Syftet med uppsatsen har varit att försöka identifiera orsaker till att svenska elevers intresse för matematik i allmänhet är lägre ju högre upp i klasserna de kommer och att ta reda på om det finns någon brytpunkt då elever ändrar inställning till matematikämnet. Vi har arbetat med tre frågeställningar: 1. Hur ser elevernas inställning till matematiken ut? 2. Vad uppskattar dagens elever i matematikundervisningen? 3. Hur menar eleverna att de lär sig matematik bäst?   För att få en uppfattning om hur elevernas inställning till matematiken förändras med deras ålder och de antal år de fått undervisning i matematik har vi delat ut enkäter i åk 2, åk 6 och åk 8. Dessa enkätsvar har följts upp med djupintervjuer. I enkätsvaren och djupintervjuerna har vi försökt utläsa vad som motiverar elever i matematik. Vi har lyckats identifiera hur uppfattningen om ämnet förändras över årskurserna och kunnat konstatera att eleverna tycker mindre bra om ämnet ju äldre de blir. Anledningarna kan vara olika. Några har tröttnat på ämnet och andra tycker att det blivit för svårt. Vi finner att det är svårt i detta läge att avgöra om det finns en brytpunkt eller inte, där eleverna ändrar sin inställning till ämnet matematik.

Undersökningen vill visa på den motivation som dagens graffitimålare i Stockholm har till att göra sina målningar och vad jag som blivande lärare kan ta till mig vad det gäller att motivera elever till sina estetiska produktioner. Min frågeställning är: Vilka motivationer för estetisk produktion finns hos individerna inom graffitikulturen? Vidare ger jag en kort introduktion till graffitins tidiga år både i USA och sverige.Sedan presenterar jag ett referat från Håkan Jenners texter om motivation och motivationsarbete. Min empiri består av intervjuer med fyra stycken graffitimålare som är aktiva idag(2009). Intervjuerna har varit semistrukturerade och samtalen har utgått ifrån olika teman som skall hjälpa mig att förstå informanternas förhållande till graffitin. Dessa teman har bland annat inriktats på informanternas syn på sitt eget konstnärskap, grupptillhörigheter och framtidstro men framförallt drivet hos dem, själva motivationen. Jag har sedan tolkat deras svar med hjälp av de motivationsteorier som Jenner presenterat i texten Motivation och Motivationsarbete. I min slutdiskussion tar jag upp vad jag har lärt mig och kommer ta med mig i mitt blivande yrke som lärare. Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av citaten från examensarbetet vilka jag med hjälp av en dator och digitalprojektor projicerat stort på väggen och sedan målat av. Detta för att ge min gestaltning egenskaperna hos graffiti men på ett institutionaliserat sätt då jag har använt mig av typsnittet Times new roman vilket för mig konnoterar vetenskap och byråkrati. Platsen för detta var vita havet på Konstfack. / BI / Konst

This is a two year master's thesis in the field of museum and cultural heritage studies. The purpose of the thesis is to examine different opinions among museum employees about the role of museums. The thesis also aims to find out to what extent and in what way these opinions are influenced by the museum's own policy documents, the national cultural policy and the academic field of museum studies. I have conducted qualitative research interviews with six employees from three different cultural history museums. The theoretical framework of the thesis is based on Laruajane Smith's term authorized heritage discourse. According to Smith, there exists an au- thorized heritage discourse which dictates what heritage is, how it should be handled, and by whom. With this in mind I have identified the museums policy documents, the national cultural policy and the field of museum studies as authorized heritage discourses in their own rights which might influence the opinions of museum employees. To contextualize and further analyze these opinions, I have used a selection of museological research. The thesis concludes that there exists a broad spectrum of opinions about the role of museums. Most opinions are in one way or another influenced by the authorized heritage discourses that I have identified. The interpretation of these discourses, however, seem to differ between museums and between the interviewed employees. The most common standpoint is that museums exist to serve the public. How this is to be accomplished is interpreted in different ways. Some hold that the museums should provide a sense of community, others think that they should be places of learning and others that the museums should be able to make visitors reflect upon contemporary global issues.

