Syftet med denna studie var att se ifall man med hjälp utav binaural beats kan känna av berusning i form av ett psykedeliskt rus liknande substansen DMT (N, NDimetyltryptamine). Med hjälp av en kvalitativ metod i form av ett lyssningstest, tillsammans med forskning som finns kring substansen så visar det övergripande resultatet på att det inte är riktig berusning som upplevs, utan försökspersonerna visar symptom på det förändrade medvetandetillståndet som upplevs mellan vaka och sömn, det som även kallas för hypnagoga.

<p>Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars användning av alkohol och droger så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frågor som har varit i fokus är; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvändning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars användning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade på ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk. Personlighetsfaktorerna bör dock inte ses som isolerade omständigheter, då de är påverkade av olika förhållanden, bland annat biologiska faktorer samt av skol- och hemmiljö. Forskningslitteraturen har visat på värdet av att planeringen av preventiva åtgärder bör ske i samarbete med ungdomar, för att öka insatsernas aktualitet men också för att få en bedömning av hur väl programmens utformning är anpassade till ungdomar. För att få ungdomar att vilja sluta bruka alkohol och droger bör ett sökande efter vem individen är, utan alkohol och droger, inledas.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjänstens lokala förebyggare i Uppsala kommun arbetar med ungdomar i åldern 12-16 år gällande droger. Studien är begränsad till fyra, av kommunen prioriterade, stadsdelar i Uppsala kommun. Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap om, och diskussion kring, det förebyggande arbetet med ungdomar gällande droger. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades med hjälp av tidigare forskning visade att de lokala förebyggarn arbetar på flera nivåer, strukturell-, grupp-, och individnivå. Det strukturella arbetet innebär bland annat att skapa kontaktytor och kontaktnät, samt att vara ansvarig för områdesgrupper. Detta sker främst i samverkan med andra aktörer såsom föräldrar, skola, fritidsgård, föreningsliv och kyrka. På gruppnivå arbetar de både med föräldrar och ungdomar, samt andra professionella. Individuella samtal syftar till att ge ungdomar och föräldrar råd och stöd. När det gäller droger visar studien att droger inte upplevs vara ett stort aktuellt problem bland högstadieungdomarna.</p>

<p>Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. </p><p>Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering.</p>

<p>This essay will focus on drug addicts and their relations to the majority society in Sweden. The concepts of “subculture” and “stigmatization” applied to drug addicts are central in the analysis. The essay is based on interviews with two different groups of informants: one consisting of drug addicts and the other of non-addicts. The essay describes, analyses and interprets the informants’ ways of relating to society and the observed tendencies of being a part of a subculture as well as obejcts of stigmatization, both individual and structural.</p>

