Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt. För ett säkrare dricksvatten är det därför viktigt att öka kunskapen om mikroorganismers varierande motståndskraft mot olika desinfektionsmedel samt undersöka alternativ till de avskiljnings- och inaktiveringsmetoder som traditionellt används idag. Examensarbetets syfte var att studera de bakterier och virus som har störst relevans för dricksvattenkvaliteten och som tros kunna utgöra ett hot mot nordiskt dricksvatten, att undersöka orsakerna bakom dricksvattenburna utbrott samt att undersöka effektiviteten hos olika avskiljnings- och inaktiveringsmetoder för bakterier och virus. Detta gjordes genom en utförlig litteraturstudie samt en fallstudie. Fallstudiens syfte var att belysa problematiken inom dricksvattenberedning samt distribution i Norden genom verkliga exempel.  Studien visade att vattenburna sjukdomsutbrott normalt orsakas av kontaminering från avloppsvatten till dricksvatten. Detta sker antingen direkt till råvattnet, ofta till följd av kraftig nederbörd, eller under distributionen på grund av driftstörningar. Att kontamineringen tillåts nå konsumenten är ett resultat av inadekvata reningsmetoder i vattenverken. Problematiken inom dricksvattenområdet beror bland annat på användandet av bristfälliga indikatororganismer vilka är mindre tåliga och har sämre överlevnadsförmåga än många sjukdomsalstrande mikroorganismer. Tidskrävande och osäkra analysmetoder utgör också ett stort problem. Svårigheter i att identifiera den orsakande mikroorganismen samt att bekräfta utbrottet som dricksvattenrelaterat har lett till att mörkertalet gällande antalet vattenburna sjukdomsfall är stort. Det finns ett stort behov av ökad kunskap gällande olika mikroorganismers tålighet mot desinfektion samt ett behov av reglering för kontroll av råvattenkvaliteten och den mikrobiologiska säkerheten. Utifrån studien kunde även konstateras att antalet vattenburna utbrott tros öka med kraftigare nederbörd och extremväder till följd av klimatförändringarna. / Waterborne diseases are considered a major problem in the water supply. Spreading of infection through drinking water occurs predominantly in developing countries with poor sanitation. During the 21th century the Nordic countries have been affected by several waterborne outbreaks associated with drinking water. As a result, microbial contamination of drinking water has been recognized as a problem in the Nordic countries as well. To ensure high quality drinking water it is required that the hygienic barriers used in the water treatment plant are efficient in reducing all types of microbial contaminants. Some microorganisms have shown a greater resistance against commonly used disinfectants then previously known. To secure the distribution of safe drinking water it is essential to increase the knowledge regarding the varying resistance of microorganisms and to investigate alternative water treatment processes to those traditionally used in drinking water treatment today.  The objective to this master thesis was to study the bacteria and viruses that are most relevant for drinking water quality and may compose a threat to the drinking water quality in the Nordic countries, to investigate the cause of waterborne outbreaks and to study the effectiveness in reducing bacteria and viruses for various water treatment processes. The study was performed through a thorough literature review and a case study. The purpose of the case study was to illustrate the issues in drinking water treatment and distribution in the Nordic region. The study showed that the majority of the outbreaks are caused by contamination from sewage water to drinking water. The contamination is allowed to reach the consumer as a result of inadequate treatment in the water works. Usage of inappropriate indicator organisms that are less resistant to disinfectants than a lot of pathogens are a big problem in drinking water treatment. Time-consuming and uncertain analytical methods also compose a great issue. Due to difficulties in identifying the causative microorganism and verify the outbreak as drinking water related it is believed that there is a large number of unrecorded cases of illness. There is a great need of increased understanding of the varying resistance of microorganisms to disinfectants and a need for regulation for monitoring raw water quality and microbiological safety. Based on the study it was also found that waterborne outbreaks are believed to increase as a result of extreme weather caused by climate change.

Perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en grupp ämnen som de senaste åren har uppmärksammats för dess persistenta, bioackumulerande och toxiska egenskaper för människor och djur. Det är känt att brandövningsplatser där det filmbildande skummet AFFF har använts utgör betydande punktkällor för PFAS. Förutom att förorena marken vid brandövningsplatserna kan PFAS spridas med grundvattnet, vilket har orsakat förorenade dricksvattentäkter på ett flertal platser i Sverige. Hydrogeologiska modeller kan användas för att modellera grundvattnets flöden och medföljande föroreningar. Syftet med examensarbetet är att med en hydrogeologisk modell undersöka föroreningsspridning och transporttider av PFAS-ämnet perfluoroktansulfonat (PFOS) från en brandövningsplats till ytvatten och grundvattentäkter i Bredåkradeltat, väster om Kallinge i Blekinge. Den hydrogeologiska modellen skapades i Visual MODFLOW och transportmodelleringen gjordes med MT3D99 och MODPATH. Modellen kunde reproducera uppmätta grundvattennivåer, med en korrelationskoefficient (R) på 0,98 mellan modellerade och uppmätta nivåer. Med antagandet försumbar adsorption visade modellresultaten att en föroreningsplym med hög PFOS-koncentration (~90.000 ng/l) spreds från brandövningsplatsen till ett våtmarksområde väster om Klintabäcken, och vidare till dalen längs Klintabäcken med lägre koncentrationen (0–4.000 ng/l). Enligt modellen spreds dock inte föroreningen lika långt som uppmätta värden visar. När PFOS väl har nått Klintabäcken bedöms den kunna spridas snabbt med ytvattnet mot grundvattentäkterna, för att sedan infiltrera ned i isälvsmaterialet nära aktiva grundvattentäkter. Transporttiden av PFOS från brandövningsplatsen till Klintabäcken beräknades till sex år för den bäst kalibrerade modellen, vilket betyder att grundvattentäkterna kan ha varit förorenade sedan slutet av 1980-talet eller början av 1990-talet. Beräkningar av masstransport indikerar att runt 3,5 kg PFOS flödar genom Klintabäcken varje år, och att det mesta av den mängden kommer från området vid brandövningsplatsen. Trots förenklingar av Bredåkradeltats komplexa geologi och svårigheter att nå konvergens i modellen bedöms den kunna reproducera hydrogeologiska egenskaper inom deltat, samt föroreningsplymens spridning från brandövningsplatsen till Klintabäcken.

Oönskade effekter av bekämpningsmedel (BM) har noterats i svenska vatten. Råvatten är råvara till dricksvatten, och i Sverige kommer råvatten ursprungligen från både yt- och grundvatten. Resultaten av vattenundersökningar i Sverige har visat innehåll av bekämpningsmedel i både rå- och dricksvatten. I denna studie presenteras halter av BM i rå- och dricksvatten i Sverige. Resultaten har visat att det finns signifikanta skillnader i både antalet och andelen prover med BM mellan rå- och dricksvatten. Resultaten har även visat att i Blekinge län har registrerats den högsta andelen av BM i dricksvattenprover (30,43 %). I råvatten har man registrerat den högsta andelen av BM i råvattenprover i Gävleborg län (42,30 %). I yt- och grundvatten, och i enskilda brunnar har resultaten visat att minst ett bekämpningsmedel (aktiv substans) påträffats i samtliga prover i Sverige 2015. Vissa förbjudna substanser hittades i grundvatten även om de förbjöds för mer än 20 år sedan. Förbjudna substanser detekterades även i vattenreningsverk. Störst mängd BM används av industrin, medan det inom jordbruket främst är ogräsbekämpningsmedel som används, medan hushållen främst använder mossmedel. Studien visar att det finns höga halter av bekämpningsmedel i råvatten i Sverige. Några förbjudna substanser detekterades i i yt- och grundvatten samt vattenverk. / Undesirable effects from pesticides have been noted not only in Sweden but also all over the world where chemical agents are used without any restriction. Raw water is a raw material for drinking water. In Sweden raw water originates from both surface and groundwater; results of water surveys in Sweden have shown that different pesticides are present both in raw and drinking water. This study presents the concentrations of pesticides in raw and drinking water in Sweden and the study has shown that there are significant differences in the proportions of samples with pesticides between raw and drinking water. The results also show that the highest proportion of samples with pesticide residues in drinking water (30.43%) was registered in the County of Blekinge. The highest proportion of samples with pesticide residues in raw water (42.30%) was registered in the County of Gävleborg. For surface and groundwater, the results show that at least one pesticide (active substance) has been found in all samples in surface and groundwater in Sweden in 2015.  Some prohibited substances were found in groundwater even though they were banned more than 20 years ago. Prohibited substances were also detected in water operations.           Most of pesticides in Sweden are used by industry; herbicides are mainly used in agriculture while households use mostly moss pesticides. The study shows that there are high concentrations of pesticides in raw water in Sweden.  Some prohibited substances were detected in surface water, groundwater and water operations.