Syftet med examensarbetet är att genom textanalys och intervjuer undersöka grammatikens plats i svenskämnet utifrån förändringarna som skett i den nya kursplanen för Svenska 2 i GY11 jämfört med Svenska B i Lpf94. Det har gjorts med utgångspunkt i tidigare forskning, bland annat Malmbergs svenskämneskonceptioner. Det resultatet visar är att då inga större förändringar gällande stuktur är uppenbara i svenska 2 så ser vi förändringar i målen då vissa blivit mer specifika, några har försvunnit från föregående kursplan och grammatikmålet är helt nytt. Textanalysen enligt svenskämneskonceptionerna visar att Svenska B och Svenska 2 huvudsakligen fokuserar på färdighetsträning som verktyg till erfarenhetspedagogiska mål. Svenskämnet som litteraturhistoriskt ämne har däremot en mindre roll. Lärarnas svenskämneskonceptioner stämmer överens med kursplanerna. Textanalysen kompletterar därmed intervjuerna och ger stöd till analysen av dem. Utifrån intervjuerna kan vi se att det råder delade meningar om grammatikens nytta i svenskämnet, medan samtliga lärare ändå i någon form berör allt det som grammatikbegreppet innefattar. Tre av åtta lärare tror att de inte kommer förändra sin undervisning i och med det nya grammatikmålet. En slutsats vi drar från undersökningen är att grammatikmålet är tolkningsbart vilket kan leda till icke likvärdig undervisning.

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att belysa vilka tankar några förskollärare på förskolor i stadsmiljö har om utomhuspedagogik. Utifrån syftet har vi följande frågeställning: Vilka faktorer anser förskollärarna påverkar möjligheten för förskolor belägna i stadsmiljö att bedriva utomhuspedagogik?</p><p>För att få svar på denna frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på sju olika förskolor i stadsmiljö.</p><p>Resultatet visade att de faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att bedriva utomhuspedagogiskt arbetssätt var många. Man kan jobba temainriktat och få in alla läroplanens delar, upptäcka sin närmiljö, uppleva med sina sinnen, utveckla sin miljömedvetenhet och motorik samt minska konflikter i barngrupper.</p><p>De faktorer som kan hindra möjligheten att bedriva utomhuspedagogik var ekonomin, organiseringen av arbetslaget, planeringen av verksamheten, väder, barnens kläder och värderingar hos barnens föräldrar.</p><p>Det framkom även faktorer som både kan främja och hindra möjligheten för att bedriva utomhuspedagogik. Dessa var förskolans gård, förskolans placering och närheten till grönområden, förskollärarnas tankar kring definitionen, deras utbildning inom utomhuspedagogik och deras inställning till om utomhuspedagogik passar alla barn.</p><p> </p>

Enligt arbetsmiljölagen ska arbete planläggas och anordnas rätt, så att det kan utföras i en säker och sund miljö. Trots det inträffar arbetsplatsolyckor i Sverige av olika anledningar. Ett uppdrag har tilldelats författaren för att öka förståelsen för hur anställda på Peab Anläggning AB i Region Mellansverige anser att företaget kan nå sitt mål att halvera antalet arbetsplatsolyckor till år 2017. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda på företaget. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. I resultatet beskrivs faktorer såsom tidsbrist och dålig planering av arbeten, vilka i sin tur gjorde att de anställda tog riskfyllda genvägar. Önskemål om mer tid för säkerhetsarbete och bättre samverkan var påtaglig. Delaktighet och ett större inflytande i ett tidigt skede i olika arbetsprojekt, ansågs vara en förutsättning för att nå det uppsatta målet. Eventuella förbättringsmöjligheter som framkom var bland annat den hårt pressade tidsramen som bör ses över, då det är en uttalad risk för arbetsplatsolyckor. Ett hänsynstagande till etik har genomsyrat hela studien och en diskussion har förts även kring det. Denna studie kan komma till nytta i flera avseenden. Den bekräftar till stor del redan publicerad vetenskap, men kan även påvisa områden och samband där tidigare forskning inte gjorts.

Syftet med denna undersökning är att studera historielärares undervisningsstrategier. Undervisningsstrategier är ett begrepp som bygger på frågorna hur, vad och varför lärare bedriver sin undervisning. En viktig del av begreppet är att det sträcker sig över en längre tid. Att lärarna har haft tid att utveckla sin undervisningsstrategier är viktigt utifrån teorin som använts i studien, praktisk yrkesteori. Praktisk yrkesteori utgår ifrån att yrkesutövare besitter vad man kallar ”tyst kunskap”. Därför används intervjuer för att kunna beskriva lärarnas undervisningsstrategier. Intervjuerna har genomförts efter en halvstrukturerad modell där ett visst antal frågor varit bestämda på förhand och där utrymme lämnades för frågor som uppkom under intervjuernas gång. Lärarna som deltog i undersökningen hade arbetat mellan tio och sexton år i skolan och samtliga hade undervisat på gymnasiet. En av lärarna arbetade vid intervjutillfället inte som gymnasielärare utan som högstadielärare.Resultaten från studien visar att historielärare beskriver sin undervisning på olika sätt. Historieämnet fyllde flera funktioner enligt lärarna. Den vanligaste förekommande förklaringen till varför historia är ett viktigt ämne var att ämnet kan besvara varför samhället ser ut som det gör idag. Vidare beskrev lärarna varierade metoder för att undervisa i historia och bland tre av lärarna så utmärktes undervisningen av en mångfald av olika metoder.

