I ett samhälle som ständigt utvecklas sker en hel del förändringar på arbetsplatsen. Dessa förändringar kan innebära omorganisering, omstrukturering och ändringar i kontorsmodellen. Den här studien är en kvalitativ forskning genomförd i företag som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Den här studien presenterar intervjuer som är genomförda på företag i Sverige som har genomgått förändringen till aktivitetsbaserade kontor. Syftet är att jämföra lärande via kommunikation och tekniska hjälpmedel på den nya kontorsmodellen med den föregående kontorsmodellen. Tidigare forskning visar att aktivitetsbaserade kontor har mestadels positiva aspekter då kontorets inredning, zonindelning och tekniska hjälpmedel leder till utveckling hos medarbetarna. Undersökningen är genomförd med deduktiv forskningsansats där den sociokulturella lärandeteorin används som utgångspunkt för analys av resultatet. Resultatet presenterar möjligheter i aktivitetsbaserade kontor som leder till utveckling och vidgar medarbetarnas kunskaper. Detta sker genom medarbetarnas vilja till att utvecklas.

This thesis evaluates a local direct current grid (DC-grid) wherefour office buildings with photo-voltaic (PV) facilities has beenconnected. The power system has been analyzed and a model of the gridhas been developed to quantify the increased own consumption and thereduction of power peaks. The results has been used to evaluate thegrid from an economic point of view to answer if the installation ofthe grid was profitable. The grid has also been evaluated from atechnical standpoint and future possibilities has been identified.The study shows that an own consumption of solar power was increasedfrom 81,6 per cent in average to 99,2 per cent, which resulted in areduction of annual consumed power by 34 MWh. The power peaks wasreduced with 196 kW in total annually. The analysis also shows thatthe electrical contract can be changed for in one of the buildings.The annual operating costs was reduced by 13 kSEK along with thereduction in energy equating to roughly 34 kSEK in savings, resultingin approximately 47 kSEK of total annually savings. With aninvestment cost of 531 kSEK and a cost of capital set to 5 per cent,the installed DC-grid is profitable. Future possibilities identifiedwas to connect more buildings and PV systems to the grid, analyzeelectrical consumption for greater understanding, implementation ofenergy storage and fast electrical vehicle chargers.

Syftet med det arbete som ligger bakom denna uppsats har varit att undersöka hur kommunala e‐tjänster kan utvecklas användarcentrerat. Denna uppsats redovisar tankar kring systemutveckling baserad på användartester, men också tankar kring arbetssättet hos den avdelning som tillhandahöll en e‐tjänst att utvärdera med hjälp av målgruppen. Karlstads e‐kontor arbetade 2015 med en ny e‐tjänst, Ansökan om ekonomiskt bistånd, på uppdrag av Arbetsmarknads‐ och socialförvaltningen (ASF) i Karlstad och Kristinehamn. Innan den nya e‐tjänsten lanserades tog jag på mig uppdraget att utföra användartester för att hitta möjliga användbarhetsproblem i information, gränssnitt mm. Uppsatsen redovisar kortfattat resultatet samt reflektioner i relation till en tidigare framtagen mall för användartest av kommunala e‐tjänster. I uppsatsen diskuteras också vad användarcentrerad systemutveckling borde innebära. Jag har senare sett att bara ett par av mina rekommendationer har följts. Likaså har rekommendationer från en tidigare utvärdering bara delvis följts. I uppsatsen jämförs e‐ kontorets arbete med principer för användarcentrerad systemutveckling som framförts av vissa svenska forskare. Även om någon undersökning av beslutsdokument etc. inte har gjorts., står det ändå klart att jämförelsen visar att e‐kontoret inte kan sägas jobba användarcentrerat.

Detta arbete ger ett förslag på en tillbyggnad av hus M på Linnéuniversitetet i Växjö. Kvalitativa intervjuer med kvantitativa inslag har utförts för att ta reda på lokalbehovet. Vid gestaltning av ett förslag finns det lagar, föreskrifter och rekommendationer som ska tas hänsyn till för att kunna skapa en ändamålsenlig och funktionell byggnad. Det finns även en mängd olika arkitektoniska kvalitéter att tänka på som t.ex. flexibilitet och rörelse. Förslaget till en tillbyggnad är en sammanvägning av de tillfrågades åsikter, teorin och utformarnas egna kunskaper. Förslaget presenteras med förklaringar, ritningar och visualiseringsbilder som beskriver gestaltningen och utformningen av den föreslagna tillbyggnaden.