Halten organiska kolföreningar ökar i svenska ytvatten till följd av bland annat klimatförändringar och förändrad markanvändning i avrinningsområdet. Organiskt kol bidrar till färg, smak och lukt på vattnet och fungerar även som substrat för akvatiska mikroorganismer. Ungefär hälften av svenskt dricksvatten produceras idag från ytvatten. Det är av stor vikt att det organiska kolet, och då särskilt den bionedbrytbara lösta kolfraktionen, BDOC, renas bort från dricksvatten då dessa kolföreningar annars kan utgöra en fara för dricksvattensäkerheten. Vid Lovö vattenreningsverk i Stockholm testas nu en ny jonbytesbaserad reningsprocess i pilotskala för att förbättra vattenreningen av ytvatten med förhöjda halter organiska kolföreningar. För att undersöka och utvärdera den nya reningsprocessen togs vattenprover på ingående råvatten och därefter mellan varje steg i den jonbytesbaserade reningsprocessen. För jämförelse genomfördes samma provtagning i den fullskaliga, konventionella reningsprocessen, en process som idag producerar dricksvatten till konsumenter i norra delen av Stockholm. Proverna inkuberades i mörker i 20° C under cirka tre veckor. Under tiden utfördes mätningar och prover togs för analys. De parametrar som analyserades var syrgaskonsumtion, förändringar i bakteriehalt och halten totalt organiskt kol (TOC), samtliga med målet att kvantifiera den mikrobiella tillväxtpotentialen och innehållet av BDOC. Analyserna visade att det nya processteget i pilotanläggningen, som baseras på suspenderade anjonbytare, har potential att rena bort delar av den bionedbrytbara fraktionen av TOC. Det efterföljande, desinficerande, ozoneringssteget oxiderar därefter delar av kvarvarande TOC till mer bionedbrytbar form. Det allra sista reningssteget, ett granulerat aktivt kolfilter var ej i drift under projektet. Detta steg har dock i andra studier visats rena bionedbrytbart kol effektivt, varför den sammantagna bedömningen är att den nya reningsmetoden har god potential för rening av bionedbrytbara kolföreningar.

