få hästen att lyda. Hästen tolkar antagligen inte våra dominanstecken så som vi önskar. Däremot borde inte dessa tecken göra någon större skada för interaktionen. Det som man bör vara mest medveten om är vilka gester man använder. Hur snabb en gest är har visat sig spela större roll för hur mycket hästen reagerar på den, än hur stor gesten är. Det här har undersökt med hjälp av triangulering, där litteraturstudie, intervju och experiment har ingått.</p>

Servicescape is a research area within service management which processes the effect that the environment has on the service experience. The purpose of this essay is to find out how servicescape, with focus on the “background music”, affects customer behavior in a clothing retail store. Through manipulation of the background music’s tempo the essay aim to explore to what extent this part of the servicescape a) affect the customers approach and avoidance behavior, b) is affected by customers with a hedonic or utilitarian shopping behavior, c) affects pleasure, arousal and dominance perceptions for the customer, and d) how the servicescape is perceived. Key words: Servicescape, approach-avoidance behaviour, pleasure, arousal, dominance, hedonic-utilitarian behaviour.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra sexuellt dominanta kvinnor uppfattar sin sexualitet. Särskilt inriktar den sig på hur kvinnorna definierar sig som sexuellt dominanta och vad dominans innebär för dem sexuellt men också till vardags och generellt. Vidare undersöks hur informanterna uppfattar sin sexuella dominans i relation till sin identitet och sitt identitetsskapande överlag. För att kunna verkställa syftet har fyra kvinnor intervjuats som alla definierar sig som sexuellt dominanta på ett eller annat vis. Fortsättningsvis inriktar sig uppsatsen på kvinnor som utövar sin sexuella dominans via aktiviteter och uttryck för dominans vanliga inom bdsm.</p> / <p>This thesis aims to examine how four sexually dominant women understand their sexuality. It specifically concentrates upon how the women defines themselves as sexually dominant and what dominance means to them sexually but also what it means to them in everyday life and in general. Additionally this essay examines how the informants understand their sexual dominance in relation to their identity and in shaping their identity. In order to carry out the purpose of this thesis four women who define themselves in one way or another as sexually dominant have been interviewed. Furthermore the study focuses upon women who practice their sexual dominance through activities and expressions that are common in the world of bdsm.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra sexuellt dominanta kvinnor uppfattar sin sexualitet. Särskilt inriktar den sig på hur kvinnorna definierar sig som sexuellt dominanta och vad dominans innebär för dem sexuellt men också till vardags och generellt. Vidare undersöks hur informanterna uppfattar sin sexuella dominans i relation till sin identitet och sitt identitetsskapande överlag. För att kunna verkställa syftet har fyra kvinnor intervjuats som alla definierar sig som sexuellt dominanta på ett eller annat vis. Fortsättningsvis inriktar sig uppsatsen på kvinnor som utövar sin sexuella dominans via aktiviteter och uttryck för dominans vanliga inom bdsm. / This thesis aims to examine how four sexually dominant women understand their sexuality. It specifically concentrates upon how the women defines themselves as sexually dominant and what dominance means to them sexually but also what it means to them in everyday life and in general. Additionally this essay examines how the informants understand their sexual dominance in relation to their identity and in shaping their identity. In order to carry out the purpose of this thesis four women who define themselves in one way or another as sexually dominant have been interviewed. Furthermore the study focuses upon women who practice their sexual dominance through activities and expressions that are common in the world of bdsm.