I skuggan av varje person i drogmissbruk finns oftast fyra till fem anhöriga som på något sätt dras in i personens beroendesjukdom. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter anhöriga till personer med drogmissbruk har samt vilka erfarenheter som existerar kring anhörigstöd. Studien utgår från en kvalitativ metod där 39 anhöriga mellan 26-75 år har rekryterats från slutna anhöriggrupper på den sociala plattformen Facebook. Datamaterialet har inhämtats via enkäter i vilka anhöriga har delgett sina erfarenheter genom skriftliga narrativ. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av konventionell innehållsanalys. För att söka förståelse under analysarbetet har systemteori samt Cullbergs kristeori applicerats på resultatet. Studiens resultat redovisas i tre övergripande teman som besvarar studiens tre frågeställningar vilka innefattar: Starka band har central betydelse, Krisens effekter samt Stöttning ur olika aspekter. Resultatet visar att anhöriga allt som oftast tvingas erfara svåra upplevelser i form av exempelvis oro, rädsla och maktlöshet, vilka vanligtvis resulterar i en negativ påverkan i form av sorg, ångest, depression, stress, sömnsvårigheter samt sjukskrivningar. Vidare visar resultatet att majoriteten av studiens anhöriga har kännedom om olika former av anhörigstöd. Undersökningens centrala slutsats belyser att stödet bör riktas mot familjen som helhet eftersom anhörigstödet inte når ut alla som behöver det fastän det existerar ett stort behov av stöd.

Följande studie skapades av två spelstudenter från Blekinge Tekniska Högskola och är avsedd att behandla området missbruk och de effekter som kan påverka en individs mentala hälsa. Studien kommer att utformas genom ett digitalt spel och syftar till att lära ungdomar effekterna av droger. Denna kandidatuppsats kommer att gå igenom alla grundläggande delar av studien, tidigare forskning, metoder, designprocess, resultat och avslutas med en diskussion där projektgruppen reflekterar över det utförda arbetet. Texten kommer också att ta upp samarbetet mellan projektgruppen och den digitala plattformen, Lotusmodellen AB, i syfte att förebygga psykisk sjukdom. Tekniker och designval för att skapa ett spel med syftet är en av de viktigaste centrala delarna i designprocessen. Dessa är baserade på både professionell litteratur, men också öppna intervjuer med målgruppen med sina egna personliga livserfarenheter av beroende. Undersökningen är en representation av hur vår projektgrupp har fått nya erfarenheter och sedan använt detta i en digital design. Vi hoppas att detta kan fortsätta driva andra designers att ta itu med samhällsfrågor som vanligtvis inte får tillräckligt med uppmärksamhet och skapa en helt egen design för att förhoppningsvis påverka omvärlden och återspegla svårigheter som påverkar individer runt om i världen.

Bakgrund: Liberaliseringen av cannabis sker för tillfället på olika områden i världen och är ett väldebatterat ämne. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka potentiella effekter liberaliseringen av cannabis kan ha för bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet.Metod: Studierna som användes i denna uppsats samlades in med hjälp av sökningar i databasen PubMed som anses vara en av de största databaserna för medicinsk– och substansrelaterad forskning. 18 studier inkluderades i litteraturstudiens resultat. 8 studerade hur liberaliseringen påverkade rekreationsbruk och 10 studerade hur legalisering av medicinsk cannabis påverkade bruk av cannabis, bruk av tyngre narkotika och kriminalitet.Resultat: 6 fann att prevalensen för bruk av cannabis ökade efter en liberalisering av cannabis, 8 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning av prevalensen. 2 studier fann att bruk av tyngre droger ökade efter en liberalisering av cannabis, 2 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning. 2 studier fann att kriminaliteten inte påverkades av liberaliseringen av cannabis och 2 fann att den minskades.Slutsatser: Studierna visar att prevalensen för cannabis troligtvis ökar något eller hålls oförändrat efter en liberalisering. Liberaliseringens påverkan på tyngre droger är oklart då ingen klar majoritet återfanns i resultatet. Studierna tyder även på att kriminalitet antingen / Background: Liberalization of cannabis is a highly debated subject and is happening around the world. The aim of this study is collecting all relevant studies investigating potential effects the liberalization have on prevalence of cannabis, hard drugs and criminality.Methods: The studies were collected by searching in the database PubMed which is the largest database for medical and substance journals. 18 studies were found to have appropriate quality to be presented as a result. 8 studies were conducted regarding liberalization of recreational use of cannabis and 10 were investigating the effects on prevalence from a medical cannabis legislation.Results: 6 studies found an increase of prevalence of cannabis after the liberalization of cannabis, 8 found no difference and 2 found a decrease of prevalence. 2 studies found an increase in prevalence for hard drugs after a liberalization of cannabis, 2 studies found no difference in use and 2 found a decrease of prevalence. Regarding criminality no studies showed an increase of criminality after liberalization of cannabis, 2 studies found no difference and 2 studies found a decrease of prevalence.Conclusions: The studies indicate that there will either be a small increase of prevalence regarding use of cannabis after liberalization or no difference. Unclear evidence regarding hard drugs since no majority in results were found. Criminality seems to either be stable or decrease after a liberalization of cannabis.