År 2016 upplevde Öland historiskt låga grundvattennivåer, vilket skapade svårigheter för både allmänheten och jordbruket att tillgodose färskvattenbehovet. Tankbilar med sötvatten kördes från Kalmar till Öland för att stödja vattenförsörjningen. Därefter anlades även en vattenledning över Kalmarsund för att förstärka resurserna ytterligare. Öns begränsade grundvattenresurser är en kombination av geologiska och meteorologiska förutsättningar. Ön har ett tunt jordlager och ett utbrett spricksystem i berggrunden, vilket medför att mycket utav den nederbörd som faller över Öland avdunstar eller rinner ned i dessa sprickor. Årsmedelnederbörden på ca 500 mm är låg jämfört med andra ställen i Sverige. I och med ökningen av permanenta boenden, turism och jordbruk har vattenresurserna blivit än mer ansträngda. Syftet med denna studie var att undersöka om södra Ölands vattenbrist kan avhjälpas genom att på konstgjord väg infiltrera vatten från Kalmarsund till grundvattnet, efter att det avsaltats med hjälp av spillvärme från Cementas fabrik i Degerhamn. Syftet med konstgjord infiltration till grundvattnet är, förutom att använda marken som ett vattenmagasin, även en möjlighet att remineralisera vattnet, bidra till markstabilisering samt motverka saltvatteninträngning. Metoden var främst teoretisk i form av en litteraturstudie, beräkningar av spillenerginivåer samt modellering av grundvattenpåverkan vid infiltration. Inledningsvis genomfördes även ett platsbesök på Cementas fabrik på Öland för att överblicka deras process och kartlägga möjliga placeringsalternativ för spillvärmeuttag ur fabrikens processgaser. Resultaten från studien visade att spillvärmeuttaget bör ske antingen vid fabrikens kyltorn eller vid dess skorsten. Kyltornet erbjuder det maximala potentiella energiuttaget och därmed också högst produktionskapacitet av renat vatten, motsvarande 560 m3/dygn. Dock erbjuder skorstenen en billigare installation och underhåll av avsaltningsutrustningen tack vare mer utrymme och lägre partikelhalt i processgasen. Studien visade att det framställda destillatet skulle ha en positiv inverkan på Ölands grundvattennivåer, även de mängder som är mindre än 560 m3/dygn. Med en infiltration av det potentiellt maximala destillatet, som är möjligt att framställa med tillgänglig energi, skulle uttagen från de befintliga grundvattentäkterna kunna ökas med 200-230 % utan att influensområdet för grundvattennivåer förändras nämnvärt, förutsatt att fler uttagsbrunnar installeras.

The Council Directive 98/83/EC of 3 November 1998 on the quality of water intended for human consumption was released to ensure the quality of the drinking water within the European Union (EU). Since the directive got introduced the amount of chemicals has significantly increased. The purpose of this thesis is therefore to study how the chemicals are managed within the management of the drinking water in Stockholm to get an insight into different interactions within the science-policy sphere and how it creates obstacles in the improvements of the drinking water quality. A case study with qualitative interviews was made with people active in different levels of the drinking water management, including the research field. The result of the study identifies three areas where obstacles occurred. Through the theoretical framework for science-policy that include eight delay mechanisms an analyze of the existing obstacles in the management was made to identify if any of these eight occurs. The first obstacle is within communication where it shows that knowledge can be communicated more effectively between the concerned authorities. The delay mechanisms within the category that can be identified is science denial, scientific controversy, scientific uncertainty, science-based advice, decision thresholds, unclear goals and norms and implementation deficits. The second obstacle is within uncertainties in who bear the responsibility and where the delay mechanisms that can be identified is science denial, scientific uncertainty, policy formulation, decision thresholds, unclear goals and norms and implementation deficits. The third obstacle is the distribution of the financial resources where there are difficulties and an uneven distribution between municipalities of different sizes. The occurring delay mechanism that can be identified in this obstacle is scientific uncertainty, unclear goals and norms, decision thresholds and implementation deficits. / För att säkerställa dricksvattenkvaliteten inom Europeiska Unionen (EU) uppkom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten. Sedan direktivet infördes har antalet kemikalier ökat markant. Syftet med studien är därför att undersöka hanteringen av kemikalier i Stockholms dricksvattenförvaltning