Introduktion/Bakgrund: Substansmissbruk och -beroende är vanligt förekommande på ett internationellt plan och är ett växande problem världen över. Denna patientgrupp kräver ofta avancerad vård då användande av droger kan medföra stora konsekvenser och skador såväl fysiskt som psykiskt. En sjuksköterska arbetar utifrån styrdokument och riktlinjer, vilka ska ligga som grund och hjälpa sjuksköterskan att handla etiskt, evidensbaserat och kontinuerligt utveckla ny kunskap. Syfte: Syftet är att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett substansmissbruk eller -beroende inom den somatiska vården.Metod: Studien är en litteraturöversikt där systematiska sökningar genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklar som valts ut är av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Den totala siffran artiklar som kom att användas i resultatet var tio stycken. Resultat: Tre kategorier identifierades när resultatet analyserades och färgkodades; Kunskapsbrist i vårdandet av substansmissbrukare, Sjuksköterskors upplevelser och attityder i vårdandet av substansmissbrukare samt Sjuksköterskans etiska ansvar; en tudelad känsla. Genomgående för alla kategorier i resultatet var att sjuksköterskor höll en negativ inställning/attityd till att vårda substansmissbrukare. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter såväl professionellt som privat i vårdandet av patientgruppen vilket bidrog till en tuff arbetssituation. Slutsats: Resultatet visade på en generell kunskap hos sjuksköterskorna, dock inte tillräcklig för att de skulle känna sig bekväma i vårdandet av substansmissbrukande och -beroende patienter.Vidare utbildning krävs för att bidra till en säker vård utan stereotypiska uppfattningar om patientgruppen.

Drogkonsumtion är ett växande hälsoproblem bland ungdomar i Sverige och olika former av droger blir alltmer lättillgängligt. Skolans roll i det förebyggande arbetet mot droger är central där goda skolresultat och trygghet är exempel på skyddande faktorer för eleverna. Skolsköterskans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot ohälsa och bruk av droger. Syfte: Att belysa skolsköterskors upplevelse av det förebyggande arbetet mot droger inom gymnasieskolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats och data har inhämtats från intervjuer med fyra skolsköterskor. Analysen av datamaterialet gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier som beskriver betydelsen av att bygga goda relationer med elever, att identifiera elever i riskzon och att arbeta med skyddande faktorer. Konklusion: Samarbetet med övrig personal inom skolan är en viktig faktor för att kunna agera, identifiera och stödja elever i riskzon. Skolsköterskorna beskriver även det relationsbyggande arbetet med eleverna som en viktig faktor i det förebyggande arbetet mot droger. Resultatet visar att skolsköterskornas arbete präglas av ett salutogent förhållningsätt. / Background: Drug consumption is a growing health problem among young people in Sweden and various forms of drugs are becoming increasingly accessible. The school's role in the preventive work against drugs is central, where good school results and security are examples of protective factors for students. The school nurse's task is to work on prevention and health promotion against illnes and drug use. Purpose: To shed light on school nurses' experience of the preventive work against drugs in upper secondary school. Method:Qualitative method with inductive approach has been applied and data have been obtained from interviews with four school nurses at upper secondary school level. The analysis of the data material was done with inspiration from Graneheim and Lundman's qualitative content analysis (2004). Results: The study resulted in three categories that describe the importance of building good relationships with students, identifying students at risk and working with protective factors. Conclusion: The collaboration with other staff within the school is an important factor in being able to act, identify and help students at risk. The school nurses also describe the relationship-building work with the students as an important factor in the preventive work against drugs. The results show that the school nurses' work is characterized by a salutogenic approach.

Denna uppsats undersöker hur det färgade ljuset i tv-serien Euphoria (2019) kan haen narrativ funktion för att framställa och förstärka speglingen av karaktärerskänsloliv. I undersökningen analyseras sex utvalda scener från första säsongen avEuphoria där det förekommer en tydligt intensiv färgad ljussättning. Vi analyseradesekvenserna utifrån de möjliga känslorna karaktärerna kunde tänkas uppleva ochhur dessa känslor kunde kopplas till ljussättningens färger och kontraster. Detframkom i undersökningen att fanns flera tydliga kopplingar mellan karaktärernaskänslor och ljussättningens färger och kontraster, såväl ur ett nyktert somdrogpåverkat perspektiv.

This study examines how the language in Swedish gangsta rap has changed over the last 20 years. More specifically, the aim is to test a formulated hypothesis whether there has been an increase in the total amount and frequency of references to the subjects “weapons”, “violence” and “drugs” in the lyrics, as well as answer the research question whether there are correlations between certain subjects regarding frequencies and amount of references. Furthermore, the analysis seeks to explore in what way language is used to represent gangsta rap as a music genre and societal phenomena by applying Stuart Hall's theory of representation as the study’s theoretical framework. The study is comparative and a quantitative content analysis was chosen as a methodological approach to analyze a sample in total of 20 Swedish gangsta rap songs from each year of 2001, 2011, and 2021. The results showed that weapons was the only subject that continually increased in the total amount of references from 2001 to 2021. The total amount of references to violence had its peak in 2001 while the total amount of drug references was highest in 2011. A positive correlation was found between the variable of the song’s release year and total amount of violence references. Additionally, a stronger positive correlation was found between frequency of violence references and weapon references. These correlations indicate that an increase of one variable correlates with an increase of another variable. The examined changes of the total amount and frequencies of references from 2001 to 2021 have brought knowledge about to what degree these subjects characterize gangsterrap as a subgenre during these specific years. Finally, the result can contribute to an understanding in how language use in Swedish gangsta rap can represent the genre as a societal phenomena.