This project has been about a design proposal for an office owned by the design company Millcroft. The space wasn’t suitable for meetings, flexibility or function. The lighting conditions in this room are not well suited for the users. A literature study gave a basis for the design of the final result. The methods in this project included a needs-analysis, a site-analysis, a percifal-analysis and a qualitative interview. These methods have clearly shown which problems are present in the room and need to be solved. The design proposal that has been developed during this project has solved the problems in the room by creating an environment that supports meetings, function and flexibility in a workspace that has a limited area and light design. Some problems with the finished design proposal are also discussed.

The house Anläggaren 3 was investigated for energy consumption, carbon dioxideemissions and investment cost by setting up the project as two types of construction. The first alternative wasa semi-light construction where the outer walls, the middle joists and the ceiling were of wood, while the second alternative was a heavy construction where thepreviously mentioned parts consisted of concrete.The chosen approach was to review energy needs through several calculations with theprogram IDA ICE. Climate impact was investigated with statistics from SMHI and severalenergy simulations with IDA ICE. The investment cost was generated with the Bidconprogram. More detailed data for the building components of the two constructions wasused in the energy calculation program.The semi-light wood construction for the Anläggaren 3 required less material than theconcrete construction to achieve almost the same U-values. The two design alternatives were hardly affected by geographical location differences and climate change, but energyconsumption had a more even profile for the southern cities than the northern ones. Aninvestment in the semi-light wood construction is preferable in Skellefteå as it is cheaper, takes less time and emits less carbon dioxide than the heavy concrete construction. Concrete is in its original condition better from the mold and fire safety point of view, often withstands more stress and be formed in some situations more than wood. / Huset Anläggaren 3 undersöktes utifrån energiåtgången, koldioxidutsläppen ochinvesteringskostnaden genom att ställa upp projektet som två konstruktionstyper. Den första varianten var halvlätt konstruktion där ytterväggarna, mellanbjälklagen och taket varav trä medan i den andra varianten var en tung konstruktion där tidigare nämnda delarbestod av betong.Metodiken var att se över energibehoven genom flera uträkningar med programmet IDAICE. Klimatpåverkan undersöktes med statistik från SMHI och flera energisimuleringar med IDA ICE. Investeringskostnaden togs fram med programmet Bidcon. Mer detaljerade dataför de två konstruktionernas byggnadsdelar användes i energiberäkningsprogrammet. Den halvlätta träkonstruktionen för Anläggaren 3 krävde mindre mängd material än betongkonstruktionen för att uppnå nästintill likadana U-värden. De två konstruktionsalternativen påverkades knappt av geografiska lägesskillnader ochklimatändringar men energikonsumtionen hade en jämnare profil för de sydliga städernaän de nordliga. En investering i den halvlätta träkonstruktionen är att föredra i Skellefteå då det är billigare, tar mindre tid och släpper ut mindre koldioxid än den tungabetongkonstruktionen. Betong är i sitt ursprungliga skick bättre ur mögel och brandsäkerhetssynpunkt, tål ofta mer påfrestning och kan formas i vissa lägen lättare änträ.

Preem has recently acquired a new office building and are interested inreducing the energy consumption, climate impact and annual energy costof the building. The purpose of this thesis is to examine how differentenergy efficiency measures as well as the installation of solar cellsaffect the energy use and climate impact of an office building. Three actions have been proposed, both separately and in combinationwith each other. These were attic insulation, change of ventilation andchange of heating system. The resulting simulations showed a reductionof between 3 and 65 %, depending on which energy efficiency measureswere implemented. Replacing the heating system resulted in the largestreduction. This study also showed that the most profitable way to place a PVsystem is in a south-westerly direction with a 25 degree slope. Thissolution has an installed power of 16.3 kWp and an annual electricityproduction of 12.96 MWh. This corresponds to a self-consumption rate of95.2 % and a self-sufficiency rate of 5.6 %. The highest electricityproduction was obtained when PV modules were placed on three differentrooftops and with a module slope of between 12 and 15 degrees,depending on the roof. This PV system has an installed power of 76.9kWp and an annual electricity production of 57.96 MWh. All solutionsled to a reduced climate impact.