för att få en insyn i hur olika interaktioner inom sciencepolicysfärerna skapar hinder i förbättring av dricksvattenkvaliteten. En fallstudie har genomförts med kvalitativa intervjuer där personer från olika nivåer inom förvaltningen har intervjuats vilket även innefattar forskningsområdet. Utifrån resultatet har tre områden identifierats där hinder förekommer. Genom det teoretiska ramverket för science-policy som innefattar åtta stycken fördröjningsmekanismer utfördes en analys av de förekommande hindren i förvaltningen för att identifiera om några av dessa åtta förekommer. Det första hindret är inom kommunikation där det framkommer att kunskap kan förmedlas mer effektivt mellan de berörda instanserna. Fördröjningsmekanismerna som förekommer inom hindret är vetenskapsförnekelse, vetenskapliga kontroverser, vetenskaplig osäkerhet, vetenskapsbaserad rådgivning, beslutströsklar, otydliga mål och normer och implementeringssvårigheter. Nästa identifierade hinder är inom ansvar. De fördröjningsmekanismer som förekommer inom hindret är vetenskapsförnekelse, vetenskaplig osäkerhet, policyformulering, beslutströsklar, otydliga mål och normer och implementeringssvårigheter. Det sista hindret är inom resurser där det finns svårigheter med att få finansiering till förbättring och att de är ojämnt fördelade mellan kommuner med olika storlek. Fördröjningsmekanismerna som förekommer inom hindret är vetenskaplig osäkerhet, otydligt formulerade mål och normer, beslutströsklar och implementeringssvårigheter.

Människan har påverkat klimatet på ett negativt sätt genom olika sorters aktiveter vilket lett till att en global uppvärmning är på gång. Temperaturen på jorden kommer därmed att förändras vilket i sin tur kommer leda till en förändring i vattnets kretslopp. Råvattenkvaliteten förväntas försämras och leda till stora anpassningskostnader. Klimatförändringarna kommer att innebära ökade mängder av organiskt material i både ytvatten och grundvatten vilket i sin tur kommer leda till ökade halter av järn och mangan. Luftning och abiotisk/biotisk oxidation används idag för att avskilja järn och mangan från råvattnet. Biologisk oxidation anses idag vara den snabbaste och mest energi- och kostnadseffektiva metoden för avskiljning av både järn och mangan. Biologisk oxidation kan tillämpas även om järnet är komplexbundet till organiskt material eller om vattnet inte har ett optimalt pH. Två typer av pilotfilter för biologisk oxidation testades och utvärderades i detta arbete, ett med kalcedonmassa och ett med HUFO-diskar. Pilotfiltret med kalcedonmassa fungerade bra och avlägsnade ungefär 85% av järnet och cirka 30% av manganet i råvattnet. Pilotfiltret kunde redan första driftveckan filtrera järn och mognadstiden för den biologiska oxidationen av mangan var ungefär 50 dagar. Pilotfiltret med HUFO-diskar lyckades inte avlägsna utfällt järn som inte adsorberat på HUFO-diskarna vilket med stor sannolikhet berodde på att den metod vi valt för pilotförsöket (störttappning) inte fungerat optimalt för denna typ av filter. Analysresultaten blev till följd av detta svårtolkade då de visade en förhöjd halt av järn på utgående vatten. Även mognadstiden för den biologiska oxidationen av mangan blev svårbestämd för pilotfiltret med HUFO-diskar p.g.a. ovan nämnda orsaker. Det finns därmed en stor förbättringspotential vad gäller genomförandet av HUFO-försöket. En annan metod än störttappning som t.ex. backspolning skulle troligtvis göra det möjligt att avskilja även de järn- och manganpartiklar som inte lyckats få fäste på HUFO-diskarna. Sammanfattningsvis så visar resultaten från pilotfilterförsöken att det är möjligt att avskilja järn och mangan på ett bra sätt med hjälp av kalcedonmassa, utan tillsatser av kemikalier eller behov av kraftig luftning. / Humans have affected the climate negative through various types of activities which have led to global warming. This will lead to a change in temperature which in turn will change the hydrological cycle. The quality of raw water is expected to deteriorate and lead to large adjustment costs.  Climate change will also lead to increased amounts of organic matter in both surface water and groundwater, which in turn will lead to increased levels of iron and manganese. Aeration and abiotic/biotic oxidation are used today to separate iron and manganese from the raw water. The biological oxidation is considered to be the fastest method for the separation of both iron and manganese. Not only is it the fastest but also more energy- and cost efficient. Biological oxidation is also applicable if the iron is complex bound to organic material or if the water does not have optimal pH.  