Alkohol och droger har varit ett problem i många år då ungdomar börjar dricka och testa droger redan i ung ålder. Trots att det är en nedåtgående trend där ungdomar dricker mindre alkohol och brukar mindre droger är det viktigt att lyfta fram och belysa detta problem. Denna studie har analyserat serien Störst av allt för att se hur drog- och alkoholanvändning representeras bland ungdomskaraktärerna.    Studien använder sig av representationsteorin vid sidan av metoden multimodal kritisk diskursanalys, MDA. De två frågeställningarna som studien använder för att ta reda på hur serien Störst av allt representerar droger och alkohol hos ungdomskaraktärerna är: “Hur gestaltas drog- och alkoholanvändningen diskursivt och visuellt hos ungdomar i serien Störst av allt?” och “Hur gestaltas dryckesmotiv hos ungdomskaraktärerna?”   Resultatet av studien visade att det fanns flera diskursiva teman som visas visuellt i serien. Det fanns stereotypiska gestaltningar om hur personen som säljer droger ser ut och vart den kommer ifrån, så som att den som säljer droger kommer från förorten och har utländskt påbrå. Ett annat diskursivt tema som serien visade var att ungdomarna oftast konsumerade alkohol i samband med fester medan drogkonsumtionen brukades för att fly från verkligheten. Dessa teman visades genom attribut, scenmiljö, kameravinklar, framträdanden, kroppshållning och blick, lexikala val samt värdeladdade ord. Resultatet av vilka dryckesmotiv ungdomskaraktärerna hade var att Sebastian ofta bara drack alkohol för att fly från sina problem och verkligheten, därav var hans dryckesmotivet hantering. Maja hade dryckesmotiven förbättring och socialisering då hon ofta drack i samband med fest eller för att det var ett socialt sammanhang som middag. Till skillnad från tidigare studier där droger oftast gestaltas som något kul ungdomar gör för nöjes skulle gestaltas drogkonsumtionen i Störst av allt som något mörkt och för att fly verkligheten.

Tullverket är en av myndigheterna som arbetar med att förhindra och försvåra import av narkotika och andra preparat till Sverige. I följande uppsats kommer narkotikahandel via nätet behandlas utifrån intervjuer med några av Tullverkets tjänstemän. Riskerna med den illegala e-handeln är minimal för köparen. Anonymiteten ökar på nätet samtidigt som tillgängligheten möjliggör en större målgrupp, där den yngre populationen utmärker sig. Utvecklingen bidrar till allt säkrare metoder att köpa och sälja narkotika utan att åka fast samtidigt som internet möjliggör att nya syntetiska preparat vinner fäste på marknaden. / The Customs service in Sweden has a great responsibility of preventing narcotics and other forbidden products from entering the country. This thesis discusses online drug trade through interviews with some of the officials at Customs service (Sweden). The risks with online drug purchase are very limited because there are constantly new approaches implemented while the Internet anonymity decreases the risk to be caught. The drug access on Internet is available to a much larger scale then traditional trading and is especially convenient for the younger crowed. Developments contribute to safer methods for the buyers while Internet has given rise to new synthetic drugs that have gained position on the market.

In recent years, there has been a noticeable increase in media coverage regarding the use of psychedelic drugs. The purpose of this thesis is to explore the development of the psychedelic discourse between 1990 and 2019 using critical discourse analysis as a methodological and theoretical tool. Furthermore, this thesis hopes to explain how Swedish media, and the daily press in particular, has presented the image of the typical user of psychedelic drugs, and if this image has changed over time, by looking at articles and news coverage of the psychedelic discourse. The result of this study indicates that there have been several changes in the discourse, both in terms of how psychedelics and its users are presented in the media, but also in the types of discourses that are used to describe them.