<p>Abstract</p><p>Tidigare studier har visat att fritidsgårdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja använda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda på om de kommunalt drivna fritidsgårdarna i Sandviken innebär risk eller skydd för unga besökare, vad gäller användning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gällande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gäller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan föräldrars tobaksbruk har på ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkätundersökning gjordes bland 163 ungdomar i årskurs 8. I denna framkom att fritidsgårdsbesökare snusar i högre utsträckning än icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder på att fritidsgårdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller använda droger i högre grad än icke besökare. Studien visade inte på några könsskillnader gällande rökning, bruk av alkohol eller droger. Den visade dock att ungdomar som använder tobak, dricker alkohol i högre utsträckning än unga som varken snusar eller röker. Undersökningen visade även att föräldrars tobaksvanor kan ha inverkan på ungdomars tobaks- och drogvanor. Det finns flera bakomliggande faktorer till att unga använder cigarretter, alkohol och droger, men bruket går inte att härröra till att man besöker kommunala fritidsgårdar i Sandviken. Därmed kan inte fritidsgårdarna betraktas som risk, i denna studie, vad gäller dessa substanser.</p> / <p>Abstract</p><p>Previous studies have shown that adolescents, who participate in youth recreation centres (YRC), run an increased risk of developing antisocial behaviour manifested in using tobacco, alcohol and drugs. The aim of this study was to examine whether YRCs, run by the municipality of Sandviken, constitutes a risk or constitutes protection when it comes to use of tobacco, alcohol and drugs among adolescents; and to investigate gender differences regarding use of these substances, if there’s a difference between adolescents who use, and don’t use, tobacco when it comes to alcohol consumption and to investigate parental influence on adolescents’ tobacco, alcohol and drug habits. A questionnaire was carried out among 163 adolescents in grade 8. The survey showed that adolescents who attend YRCs use snuff to a greater extent than non-attenders. Other than that, there was no empirical basis for the suggestion that attenders smoke cigarettes, use alcohol or drugs to greater extent than non-attenders. The results showed no gender differences in smoking, alcohol and drug use. The results indicated however that adolescents, who use tobacco, use alcohol to a greater extent compared with those who neither use snuff nor smoke cigarettes. The survey also showed that parental tobacco habits may have an influence on adolescents’ tobacco and drug habits. There are several factors to consider when it comes to use of cigarettes, alcohol and drugs among adolescents. However, use of these substances has nothing to do with adolescents attending YRCs run by the municipality of Sandviken. Thus, the YRCs in this survey can not be considered as a risk.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med medarbetare i två olika organisationer undersöka om, och i sådana fall hur, olika delar i en organisation kan påverka arbetsgivare och arbetstagares förhållningssätt till frågor rörande alkohol och arbetet med drog- och alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frågor.</p><p>De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är följande:</p><p>• Hur förhåller sig medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol?</p><p>• Finns likheter eller skillnader mellan hur medlemmar förhåller sig till en organisations alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken?</p><p>• Vad är det som påverkar dessa förhållningssätt?</p><p>De resultat vi har fått fram pekar på tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte används som ett verktyg i frågor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stämmer medarbetares tillvägagångssätt många gånger överens med det som står i respektive organisations policy. Detta beror till största del på dokumentens vaga utformning. Vi har hittat fyra faktorer som är avgörande för hur förhållningssättet till dessa frågor påverkas. Dessa är ansvar, ledarskap, kommunikation och medarbetarinflytande.</p>

Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars användning av alkohol och droger så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frågor som har varit i fokus är; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvändning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars användning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade på ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk. Personlighetsfaktorerna bör dock inte ses som isolerade omständigheter, då de är påverkade av olika förhållanden, bland annat biologiska faktorer samt av skol- och hemmiljö. Forskningslitteraturen har visat på värdet av att planeringen av preventiva åtgärder bör ske i samarbete med ungdomar, för att öka insatsernas aktualitet men också för att få en bedömning av hur väl programmens utformning är anpassade till ungdomar. För att få ungdomar att vilja sluta bruka alkohol och droger bör ett sökande efter vem individen är, utan alkohol och droger, inledas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjänstens lokala förebyggare i Uppsala kommun arbetar med ungdomar i åldern 12-16 år gällande droger. Studien är begränsad till fyra, av kommunen prioriterade, stadsdelar i Uppsala kommun. Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap om, och diskussion kring, det förebyggande arbetet med ungdomar gällande droger. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades med hjälp av tidigare forskning visade att de lokala förebyggarn arbetar på flera nivåer, strukturell-, grupp-, och individnivå. Det strukturella arbetet innebär bland annat att skapa kontaktytor och kontaktnät, samt att vara ansvarig för områdesgrupper. Detta sker främst i samverkan med andra aktörer såsom föräldrar, skola, fritidsgård, föreningsliv och kyrka. På gruppnivå arbetar de både med föräldrar och ungdomar, samt andra professionella. Individuella samtal syftar till att ge ungdomar och föräldrar råd och stöd. När det gäller droger visar studien att droger inte upplevs vara ett stort aktuellt problem bland högstadieungdomarna.