The aim of this study was, with a theoretical approach, to examine women’s alcohol- and drug problems. Our questions at issues considered early debut, heredity and environment as well as which factors can explain women’s use of alcohol and drugs. This study is based on 5 international published articles, Swedish literature and reports and a minor questionnaire meant to be at help in our analysis of the material. We examine our material with the control theory, the social learning theory, the masculinity theory and developmental psychological theory. Research shows an increase in young women’s alcohol and drug abuse and possible reasons are increase of media exposure, changed gender roles, sexual abuse, stress and mental health problems and social marginalization. Our questionnaire shows similar results as earlier research. We found that peers and boyfriends influenced the women in our study in their early onset and that heredity and environment also is pertinent factors for developing abuse of drugs and alcohol. For the women in our study, there seems to be a lack of protective factors which researchers find important. On the contrary, there seemed to be several numbers of risk factors who could explain the women’s development of alcohol and drug abuse. Keywords: Abuse, addict, adolescence, alcohol, drugs, drug misuse and women.

The purpose of this study was to, through the life stories of four women and their experiences, thoughts and feelings according to a life in drug dependency reach an increased knowledge about how a dependency can arise, continue and be brought to an end. The question at issue were: How do a small amount of women describe and comprehend their experiences, thoughts and feelings according to their drug addiction seen through a process perspective. In order to answer that question three themes were investigated: the road into dependency, living as an addict and the road to recovery from dependency and the time that follows. The study followed a qualitative method and the theoretical approach was hermeneutic. The results were analysed through a process analyse perspective, from the view of the chosen theoretical perspectives, social constructivism, experience perspective and a psychodynamic perspective. The results of the study showed a concordance in the initial experiences in contact with the drug between the informants. The informants all had difficulties in realizing that the drug had become a problem. The process of ending the dependency was seen as a lenghty process. They expressed feelings of loss in connection to drugs and drug taking.

Varje år omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor är alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 – 15 000 personer kör onyktra på landets vägar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelålders män och ungefär två tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem. Samhället arbetar aktivt för att minska rattfylleri och en arbetsmodell som haft positiva resultat är SMADIT (Samverken mot alkohol och droger i trafiken). Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter av att arbeta med modellen SMADIT Västmanland bland polis och personer inom socialtjänsten i Västmanlands län. Till studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex personer. Intervjuerna analyserades sedan genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns en positiv inställning till arbetet och att det kändes meningsfullt. Det fanns dock vissa brister i modellen så som praktiska problem och bristande samverkan. Det efterlyses därför tätare nätverksträffar mellan aktörerna samt bättre återkoppling till polisen. Det finns en positiv inställning till SMADITS fortlevnad i framtiden och förhoppningen är att fler rattfyllerister tackar ja till erbjudandet om samtal med socialtjänsten. / Each year, approximately 500 people are killed in traffic and around 20 000 are injured. Significant risk factors for traffic accidents are alcohol and drug intake that have become increasingly prevalent. The daily estimate of people driving under influence of alcohol is between 12 500 - 15 000. Drunk drivers are dominated by young and middle-aged men and about two-thirds of drunk drivers have alcohol problems. The society is actively working to reduce drunken driving and a model that has had positive results is SMADIT (Cooperation against alcohol and drugs in traffic). The aim of this study was to examine the experience of working with SMADIT Västmanland among police and social workers in Västmanland County. For the study a qualitative approach was used in the form of interviews and totally six individuals were interwied. The interviews were analyzed through a content analysis. The results showed that there was a positive attitude to work with SMADIT and that the model felt meaningful. But there were some shortcomings in the model, like practical problems and difficulties in cooperating. It therefore calls for closer meetings and better feedback to the police. There is a positive attitude towards SMADIT in the future and the hope is that more drunk drivers take the opportunity to talk with the social services.

This essay will focus on drug addicts and the world as they see it. The essay is based on intervjues with three men and one woman and participant observation of the three men´s social life in the surroundings of Stockholm. The informants’ opinions and experiences are central as well as the observations made of them during an intensive fieldwork. The study which was of an exploring character has revealed a complex relationship between the informants and society. The concepts of subculture and stigmatization seem equally central in the social life and perception of life of these drug addicts. The intricate relationship between the two needs further study before a model of the interrelationship can be presented. In a final discussion of the results of the study with the informants they confirm that they see themselves both as part of a subculture and stigmatized by society. The study also includes some ethical reflections on the role of the investigator in relation to informants who are drug addicts.

Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem på resebranschen för att skapa en förståelse om hur resebranschen förhåller sig till ungdomsturism. Vi genomförde en kvalitativ studie där fokus låg på tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och droger, Säkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förståelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som målgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det är relevanta teman att forska om inom ungdomsturism. Vi anser att de är mer väsentliga för ungdomsturister än för andra turistsegment.