Two types of pilot filter for biotic oxidation were tested and evaluated in this work, one with chalcedony sand and the other one with HUFO-discs. The pilot filter with chalcedony sand worked well and removed 85% of the iron and about 30% of the manganese in the raw water. The pilot filter could already during the first week of operation filtrate iron, and the ripening time for the biotic oxidation of manganese was approximately 50 days. The pilot filter with HUFO-discs did not manage to remove precipitated iron, which probably depended on the pouring method chosen for the trials, which did not turn out to be optimal for this type of filter. This is also why the results were difficult to interpret since the content of iron in the water was actually higher after the filtration compared to the raw water. Even the ripening time was difficult to determine for the biotic oxidation of manganese because of the non-effective pouring method for removing precipitated elements. This is also why there is a great potential for improvement considering the pilot filter with HUFO-discs. Another method such as backwashing would probably make it possible to wash out the precipitated iron- and manganese particles that had not adsorbed onto the HUFO-discs. In summary, the results from the pilot filter experiments show that it is possible to separate iron and manganese from water with the help of chalcedony sand without addition of chemicals or the need for a more vigorous aeration.

I Sverige har ungefär 1,2 miljoner människor enskild dricksvattenförsörjning och en stor andel av dessa har problem med vattenkvalitet. En utvärdering av reningstekniker har inletts av företaget Ecoloop och Utvecklingscentrum för vatten och detta examensarbete fördjupar och följer upp de inledande resultaten från det projektet. Med hjälp av en litteraturstudie, modellering i Visual MINTEQ och fem fallstudier utvärderades reningsteknikerna jonbytarfilter och nanofilter avsett för enskild dricksvattenförsörjning med avseende på reduktion av föroreningarna bly och uran. Fallstudierna visar att jonbytarfilter kan fungera väl för att reducera uranhalter men en viss inkörningsperiod förekommer där bieffekter, exempelvis kemisk smak, kan förekomma samt att underhåll är viktigt för att fortsätta ha en hög reduktionsgrad. Fallstudierna kunde ej besvara ifall nanofilter är en lämplig reningsteknik för ändamålet att reducera halter av bly och uran under de gränsvärden som finns, eftersom de membranfilter som använts i fallstudierna visade sig ha för stor porstorlek för att kallas nanofilter. En slutsats är att det är viktigt att fortsätta med provtagning av vattnet även efter att ett filter installerats. Utöver det genomfördes intervjuer och en enkätundersökning som undersökte hur kommuner i Sverige arbetar för att möta enskilda brunnsägare i deras utmaningar med vattenkvalitet. Intervjuerna och enkätsvaren visar på en variation där några kommuner jobbar aktivt för att stötta de enskilda brunnsägarna med rådgivning, bidrag och förebyggande åtgärder medan andra kommuner är mer passiva och låter de enskilda ta eget ansvar för sitt vatten. / About 1.2 million people in Sweden rely on their own private drinking water supply for their daily needs and a large portion of those have problems with water quality. An evaluation of water treatment technology intended for private wells has been initiated by the companies Ecoloop and Utvecklingscentrum för vatten and this master’s thesis further develops and follows up the initial results. By conducting a literature review, doing modelling in Visual MINTEQ and carrying out five case studies the two water treatment techniques nanofilter and ion exchange are evaluated in the context of domestic water supplies with water quality problems caused by either lead or uranium. The case studies shows that ion exchange filters can reduce uranium in drinking water below the threshold value but with some initial side effects (i.e., chemical taste of the water). The case studies could not show if nanofilters are suitable to reduce lead or uranium from domestic water supplies, since the pore size was found to be too big for the membrane filters used in the case studies to be called nanofilters. This concludes that it is important to proceed with sampling of the water even after installing a filter for water treatment. Additionally, interviews and a survey were conducted which investigated how municipalities in Sweden are working to meet private well owners in their challenges with water quality. The answers from the interviews and the survey displays a variation where some municipalities are actively supporting the private well owners through counselling, grants, and preventive measures while other municipalities are more passive and leaves the individual well owners responsible to look after their water quality by themselves.

