Syftet med denna studie är att undersöka vad läroplanen säger om fostran och sedan jämföra detta med hur lärare uppfattar sina roller i klassrummet vid fostransuppdraget av eleverna i praktiken. Forskningsfrågorna som resultatet i studien utgår från är: Vad är lärarens ansvar enligt läroplanen vid fostran av eleverna? Hur uppfattar läraren sin roll vad fostran av eleverna? Hur benämns fostran i läroplanen jämfört med det empiriska maerialet? Genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i låg- och mellanstadiet och en fördjupad blick i 2011 års läroplan ger denna studie möjligheter att analysera teoretiska och praktiska krav på fostran. Jag har valt att specificera studien och fördjupa mig läroplanen och reflektera kring lärarnas uppfattningar om fostran utifrån Fjellströms teoretiska ram. Fjellströms teoretiska ram innehåller tre stycken delmål med skolans fostran: individualisering, idealbildande fostran och socialisering. Individualisering innebär att skolan ska hjälpa eleven hitta sin unika egenart, idealbildande fostran innebär att läraren lär eleverna värden och normer genom att vara en förebild och socialisering innebär att eleverna ska utvecklas till goda samhällsmedborgare som är socialt kompetenta. Resultatet visar att socialisering förekommer i större utsträckning både i läroplanen och i det empiriska materialet, medan idealbildande fostran och individualisering tar mindre plats. Fostran beskrivs på två helt skilda sätt i läroplanen och i det empiriska materialet, då läroplanen berättar vad skolans ansvar är medan lärarna beskriver det praktiska fostransarbetet. Det blev därför svårt att genomföra en tydlig jämförelse, då mycket av det som står i läroplanen är begrepp som är öppet för tolkning. De gemensamma man kan hitta hos dessa är däremot att både betonar vikten av att eleverna ska finna sin unika egenart och en god klassrumsmiljö.

Studien som genomförts undersöker hur ledare kommunicerar och använder sig av immateriella värden i sitt arbete. Studien granskar även ett specifikt segment inom organisationen, nämligen mellancheferna. Genom fyra kvalitativa interjuver med mellanchefer på företaget Atlas Copco så har det visats sig att de olika immateriella värdarna används som ett verktyg för att främja avvikelser och att hindra konflikter. Dessa värden skapar mening i verksamheten genom att ligga som riktlinjer mot ett större mål i kärnverksamhet. Studien har sin utgångspunkt i sensemaking-teorin, blandat med olika perspektiv på hur organisationer kan se ut samt begreppen värderingar, mål, vision och strategi.

<p>ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser. Uppsatsens resultat visade att alla respondenterna hade en övervägande positiv syn på sin diagnostisering. Förståelsen av sig själv och sitt tidigare problematiska liv var enligt respondenterna den största fördelen. En del av dem kunde även se en negativ aspekt i och med den stämpling som samhället ibland kan ge dem när de berättar om sin diagnos.</p>

No description available.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser. Uppsatsens resultat visade att alla respondenterna hade en övervägande positiv syn på sin diagnostisering. Förståelsen av sig själv och sitt tidigare problematiska liv var enligt respondenterna den största fördelen. En del av dem kunde även se en negativ aspekt i och med den stämpling som samhället ibland kan ge dem när de berättar om sin diagnos.

Vårt syfte med uppsatsen är att belysa vilka tankar några förskollärare på förskolor i stadsmiljö har om utomhuspedagogik. Utifrån syftet har vi följande frågeställning: Vilka faktorer anser förskollärarna påverkar möjligheten för förskolor belägna i stadsmiljö att bedriva utomhuspedagogik? För att få svar på denna frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på sju olika förskolor i stadsmiljö. Resultatet visade att de faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att bedriva utomhuspedagogiskt arbetssätt var många. Man kan jobba temainriktat och få in alla läroplanens delar, upptäcka sin närmiljö, uppleva med sina sinnen, utveckla sin miljömedvetenhet och motorik samt minska konflikter i barngrupper. De faktorer som kan hindra möjligheten att bedriva utomhuspedagogik var ekonomin, organiseringen av arbetslaget, planeringen av verksamheten, väder, barnens kläder och värderingar hos barnens föräldrar. Det framkom även faktorer som både kan främja och hindra möjligheten för att bedriva utomhuspedagogik. Dessa var förskolans gård, förskolans placering och närheten till grönområden, förskollärarnas tankar kring definitionen, deras utbildning inom utomhuspedagogik och deras inställning till om utomhuspedagogik passar alla barn.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollärares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan. De frågeställningar som ställdes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollärare att en konflikt mellan barn karaktäriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollärare att barn använder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrån en grupp förskollärares uppfattningar? Resultatet av studien visade på många olika uppfattningar om vad som är en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollärarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende på vilken typ av konflikt det är, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjälp i konflikthanteringen. Det finns många likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter såsom synen på hur barn agerar under konflikter kan återfinnas i tidigare forskning. Förskollärare ger också uppfattningar av att de kan identifiera barns kommunikativa strategier och konflikter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år. Resultatet visar att den nya kursplanen, Lgr11, har en ny struktur och en ny betygsskala. I textanalysen framkommer det att områden har tillkommit, tagits bort och lyfts fram. Lärarnas uppfattning är att kursplanen har blivit tydligare och mer strukturerad. Lärarna har blandade känslor inför det nya betygssystemet men är överens om att betygsskalan med flera steg är bättre än vad den var innan. Man är även överens om att den nya kursplanen fokuserar mer på att bild är ett kommunikationsämne samt att bildhantering med hjälp av digitala tekniker har fått mer plats. Samtliga lärare i studie har på något sätt behövt strukturerar om sin undervisning i och med införandet av den nya kursplanen, Lgr11.

År 2008 återinfördes speciallärarutbildningen efter att ha legat i träda under drygt tjugo år. I denna studie förs den nya speciallärarrollen in i ett historiskt sammanhang genom en återblick på hur svensk specialundervisningen växt fram från 1800-talet fram till idag. Även kopplingar mellan den specialpedagogiska- och den allmänna lärarutbildningen i svenska behandlas. Syftet med studien är att belysa verksamma svensklärares förväntningar på speciallärarrollen med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling. I intervjuerna med de sju svensklärarna på mellan- och högstadiet, framträder fyra villkor: ”svaga” elever, styrdokument, kontrollbehov och arbetsbörda. Tillsammans formar dessa villkor svensklärarnas skolvardag och ligger till grund för deras förväntningar på speciallärarrollen. Lärarintervjuerna visar på många olika och till vissa delar motstridiga förväntningar på speciallärarrollen. Dessa förväntningar tillsammans med den skolpolitiska styrningen i form av till exempel examensordingen gör att speciallärarrollen kan sägas befinna sig i en legitimitetskonflikt.