Misshandel, stölder eller hot är inte begrepp som du vanligtvis drar kopplingar till skolans verksamhet, dock är detta verklighet för många lärare och elever i dagens skolor runt om i Sverige. Min idé till denna studie kommer från egna erfarenheter, där jag har diskuterat med lärarkollegor som har mått dåligt och oftast har det handlat om grova kräkningar från eleverna. När jag inte fick några konkreta svar från rektorn på min VFU-skola, angående vad det finns för rutiner eller dokument angående dessa situationer med lärare som mår dåligt, började jag reflektera över vad egentligen skolan gör för att förhindra att kräkningar, trakasseringar eller hot och våld uppstår. Därför blev jag intresserad av att utforma en studie som ger en övergripande bild av hur högstadieskolor i en kommun, som är känd för att ha hög kriminalitet, förebygger och åtgärdar kriminalitet i sin verksamhet. Studien är utformad som en fallstudie där fyra rektorer och lärare på fyra högstadieskolor har blivit intervjuade. Studien visade bland annat att mycket av det som rektorerna lyfter fram, exempelvis likabehandlingsplanen, som de menar ska vara ett levande dokument genom hela verksamheten bland elever och all skolanspersonal, var motsägelsefult. När samma fråga kom till lärarna menade de att generellt är likabehandlingsplanen just vad rektorerna nämnde, ett dokument. I arbetet mot kriminalitet visade det sig att deltagarna ansåg att skapandet av en djupare relation med eleverna var ett sätt att fånga upp många elever som mår dåligt.

Hur uppfattar tonåringar sina föräldrar? Har tonåringars upplevelser av sina föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem någon betydelse när det gäller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonåringars uppfattning av föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och föräldra-tonårsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonåringar. Studien ämnade också undersöka om det varierade beroende på kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i två medelstora städer i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% från Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller någon av föräldrarna var födda i något annat land än Sverige. Resultaten visar att hög upplevd psykisk kontroll var relaterat till hög grad av normbrytande beteende och osunda attityder till alkohol och droger hos tonåringar. Det visar även att en god föräldra-tonårsrelation var relaterat till låg grad av normbrytande beteende och sunda attityder till alkohol och droger. Studien visar också att tonåringar med annan etnisk bakgrund upplevde en något högre nivå av psykisk kontroll och beteendekontroll än svenska tonåringar. Flickor upplevde också beteendekontroll i någon högre grad än pojkar. Psykisk kontroll och föräldra-tonårsrelationen var de variabler som hade starkast samband med attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende. Psykisk kontroll var också den enda variabeln som kunde predicera osunda attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende. Hög upplevd beteendekontroll var relaterat till sunda attityder till alkohol och droger i den här studien.

The aim with my study is to highlight, illuminate and examine the social and maternal health care motivational work of pregnant women with a risk or abuse of alcohol and / or drugs, and what actions can be considered for these women. In addition, the aim is to explore how social services and maternity care might interact in this type of case. The aim is to convey the subjective experience of each of the interviewees. For the purposes of this study, I have chosen to use the qualitative research method. I have interviewed social workers in individual and family care, and midwives. Study interview results show that pregnant misusers priority for both maternity care and social services. By the AUDIT, conducted by the maternal health care, shows that the woman has a risk and / or abuse woman offered a variety of activities that may be in the form of talks, drug testing and treatment. Cooperation is the key to success in this motivational work, and it's mainly collaboration between social services, maternal health and child health care. Cooperation seems to work fine, but could be improved with more time and more staff.

The aim of this study is to increase understanding about addiction recovery. More specifically, we want to know what people who have had problems with alcohol and/or other drugs perceive as helpful and important for their recovery process and how we can understand this process. The study was conducted by means of qualitative semi-structured interviews with four people who have had alcohol and/or other drug problems. The analysis is based on a transtheoretical model of change from addictive behaviours, coping, interactionist theories and also a recovery perspective, inspired by research on recovery from mental illness . Main findings are that recovery from addiction can be understood as an individual process that takes place in a social context and can follow expected phases, although there are large individual differences in the process. Through the recovery process it has been of importance to the participants in the study to redefine themselves and their problems, get support from others, find ways to cope with their problems, get involved in meaningful activities and to expand their social roles. Internal and external processes that are not directly related to drug use also appear to be important for the recovery from addiction.

Drug related messages in antidrug campaigns and music related media -A qualitative study about young people’s perceptions Youth are exposed to both promotional and critical drug and alcohol messages in their daily media consumption. The purpose of this study is to examine how youth perceive anti-drug campaigns and drug-promoting messages in music-related media. The empirical material consists of qualitative data, including a focus group and two individual interviews, consisting of youth between the ages of 18 and19. One main finding is that young people perceive anti-drug messages differently, yet they are virtually unanimous about what makes such messages effective. Another important finding is that drug messages in music-related media are common and the positive messages are easier to relate to even if they come across as unrealistic. An important conclusion is that anti-drug messages must be realistic and easy to relate to, clearly targeting young people. Another conclusion is that positive drug messages in music are easier to relate to and ubiquitous, requiring effective anti-drug campaigns. / Ungdomar tar del av både positiva och kritiska alkohol- och drogbudskap i sin dagliga mediekonsumtion. Syftet med detta arbete är att undersöka hur ungdomar uppfattar drogbudskap i antidrogkampanjer och i musikrelaterade medier. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer varav en fokusgrupp och två individuella, utförda med ungdomar i 18-19 års ålder. Studiens främsta resultat är att ungdomar uppfattar antidrogbudskap olika, trots detta är de i stort sett eniga om vad som gör antidrogbudskap effektiva. Ett annat viktigt resultat är att drogbudskap i musikrelaterade medier är vanligt och de positiva budskapen är lättare att relatera till även om de inte upplevs verkliga. En viktig slutsats vi författare drar är att antidrogbudskap måste vara verklighetstrogna och lätta att relatera till genom att tydligt rikta sig till ungdomar. Ytterligare en slutsats är att då de positiva drogbudskapen i musiken är lättare att relatera till och ständigt närvarande, krävs effektivare antidrogkampanjer.