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är vidd spridd och har upptäckts i miljön i Sverige och Europa (Naturskyddsföreningen, 2023). På vissa ställen har det uppmätts höga halter i vattentäkter för dricksvatten till exempel nära brandövningsplatser. Många PFAS-ämnen har negativ påverkan på immunförsvaret och misstänks vara cancerframkallande. Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter har gränsvärden för PFAS som ska tillämpas från 1 januari 2026. Många vattenverk där råvattnet innehåller PFAS kommer därför behöva införa ytterligare rening. År 2019 införde regeringen ett statligt stöd för bättre vattenhushållning och säkrad tillgång till dricksvatten, där upp till 50% av kostnaden kunde täckas av bidraget. Fler än 600 projekt genomfördes. Nio av projekten var relaterade till PFAS. PFAS är persistenta och bioackumulerande föreningar och delas ofta upp i tvågrupper, de med korta eller långa kolkedjor. Membrantekniker som nanofiltreringoch omvänd osmos, adsorptiva metoder som aktivt kol och jonbytefilter kan användas för att avlägsna PFAS från vatten. Ozonering och skumfraktionering är också metoder som skulle kunna användas. Effektiviteten hos flera av dessametoder varierar beroende på längden på PFAS kolkedjan. I ett av de 9 projekten relaterade till statsstödet och PFAS, har Växjö kommun installerat ett nytt reningssteg i Åryds vattenverk som består av två tryckfilter med aktivt kol för att minska förekomsten av PFAS i dricksvattnet. Mätningar av PFAS11 gjordes före och efter reningssteget, i tre brunnar och vid utgående renat dricksvatten från vattenverket. Effektiviteten av reningen var hög enligt de mätningar av PFAS11 som gjordes i projektet. Miljönyttan är hög med aktivt kolfilter eftersom det ger möjligheten att destruera PFAS-föroreningarna helt genom förbränning. Samhällsnyttan av renare och mer hälsosamt dricksvatten är hög, men det är en ekonomisk kostnad att lägga till reningssteg. Projektet som genomförts med stöd av statsbidraget gav samhällsnytta i form av renare dricksvatten och därmed minskat intag av PFAS för de människor som försörjs a vvattenverket och en tryggare och säkrare vattenförsörjning. / Per- and polyfluorinated alkyl substances (PFAS) are widespread and have been detected in the environment in Sweden and Europe (Naturskyddsföreningen,2023). High concentrations have been measured in some drinking water sources, such as near firefighting training sites. Many PFAS substances have a negative impact on the immune system and are suspected to be carcinogenic. The National Food Agency's drinking water regulations (Livsmedelsverketsdricksvattenföreskrifter) have set limits for PFAS to be applied from January 1,2026. Therefore, many water treatment plants where the raw water contains PFAS will need to introduce additional purification.In 2019, the government introduced state aid for better water management and secured access to drinking water, covering up to 50% of the cost with a grant. More than 600 projects were implemented. Nine of the projects were related to PFAS. PFAS are persistent and bioaccumulative compounds often divided into two groups, those having short or long carbon chains. Membrane techniques such asnanofiltration and reverse osmosis, adsorptive methods like activated carbon andion exchange filters can be used to remove PFAS from water. Ozonation and foam fractionation are also methods that could be used. The efficiency of several of these methods varies depending on the length of the PFAS carbon chain. In one of the nine projects related to state aid and PFAS, Växjö municipality has installed a new purification stage at Åryd's water treatment plant consisting of two pressure filters with activated carbon to reduce the occurrence of PFAS in the drinking water. Measurements of PFAS11 were made before and after the purification step, in three wells and at outgoing purified drinking water from the water treatment plant. The effectiveness of the PFAS removal was high based on the measurements of PFAS11 made in the project. The environmental benefit is high with an activated carbon filter as it allows for the complete destruction of PFAS pollutants through incineration. The societal benefit of cleaner and healthier drinking water is high, but there is a financial cost to adding a purification stage. The project carried out with the support of state aid provided societal benefits in the form of cleaner drinking water and thus reduced intake of PFAS for the people supplied by the water treatment plant, and a safer and more secure water supply. / <p>20230602</p>