Denna studies ansats är att undersöka hur svensklärare verksamma inom två skolsystem ser på skönlitteraturens funktion i svenskundervisningen, och om detta kan säga något om vilka svenskämnesuppfattningar som dominerar på respektive skola. Detta kopplas till den rådande skoldebatten, där den svenska skolan ofta jämförs med den finska gällande elevers resultat, kvaliteten på undervisningen och synen på lärarna. Därför är det relevant att studera om skillnaderna mellan lärarnas åsikter och arbetssätt skiljer sig åt i en så pass hög grad som det låter i debatten. Lärarnas uppfattningar om litteraturen i svenskämnet undersöktes genom fyra kvalitativa intervjuer med svensklärare i ett studieförberedande gymnasium i Sverige och ett motsvarande sådant på Åland. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen var Malmgrens tre ämnesuppfattningar svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i vilka vi inplacerade lärarnas utsagor, för att utröna den dominerande uppfattningen på respektive skola samt likheter och skillnader skolorna emellan. Resultatet visade att den svenska skolan genomgående hade en erfarenhetspedagogisk svenskämnesuppfattning, medan den litteraturhistoriska bildningsuppfattningen dominerade på den åländska skolan. Dock gick det att skönja vissa litteraturhistoriska bildningsdrag i den svenska skolan, speciellt med tanke på urvalet av litteratur, då främst klassiker valdes, även om majoriteten inte vill ha en lokal kanon. På den åländska skolan syntes även en viss erfarenhetspedagogisk framtoning, speciellt med tanke på urval som delvis baseras på elevernas egna förutsättningar men det syntes också på argumenten om varför eleverna ska läsa litteratur alls. De åländska lärarna uttryckte även en vilja om att arbeta mer enligt det erfarenhetspedagogiska sättet i framtiden, även om systemet inte riktigt tillåter det. Utifrån detta kan slutsatsen dras att både den svenska och åländska skolan allt mer intar en erfarenhetspedagogisk ämnesuppfattning med eleven mer i centrum. Dock är den litteraturhistoriska traditionen stark på Åland.

Bakgrund: Akupunktur är en behandlingsmetod som i Asien har använts flera tusen år. Öronakupunktur är däremot ett relativt nytt fenomen som upptäcktes på 1950-talet. Utgångspunkten är att varje kroppsdel finns representerat i örat. Genom att stimulera utvalda punkter i örat erhålles effekt på motsvarande kroppsdel. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser i samband med öronakupunktur. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes utifrån fem intervjuer. Informanterna var tre kvinnor och två män i åldrarna 47-62 år. De hade fått mellan sex och tio behandlingar inom det senaste året. En manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier; upplevelser under respektive efter behandlingen. Upplevelserna under behandlingen utmärktes av varierade smärtupplevelser, att relationen till akupunktören var viktig för hur behandlingen upplevdes samt att miljön påverkade hur effektiv behandlingen blev. Upplevelserna efter behandlingen var övervägande positiva. De utmärktes i huvudsak av förändringar i kroppen som trötthet, avslappning, emotionella reaktioner, symtomlindring och en förundran över att metoden fungerade. Slutsats: Resultaten som jämförts med andra studier visar att upplevelserna av en behandling med öronakupunktur inte skiljer sig från en behandling av kroppsakupunktur. Det är viktigt att sjuksköterskan förbereder patienten på upplevelser som kan förekomma, både under och efter behandling.

Sammanfattning  ”jag har skyldighet att leta efter barnens bästa jag” – Förskollärare C  Identitet är en persons självbild vilken består av olika områden som till exempel språk, kultur och kön. Det kan handla om hur människor ser på sig själva men också hur andra människor ser på sig själv. Ottosson (2013) menar att identiteten främst handlar om en medvetenhet av sig själv och att vara ett ”jag”.  I arbetet presenteras en intervjustudie utförd på fem olika förskolor med sju olika förskollärare om deras tankar kring identitet, hur de anser att de arbetar med att stärka barnens identitet i förskolorna samt deras kopplingar till förskolans läroplan (Lpfö 98 Skolverket 2010).  Intervjuerna visar att förskollärarna var medvetna om många olika identitetsområden där etisk identitet, könsidentitet och religion är återkommande i intervjuerna. Förskollärarna berättar att identitet dock inte är något som de alltid tänker på i verksamheten. Resultatet visar att förskollärarna anser att identiteten är unik för varje barn på förskolan men de lyckas ändå arbeta med att stärka barnens identiteter genom exempelvis att se barnen, samlingar samt uppmärksamma barnens olika hemspråk och kulturer.