Syfte Studien syftar till att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet planerar och genomför undervisning om droger och dopningspreparat. Frågeställningar  Vilka tillvägagångssätt använder idrottslärare när det gäller att belysa effekterna av droger och dopningspreparat?  Vilka förutsättningar, hinder och möjligheter ser idrottslärare med undervisning om droger och dopningspreparat? Hur upplever idrottslärare sin ämnesdidaktiska kompetens gällande droger och dopning?   Teori och metod Studien baseras på didaktisk teori i allmänhet och den didaktiska triangeln i synnerhet samt ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod används, där tematisk analys av intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa 1 genomförs. Resultat Resultaten visar på en variation av pedagogiska metoder, inklusive lärarledda och elevcentrerade tillvägagångssätt, samt användningen av olika material som filmer, bilder och podcasts. Lärarna uttryckte en allmän brist på ämnesdidaktisk kompetens och kände sig oförberedda för att undervisa om droger och dopning, vilket understryker behovet av mer inriktad lärarutbildning. Slutsatser Studien drar slutsatsen att idrottslärare möter betydande utmaningar i att effektivt undervisa om droger och dopning. Det finns ett behov av förbättrad lärarutbildning och resurser för att öka ämnesdidaktisk kompetens. Ytterligare forskning rekommenderas för att utforska elevers perspektiv och hur olika undervisningsmetoder påverkar elevers lärande och attityder. / Aim This study aims to examine how physical education teachers plan and implement lessons about drugs and doping substances in high school. Research Questions What approaches do physical education teachers use to highlight the effects of drugs and doping substances? What conditions, challenges, and opportunities do physical education teachers see in teaching about drugs and doping substances? How do physical education teachers perceive their subject-didactic competence regarding drugs and doping? Theory and Method The study is based on didactic theory in general and the didactic triangle in particular, as well as a sociocultural perspective. A qualitative approach is used, employing thematic analysis of interviews with six physical education teachers. Results Findings reveal diverse pedagogical approaches, including teacher-centered and student-centered methods, and the use of various materials like films, images, and podcasts. Teachers expressed a general lack of subject-didactic competence and felt unprepared in teaching about drugs and doping, highlighting the need for more focused teacher education on these topics. Conclusions The study concludes that physical education teachers face significant challenges in effectively teaching about drugs and doping. There is a need for improved teacher training and resources to enhance subject-didactic competence. Further research is recommended to explore student perspectives and the impact of various teaching methods on student learning and attitudes.

Bakgrund: Drogmissbruk är en generell stigmatisering i samhället. Relationen till samhällets fördomar kring drogmissbruket resulterar till att individer med drogproblematik kan undvika att söka vård. Dessa bidragande faktorer kan göra att sjuksköterskan distanserar sig från patienter som lider av ett drogmissbruk. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som granskats utifrån Fribergs analysmodell. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med drogmissbruk. Resultat: I studiens resultat presenteras det att sjuksköterskor upplever att individer med ett drogmissbruk inte får likadant bemötande av sjuksköterskorna som andra vårdsökande individer får. I resultatet framkom det även att det dåliga bemötandet var oftast på grund av dålig kunskap om individer med ett drogmissbruk. Konklusion: Resultatet i Studien kom fram till att okunskapen och bemötandet gentemot patienter med ett drogmissbruk blir förbättrad med utbildningar och kunskap. Sjuksköterskorna måste kunna bortse från det stigma som finns i dagen samhälle gentemot denna patientgrupp. / Background: Drug abuse is a general stigma in society. The relationship to society's prejudices about drug abuse results in individuals with drug problems being able to avoid seeking care. These contributing factors may cause the nurse to distance herself from patients suffering from a drug addiction. Method: A literature study based on scientific articles examined on the basis of Friberg's analysis model. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with a drug addiction. Findings: The results of the study present that nurses experience that individuals with a drug addiction do not receive the same treatment from the nurses as other care-seeking individuals receive. The results also showed that the poor treatment was most often due to poor knowledge of individuals with a drug addiction. Conclusion: The results of the study concluded that ignorance and treatment of patients with a drug addiction is improved with education and knowledge. Nurses must be able to ignore the stigma that exists in today's society towards this patient group. / <p>Enligt Medgivande elektroniskt:</p><p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Denna uppsats har gjorts i syftet att undersöka den visuella och narrativa gestaltningen avdroganvändning i Euphoria och hur olika tolkningar kan förstås utifrån teorier kringrepresentation med kodning/avkodning som centrala begrepp. Genom denotativa teckentas åskådarnas möjliga konnotationer upp i en kvalitativ analys för att kunna svara påfrågeställningen ”Hur gestaltas droganvändning i serien Euphoria och vilka möjligatolkningar kan göras utifrån ett representationsteoretiskt perspektiv?”. Regissören SamLevinsons sätt att gestalta både det positiva och negativa med droganvändning somdiskuterar det globala problemet gällande droger och missbruk har skapat delade åsikterkring serien. Resultatet blev att de visuella och narrativa tecknens konnotationer påverkasav individers konceptuella kartor och att vilken konnotation som följer föregåendekonnotation påverkar helhetskonnotationen. / The purpose of this essay is to analyze the visual and narrative visualization of drug use inEuphoria and how different interpretations can be understood through theories aboutrepresentation with coding/decoding as key concepts. Through denotative signs, thespectators' possible connotations are addressed in a qualitative analysis in order to answerthe question, "How is drug use in the Euphoria series visualized and what possibleinterpretations can be made from a representation-theoretical perspective?". The directorSam Levinson's way of visualizing both the positive and the negatives of drug use whichdiscusses the global problem of drugs and addiction has created divided opinions about theseries. The result was that the visual and narrative sign connotations are affected byindividuals' conceptual maps and that the connotation that follows the previousconnotation affects the overall connotation.