Norm criticism is a well-spoken topic in the Swedish after-school center, never has the gender and race aspect been so debated as now. In this candidate thesis, norm criticism in the Swedish after-school center, is brought to the surface and put into the perspective of intersectionality through two cases. Their cultural background and normative values will also play a role. Our two cases connected through years of working in the after-school center, will be debated through different contemporary articles, literature and a observation as well to bring focus on norm critical pedagogy. We will work around the questions; how do we use norm critical pedagogy, if we don’t know whose norms to emanate from, and how important are norms really in our daily work as teachers? Do all students get the same treatment, or is there a difference between students with a minority background, and is there a difference between how teachers view, categories and judge them according to their own evaluation and norms? / Normkritik är ett ämne som är omtalat i svenska fritidshem, aldrig har genus och rasaspekter varit så omdebatterat som nu. I detta kandidatarbete kommer normkritik i det svenska fritidshemmet att lyftas fram intersektionellt genom två berättelser, kulturella och normativa värden kommer även att spela en roll. Genom två beskrivna händelser, kopplat till år av arbete i fritidshemmet kommer vi att reflektera med hjälp av samtida artiklar, litteratur och en observation samt fokusera på normkritisk pedagogik. Vi kommer att utgå från frågeställningar som; hur använder vi oss av normkritisk pedagogik om vi inte vet vems normer vi utgår ifrån, och hur stor roll spelar egentligen normer i vårt dagliga arbete som lärare i fritidshem? Får alla elever samma bemötande i skolan, eller finns det en skillnad mellan elever från minoritetskulturer och är det skillnad på hur lärare bedömer och kategoriserar dem kopplat till deras egna värderingar och normer? / <p>Bedömningsgrad: VG</p>

Moderskap är ett brett och universellt ämne som bör utforskas utifrån olika perspektiv. Trots omfattande forskning som har genomförts är moderskap ännu inte fullt utforskat från ett teologiskt perspektiv. Denna undersökning syftar till att utforska och analysera moderskapet inom den kristna traditionen genom att granska tolkningarna av två kristna teologer. Arbetet kommer att jämföra och kontrastera deras perspektiv.Två böcker har valts ut för att fördjupa förståelsen om moderskap ur ett kristet perspektiv och utgör kärnan i arbetet. Valet av materialet ur ett kristet perspektiv har en praktisk koppling som ligger i att Sverige är ett kristet, om än sekulärt land, där detta kan bidra till att skapa en utgångspunkt till att bättre förstå de sociala och normativa kopplingarna i samhället. Då arbetet innefattar jämförelse och analys av texter författade av två teologer krävs en undersökningsmetod som möjliggör kritisk granskning av innehållet, därför har innehållslig idéanalys som vetenskaplig metod tillämpats. Arbetet grundar sig i en etisk teori, då etik beskrivs som en gren inom filosofin som ägnar sig åt att vetenskapligt granska och analysera moralen. Inom kristendomen finns kopplingar till olika etiska teorier som exempelvis dygdetik och pliktetik som är detta arbetes huvudsakliga teoretiska perspektiv.Analysen av arbetet visar att de studerade teologerna delar likhet i sin syn på moderskap i relation till etiska och moraliska krav och betonar att moderskapet är ett komplext fenomen. Teologerna belyser dock olika frågor vilket visar varierande perspektiv på moderskapet.Det främsta fyndet i denna studie ligger kring moderskapets roll och förändringsstadiet från den traditionella uppfattningen till den moderna, feministiska och individualistiska synen. Arbetet visar att dessa syner inte är oförenliga, utan att det finns gemensamma beröringspunkter. Forskning, analys och diskussion kring detta öppnar upp den teologiska didaktiken och uppmuntrar till en diskurs som ifrågasätter och bjuder in till samtal om sociala roller och normer. / Motherhood is a broad and universal topic that should be explored from different perspectives. Despite extensive research that has been conducted, motherhood is not yet fully explored from a theological perspective. This study aims to explore and analyze motherhood within the Christian tradition by examining the interpretations of two Christian theologians. The work will compare and contrast their perspectives.Two books have been selected to deepen the understanding of motherhood from a Christian perspective and form the core of the work. The choice of the material from a Christian perspective has a practical connection that lies in the fact that Sweden is a Christian, albeit secular country, where this can contribute to creating a starting point to better understand the social and normative connections in society. Since the work includes comparison and analysis of texts written by two theologians, a research method is required that enables critical examination of the content, therefore substantive idea analysis as a scientific method has been applied. The work is based on an ethical theory, as ethics is described as a branch of philosophy that is dedicated to scientifically examining and analyzing morality. Within Christianity there are connections to various ethical theories such as virtue ethics and duty ethics, which are the main theoretical perspectives of this work.The analysis of the work shows that the studied theologians share similarity in their view of motherhood in relation to ethical and moral requirements and emphasize that motherhood is a complex phenomenon. However, the theologians shed light on different issues, which shows varying perspectives on motherhood.The main finding of this study is around the role of motherhood and the stage of change from the traditional view to the modern, feminist and individualistic view. The work shows that these views are not incompatible, but that there are common points of contact. Research, analysis and discussion around this opens up the theological didactics and encourages a discourse that questions and invites conversation about social roles and norms.

Hur tillskriver vi moraliskt ansvar, och varför? Inom filosofin debatteras häftigt huruvida vi har fri vilja eller ej, och således ifrågasätts om vi kan tillskrivas moraliskt ansvar över huvud taget. Ett av argumenten som sägs hota den fria viljan är den omfattande situationistiska litteraturen, som verkar visa på att människors beteende påverkas mer av situationella faktorer än av personlighetsdrag. EH (Explanation Hypothesis) är en psykologisk hypotes som, förutom att redogöra för vardagliga moraliska bedömningar, kan reda ut filosofiska frågor såsom varför våra intuitioner kring moraliskt ansvar ter sig inkonsekventa. Denna studie testade EH experimentellt med en enkätstudie som dessutom undersökte folks intuitioner i moraliskt signifikanta situationer med kopplingar till den situationistiska litteraturen. Resultaten stärkte EH i enlighet med tidigare resultat, samt visade på att folks moraliska bedömningar inte påverkades av vetskapen om starka psykosociala fenomen som kan ha haft inverkan på agenternas beteenden. Implikationerna för den filosofiska debatten kring fri vilja och moraliskt ansvar, liksom begreppet determinism, diskuteras och förslag på fortsatt forskning läggs fram. / How do we attribute moral responsibility, and why? The notion of free will is heavily debated within philosophy, thus questioning whether we can truly be morally responsible for our actions. One of the arguments said to threaten the notion of free will is the vast collection of situationist literature that seem to show that human behavior is often more influenced by situational factors rather than personality traits. The Explanation Hypothesis (EH) is a psychological hypothesis that make general claims about everyday moral judgements, as well as accounting for philosophical issues such as the inconsistency of folk-intuitions on these issues. This study used surveys to test EH experimentally, also investigating folk-intuitions on moral responsibility in scenarios related to the situationist literature. The results support the hypothesis according to an earlier, similar study, as well as showing that the participants moral judgements were not influenced by being made aware of strong, psychosocial phenomena that seem to have had an impact on agents behaviors. The implications for the philosophical debate on free will and moral responsibility as well as the notion of determinism is discussed and further research is proposed.