Exposure to arsenic in drinking water can cause several types of cancer and numerous cardiovascular and respiratory diseases. A country that suffers from widespread contamination of arsenic in drinking water is Bangladesh, where the contamination has been classified as the largest mass poisoning of a population in history. Around 90 percent of the existing tubewells used for drinking water in Bangladesh were installed by the private sector and local drillers, which makes their knowledge on drinking water contamination crucial in order to make them contributory for scaling up access to safe drinking water. The aim of the thesis was to develop an interactive map model to enhance the access to information for the local governments, communities, and private sector in three upazilas (sub- districts) of Bangladesh: Assasuni, Daudkandi, and Gowainghat, regarding how they can access safe drinking water in their local areas. The interactive map model for this thesis was developed in ArcGIS with supporting information from local drillers’ survey and Arsenic Safe Union project implementation data. The resulting maps contain information such as wells located in the upazilas, drillers’ working areas, years of working experience, contact information, certification and driller hubs (hardware shops). The map model is expected to be operationalised by creating a digital water platform through a mobile application, in a stand-alone website, or to be integrated in a government information centre to enable access for the community, local technocrats, the private sector and other concerned stakeholders. Moreover, the map can easily be scaled-up in the future to include additional areas with similar hydrogeology and arsenic or trace elements contamination problems, in other regions of South Asia, Africa and Latin America. / Exponering för arsenik i dricksvatten kan orsaka flera olika typer av cancer samt ett flertal hjärt- och luftvägssjukdomar. Ett land som är utsatt för utbredd arsenikförorening i dricksvatten är Bangladesh, där föroreningen har klassificerats som den största massförgiftningen av en befolkning i historien. Ungefär 90 procent av alla existerande dricksvattensrörbrunnar i Bangladesh installerades av den privata sektorn och av lokala brunnsborrare, vilket gör deras kunskap om dricksvattenföroreningar avgörande för att de ska kunna bidra till att öka tillgången till säkert dricksvatten. Syftet med denna uppsats var att utveckla en interaktiv kartmodell för att öka tillgången till information för lokala myndigheter och samhällen, samt för den privata sektorn i tre upazilor (kommuner) i Bangladesh: Assasuni, Daudkandi och Gowainghat, angående hur de kan få tillgång till säkert dricksvatten i deras område. Den interaktiva kartmodellen utvecklades i ArcGIS och innehåller information från en enkät ifylld av lokala brunnsborrare samt data från projektet Arsenic Safe Union. De resulterande kartorna innehåller information om brunnar belägna i upazilorna, information om lokala brunnsborrares arbetsområden samt deras arbetserfarenhet, kontaktinformation, certifiering och brunnsborrarnav (järnhandlare). Kartmodellen förväntas göras tillgänglig för samhället, lokala myndigheter, den privata sektorn och andra berörda aktörer, genom en digital vattenplattform i en mobilapplikation, på en fristående webbplats eller genom att integreras i ett statligt informationscenter. I framtiden kan kartan enkelt skalas upp för att inkludera ytterligare områden med liknande hydrogeologi och föroreningsproblem, till följd av arsenik eller andra spårelement, för regioner i Sydasien, Afrika och Latinamerika.