Globalisering och teknologi har bidragit till att organisationer idag ställs inför nya krav och påtryckningar från omvärlden. Organisationer måste snabbt kunna anpassa sig efter de förändringar som samhället ständigt står inför. Ny teknik och innovativa lösningar har bidragit till att nya kontorskoncept växt fram för att anpassas efter dagens behov, där de anställda idag ställer högre krav på sin arbetsgivare. Aktivitetsbaserat kontor är en utveckling av det öppna kontorslandskapet och har under den senaste tiden blivit allt vanligare i vissa branscher och organisationer, det beskrivs ibland som framtidens kontor. Det aktivitetsbaserade kontoret utlovar ökad gemenskap, samarbete och utbyte av kunskap. Det finns också nackdelar med det nya arbetssättet som minskad integritet, platsbrist och negativ påverkan på arbetsmiljön. Studiens syfte är att öka förståelsen för medarbetarskapets påverkan vid införandet av aktivitetsbaserat kontor. Studien har som utgångspunkt i den kvalitativa forskningen. Studien behandlar två organisationer i olika branscher kring hur de har tagit medarbetarskapet i beaktning vid införandet av ett aktivitetsbaserat kontor. Båda organisationerna har under det senaste året flyttat in till ett aktivitetsbaserat kontor. Studiens datainsamlingsmetod bygger på åtta semistrukturerade intervjuer, där både chefer och medarbetare medverkat. För att studera hur medarbetarskapet har tagits i beaktning har studien använt sig av medarbetarskapshjulet fyra olika delar för att analysera empirin, tillsammans med den institutionella teorin. Studien visar på att organisationer inte alltid är så rationella som de uttrycker sig att vara. Organisationer påverkas av den institutionella kontext som organisationen befinner sig inom. Konsulter och andra organisationer inom den institutionella kontexten har påverkan vid valet av en omstrukturering för att skapa homogenitet. Några av de främsta slutsatserna av studien är att kommunikation, engagemang, delaktighet, gemenskap och ta hänsyn till medarbetarnas olikheter är delar som bidrar till ett fungerande medarbetarskap. Detta i sin tur gynnarverksamheten vid en omorganisering till ett aktivitetsbaserat kontor och är viktiga faktorer att ta i beaktning. Avslutningsvis presenteras kritik mot studien, bidrag till forskningen och förslag till framtida studier. / Globalization and technology are contributing to that organizations today are facing new demands and pressures from the surrounding world. Organizations must be able to adapt quickly to the changes the society are facing. New technology and innovative solutions have contributed to the development of new office concepts adapted to today’s needs, where the employees today are having higher demands on their employers. Activity-based office is a development of the open-plan office and has recently become more common in certain industries and organizations, this is sometimes called the office of the future. The activity-based office implies in increased community, collaboration and exchange of knowledge. Some disadvantages with the new way of working is decreased integrity, lack of space and negative impact in the working environment. The aim of the study is to increase the understanding of how the Employeeship is affected, by an introduction of activity-based office. The study is based on qualitative research. Two companies in different industries are studied, how they have considered the employeeship in the restructuring to the activity-based office. In the past year, both companies have moved into an activity-based office. The data collection method for the study is based on eight semi-structured interviews, where both managers and employees participated. In order to study how the employeeship has been considered, the study has used the four parts of the wheel of the employeeship to study the empiricism, together with the institutional theory. The study shows that companies are not always as rational as they express themselves to be. Organizations are affected by the institutional context within which the organization is located. Consultants and other organizations in the institutional context influence the choice of are structuring to create homogeneity. Some of the main conclusions of the study is that communication, engagement, participation, community and considering the differences of the employees are parts that contribute to a functional employeeship. This in turn supports the business of a reorganization into an activity-based office. In conclusion, contributions to research and proposal for future studies are presented.