Studien bygger på på intervjuer med 32 narkotikamissbrukare (20 män och 12 kvinnor). Samtliga var opiatmissbrukare. Dreas sociala situation var komplex. Metoden var en halvstrukturerad temainriktad intervju. Q-faktoranalys beskriver fyra tydliga subgrupper. / Drug addits in treatment and their set of values.

El Salvadors drogproblematik är ett utbrett problem och flera studier visade på att majoriteten som konsumerade droger var den yngre generationen. Syftet med studien var att undersöka drogkonsumtion bland universitetsstudenter i La Universidad Centroamericana ”José Simeón Cañas” (UCA), i San Salvador, El Salvador och dess relation till kontextuella faktorer såsom familj, vänner, skola, samt attityder till lagar och regler. Hirschis sociala bandteori valdes till analysering av resultatet för att teorin tog upp sociala aspekter som kunde tillämpas på mina frågeställningar och syfte. Genomförandet av studien gjordes med hjälp av en kvantitativ forskningsansats. Metoden valdes primärt för att studiens resultat skulle kunna representera en population av universitetsstudenter, inte individuella synvinklar. De respondenter som ingick i urvalet till studien var universitetsstudenter som gick på la UCA i San Salvador, El Salvador. Detta representativa urval kunde sedan spegla populationen. Resultatet visade att en minoritet av studenterna använde/har använt droger. De droger som konsumerades var marijuana och kokain. Undersökningen fann att studenter som konsumerade droger hade bra hemförhållanden och bra förhållningssätt till skolan. Kontextuella faktorer som hade en viktig roll till varför studenter konsumerade droger var deras sociala krets av vänner, mest för att deras konsumtion av droger hände bland vänner. Det hittades även samband mellan drogkonsumenter och brottshandlingar som kunde ha grundat sig i studenternas negativa inställning gentemot rättsväsendet. / El Salvador's issue with drugs is a widespread problem and several studies showed that the majority who consumed drugs is the younger generation. The purpose of this study was to investigate drug use among university students in La Universidad Centroamericana “Jose Simeon Cañas" (UCA) in San Salvador, El Salvador and its relation to contextual factors such as family, friends, school, and attitudes to the law and regulations. Hirschis social bond theory was chosen for analysis of the results to the theory because the social aspects could be applied to my main questions and purpose. Implementation of the study was done using a quantitative research approach. The method was chosen primarily because it was aimed to represent a population of university students, not individual viewpoints. Respondents who were included in the sample of the study were university students from la UCA in San Salvador, El Salvador. This representative sample would be then able to reflect the population. Results showed that a minority of students’ used/have used drugs. The drugs which were consumed were marijuana and cocaine. It was found that students who consumed drugs had good home conditions and a good approach to school. Contextual factors that had a significant role as to why students consumed drugs were their social circle of friends, mostly because their consumption of drugs happened among friends. It was also found correlation between drug consumers and criminal acts that could have been based in the students' negative attitude towards the justice system.

Syftet med studien var att undersöka ungas attityder till alkohol och droger. De senaste åren har alkoholkonsumtionen bland unga minskat till historiskt låga nivåer. Ungas attityder till narkotika har blivit mindre negativa de senaste åren, samtidigt som inga stora förändringar har framkommit när det gäller narkotikaanvändning. Kvalitativ metod valdes för denna studies syfte och tolv gymnasieungdomar intervjuades i november 2022. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med innehållsanalys. Följande teman upptäcktes: Att vilja testa droger i teorin men inte i praktiken, Vuxenvärldens närvaro och frånvaro, Alkohol som underlättare för gemenskap, Kontroll samt Droger – farligt eller roligt? Resultatet visade att unga gör tydlig åtskillnad i sin attityd mellan cannabis och andra illegala droger, där cannabis sågs som betydligt mindre farligt. Vidare visade resultatet att unga i låg utsträckning för samtal om alkohol och droger med vuxna. Även alkoholens funktion i sociala sammanhang framkom, som ett sätt för unga att umgås. Kontroll syntes i denna studie vara viktigt när det kom till alkohol och flera informanter uppgav att de inte vill dricka för mycket, på grund av risken för negativa konsekvenser. Slutligen framkom att informanterna hade en riskmedvetenhet om möjliga negativa effekter av alkohol och droger, men även att de många gånger mötte budskap om att i synnerhet cannabis inte är så farligt.

Syftet med studien var att undersöka huruvida elever i ämnet idrott och hälsa får ta del av undervisning kopplat till droger, då det står utskrivet att eleverna ska få ta del av denna undervisning i de svenska styrdokumenten för idrott och hälsa 1. Vidare så är syftet med denna studie att undersöka vad eleverna har för syn på droger kopplat till de salutogena och patogena hälsoperspektiven av Aaron Antonovsky (1996). För att få svar på dessa frågor har en metodkombination använts där elever har fått medverka i intervjuer och enkäter som sedan har legat till grund för studiens resultat. Studien kommer fram till att elever överlag får lite undervisning i ämnet idrott och hälsa kopplat till droger samt att elever har både en patogen och salutogen syn på droger. Primärt är elever mer salutogena i sin hälsosyn när det handlar om alkohol och mer patogena i sin syn på övriga droger

Olsson E. Risk och skyddsfaktorer för droganvändande på strukturell, lokal och individuell nivå. En intervjustudie med olika yrkesgrupper i Nässjö kommun. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2015. Nässjö kommun målas upp som en mytomspunnen kommun med en stor drogproblematik. Kommunen har, enligt statistik från brottsförebyggande rådet, en högre anmälningssiffra vid narkotika jämfört med andra kommuner i länet. Syftet med arbetet är att genom intervjuer med olika professioner i Nässjö kommun identifiera risk- och skyddsfaktorer som kan påverka drogbruket i kommunen på strukturell, lokal och individuell nivå. Resultatet visar sammanlagt sju stycken riskfaktorer och fyra stycken skyddsfaktorer i kommunen. Nässjö kommun har en splittrad ledning med problem som sträcker sig långt bak i tiden. Det visar dock att Nässjö kommun inte verkar sticka ut i ett drogperspektiv och har sannolikt likheter med andra kommuner. / Olsson, E. Risk and protective factors for drug use on macro, meso and micro levels. An interviewstudy with profesions in Nässjö. Degree project in criminology 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of crimonology, 2015. Nässjö, Sweden is a city that has a reputation of a city with major drug problems. It has, accordning to statistics from the Swedish National Council of crime prevention, a large ammount of registrated drugcharges compared to other citys inte the County. The paper seeks through interviews with different professionals in Nässjö, identify risk and protective factors that can influence drug use on macro, meso and micro levels. The results comes down to a total of seven risk factors and four protective factors in the city. Nässjö has a management that seem shatterd and have problems that extend far back in time. The results show that Nässjö does not seem to stand out in a drug perspective and is likely to have similarities with other citys.

Studiens syfte var att få kunskap och förståelse varför medlemmar i en nykter och drogfri förening valt att vara nyktra och drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. Frågeställningarna som användes var (1) Varför medlemmar i en förening väljer att inte använda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frågeställningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjälp av jämförelser med tidigare forskning inom området och relevanta teorier. Resultatet påvisade att anknytning och känsla av trygghet och stöttning från föräldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger. Den nyktra och drogfria föreningen hade en viktig funktion för intervjupersonerna genom att stärka den egna identiteten som nykterist samt där fanns en gemenskap som delar liknande värderingar gällande alkohol och droger. / The study aimed to gain insight and understanding why members of a clean and sober compound chosen to be clean and sober, why they joined the association and the importance it has. The questions used were (1) Why did members of an association choose not to use alcohol and drugs and which are the factors that may have contributed to this? and (2) Why did they join a clean and sober association and what is the importance of the association? To answer the questions six qualitative interviews were done. Results were analyzed with the help of comparison with previous research in the field and relevant theories. The results demonstrated that affiliation and the feeling of security and jacking from parents were related to the interviewees' interest in alcohol and drugs. The clean and sober compound had an important function of the interviewees by affirming one's identity as a teetotaler, and that there was a community that shares similar values ​​regarding alcohol and drugs.

I Sverige är det vanligt att personer idag både dricker alkohol och använder sig av narkotika. Studiens syfte är att undersöka vilka skillnader och likheter yrkesverksamma inom socialt arbete kan identifiera bland missbrukande män och kvinnor. Vi vill undersöka vilka bakomliggande faktorer som orsakar ett missbruk samt hur missbruket och behandlingen framställs. Studien är kvalitativ där sju professionella socialarbetare som kommer i kontakt med missbrukande människor har deltagit i studien genom intervjuer. Informanterna arbetar i Lappland, i tre olika kommuner. För att analysera det inhämtade materialet från intervjupersonerna har vi använt en så kallad kvalitativ innehållsanalys där det mest relevanta för studien lyfts fram och tolkats. Resultatet i studien visar att det finns en rad olika faktorer som orsakar att en person utvecklar ett missbruk, bland annat arv och traumatiserade upplevelser. Intervjupersonerna gör ingen skillnad på män och kvinnor i bemötandet och behandlingen, utan varje person bemöts individuellt. Det som skiljer sig mellan män och kvinnor i missbruk och behandling handlar enligt informanterna bland annat om skamkänslor, där kvinnor anses var mer fyllda med dessa känslor. En slutsats som vi drar utifrån det insamlade materialet är att det finns vissa skillnader och likheter mellan missbrukande män och kvinnor men att det viktigaste är att behandla individen och inte könet.