Bakgrund: Vi spenderar en stor del av våra liv på arbetet och det är därför viktigt att det utformas på så sätt att det främjar vårt välbefinnande och vår hälsa. Aktivitetsbaserat kontor (ABW) blir allt mer modernt att införa och det kan vara viktigt med en genomtänkt implementeringsprocess för att förbereda anställda. Syfte: Studera vad anställda upplever som hindrande och möjliggörande faktorer för deras välbefinnande under en implementeringsprocess till ABW och användning av ABW efter flytt. Metod: Studien var en kvalitativ longitudinell studie. Fokusgrupper genomfördes med medarbetare och chefer på två av Trafikverkets kontor innan samt efter flytt till ABW. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsats: Möjliggörande faktorer för medarbetares välbefinnande innan flytten var meningsfull process, information, engagerade chefer, aktiviteterna samt att de hade en förhoppning om att ABW skulle öka samverkan. Hindrande faktorer var farhågor som att tappa samhörighet och inte få en plats i nya kontoret, brist på transparens, brist på delaktighet, oengagerade chefer, dålig återkoppling och känsla av att ingen hänsyn togs till vilka behov som fanns. Möjliggörande faktorer för medarbetares användning av ABW efter flytten var att man var nöjd med kontorsmiljön, ökad gemenskap och ökad samverkan. Hindrande faktorer uppgavs vara att spelreglerna inte var tydliga eller följdes, tekniken stöttade inte arbetssättet, cheferna hade det svårare med ledarskapet, lägre effektivitet, brist på uppföljning, brister i kontorsmiljön, sämre gemenskap och samverkan, dålig återkoppling samt att ABW inte passade medarbetares behov. Individuella och organisatoriska behov kan ha påverkat resultatet, det kan också ha varit de hindrande faktorerna. Resultatet tyder på att det är viktigt att ha en meningsfull implementeringsprocess. / Background: We spend a lot of our time at work and therefore it is important that work is formed in a way that promote well-being and health. Activity-based office (ABW) becomes more and more popular and a thoughtful implementation process to prepare the employees seems important. Purpose: The purpose was to study employee’s experience of hindering and enabling factors for well-being during the implementation process of ABW and the use of ABW after relocation. Method: The study was a qualitative longitudinal study. Focus groups were conducted with employees and managers at The Swedish Transport Administration, located in two different offices, before and after relocation to ABW. Qualitative content analyses were conducted to analyze the material. Result and conclusion: Enabling factors for employee’s well-being prior to relocation were a perceived meaningful process, information, dedicated managers, activities and an expectation that ABW could increase collaboration. Hindering factors were fear of losing affinity and not get a place in the new office, lack of transparency, lack of participation, unengaged managers, lack of feedback and lack of consideration of what needs exist. Enabling factors after relocation for the use of ABW were satisfaction with the office environment, increased community and collaboration. Hindering factors were rules that were unclear and no one followed them, technology did not support the working method, manager’s struggle with leadership, decreased efficiency, lack of follow-up, deficiencies in the office environment, poor community and collaboration, lack of feed-back and a low perceived need-supply fit. The result indicates that it can be important with a meaningful process.

In the Real Estate market there are a large number of commercial properties with offices. As a company or business you are faced with many decisions when choosing your office space. This bachelor thesis examines the concept of architectural quality with focus on beauty and its value for office tenants. The ambition is to find out if beauty is a decisive factor in the selection of office and if there is a willingness to pay for it. The selected question is studied in a case study of Garnisonen where tenants, a property owner and an architect are interviewed, all with connection to the examination object. Garnisonen is well suited as a case study because it is Stockholm's largest office complex with buildings from three different architectural eras. Tenants in the survey represent all architectural styles and have different industry affiliation. As a theoretical framework a literature study is presented where the importance of beauty for the individual, the built environment and society are treated, and also how the office can be used for branding purposes. The interviewees’ views of beauty and their opinions on beauty at work in Garnisonen are presented in the results. To find out if there is a willingness to pay for beauty the respondents get to put a value on beauty based on rental changes given in per cent. The analysis links the results with the theory chapter. The conclusion interprets the analysis and discloses the willingness to pay for beauty in Garnisonen with the aspiration to give an indication of a more general view of the value of beauty. / På fastighetsmarknaden finns ett stort antal kommersiella fastigheter med kontor. Som företag eller verksamhet ställs man inför flera beslut vid val av kontorslokal. I det här kandidatarbetet undersöks begreppet arkitektonisk kvalitet med fokus på skönhet och dess värde för kontorshyresgästen. Syftet är att ta reda på om skönhet är en avgörande faktor vid val av lokal och om det finns en betalningsvilja för det. Den valda frågan studeras i en fallstudie av Garnisonen där hyresgäster, fastighetsägare och en arkitekt intervjuas, alla med anknytning till undersökningsobjektet. Garnisonen lämpar sig väl som fallstudie då det är Stockholms största kontorskomplex med byggnader från tre olika arkitektoniska tidsepoker. Hyresgästerna representerar samtliga arkitekturstilar och har olika branschtillhörighet. Som teoretiskt ramverk presenteras en litteraturstudie där betydelsen av skönhet för individen, den byggda miljön och samhället behandlas, därtill hur kontoret kan användas i varumärkesbyggande syfte för ett företag. I resultatet redovisas intervjuobjektens syn på skönhet och deras tankar kring skönhet på arbetsplatsen i Garnisonen. För att ta reda på om det finns en betalningsvilja för skönhet får respondenterna sätta ett värde på skönhet utifrån en hyresförändring angiven i procent. I analysen sammankopplas resultatet med teoriavsnittet. Slutsatsen tolkar analysen och behandlar betalningsviljan för skönhet i Garnisonen med viljan att ge en indikation om en mer allmän syn på värdet av skönhet.