Politiker har sedan många år tillbaka satsat pengar inom området IT och undervisning, trots att det från skolans sida inte funnits något egentligt krav på detta eller efterfrågan för detta. Det har därför varit intressant att undersöka pedagogernas syn på IT i undervisningen. Studien, som har hämtat inspiration från fenomenologins idéer, har genomförts med hjälp av intervjuer på skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom två typer av urval. Dels har ett subjektivt urval använts på de skolor där lärarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebär att informanterna blivit slumpmässigt utvalda inom bestämda ramar, använts på de övriga skolorna. Resultaten från studien visar att samtliga tillfrågade pedagoger ser såväl möjligheter som begränsningar med IT i undervisningen. Ett exempel på en möjlighet som genomlyste många av pedagogernas svar var att IT i undervisningen var till stor nytta, speciellt för barn i behov av särskilt stöd. Exempel på de begränsningar som pedagogerna såg, var bland annat brist på kompetens inom området IT.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur jourkvinnor på två kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta får för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra områden: samtal, de hjälpsökande, gränser samt professionell och icke professionell. Resultatet visar att det finns likheter mellan jourkvinnornas sätt att prata om hur de för samtal och bemöter de hjälpsökande och hur professionella samtal beskrivs i litteratur om behandling. Som följd av att de verkar inom en ideell organisation uppstår svårigheter med till exempel gränssättning. Slutligen problematiseras aspekter av ökad professionalisering inom ideell verksamhet.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev människor med celiaki och deras syn på sin livssituation framkom: Oförstående omgivning, att övervinna hinder och begränsad tillgänglighet. Dessa utgör tillsammans två subteman: Anpassning till sjukdom och begränsande omgivning. De två subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och omgivning. Hur informanterna upplevde sin livssituation berodde i stor utsträckning på hur individen hanterade sociala situationer, tillgänglighet av glutenfria produkter på marknaden, samt de begränsningar som uppstod i situationer utanför hemmet. Hur människor i omgivningen visade på förståelse, kunskap och respekt ansågs också inverka, men också hur individen själv kunde acceptera och hantera sin sjukdom. En konklusion av studien är att det måste göras tillräckliga insatser för att alla som lider av celiaki ska få möjlighet att delta socialt utan att uppleva svårigheter. Det kan också vara en anledning till att syna det merarbete och de merkostnader som föreligger glutenfri kost. För att detta ska bli möjligt krävs utbildning och information till allmänheten, men framförallt till personal inom livsmedels- och restaurangbranschen.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elevers förståelse av kursplaner påverkar deras förmåga att hantera studieutmaningar i skolan. Med anledning av att en ny läroplan nyligen implementerats är vi intresserade av hur införandet hittills har påverkat eleverna. Studien är baserad på sex intervjuer med gymnasieelever.  Studien är kvalitativ där respondenternas inre tankar och upplevelser om relationen mellan kursplaner och studier utgör studieobjektet. Uppsatsen har sina teoretiska utgångspunkter i den sociologiska teorin KASAM, vilket står för känsla av sammanhang. KASAM består av de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som kan beskrivas som förmågor en individ kan inneha. Hur starka dessa förmågor är hos individen avgör hur bra denne kan hantera omständigheter. KASAM utgör även studiens analysverktyg där vi skapat kategorier utifrån indikatorer som bygger på de tre komponenterna. Det är alltså genom att undersöka respondenternas KASAM som vi uppfyller studiens syfte. Resultat från studien visar att eleverna tenderar att ha låg begriplighet gällande mål och kriterier i kursplaner samt hur kursplaner används i praktiken. Framförallt är det språket i dokumenten som gör att eleverna har svårt att förstå och ta till sig innehållet. Den låga begripligheten hos eleverna påverkar elevernas hanterbarhet, mest utmärkande då de inte kan använda kursplanerna som en resurs i sina studier. Vidare visar resultaten att de flesta eleverna känner någon form av meningsfullhet med att gå i skolan, att skolan är viktig för framtiden där betyg och/eller kunskaper ses som viktigt. Det är endast en elev i vår studie som har höga värden på samtliga komponenter där den höga begripligheten gällande mål och kriterier i kursplaner tillsammans med en hög meningsfullhet gör att denne hanterar utmaningar och omständigheter avsevärt bättre än resterande respondenter. Eleven är även den enda som aktivt använder kursplaner i sina studier och ser dokumenten som en resurs. Avslutningsvis visar våra resultat att elever med hög KASAM hanterar studieutmaningar bättre än elever med låg KASAM.

Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år. Med utgångspunkt i Englunds uttolkning av läroplansteorin görs en indelning i kategorier. Analysverktyget är delar av de didaktiska typologier som utformats i Englunds efterföljd. Resultatet visar att det föreligger stora variationer i såväl önskvärda innehållsval som vad man vill uppnå med undervisningen. Även kunskapssyn varierar. Samtliga lärare utgår dock från den större betydelse man anser att kristendomen har gentemot övriga förekommande religioner i det svenska samhället. Gemensamt är även målet att ändra elevernas inställning till religiöst liv inom alla religioner. En möjlig slutsats är att socialisationsinnehåll och ämneskaraktär präglas av den betydelse kristendomen ges.

The purpose of this thesis is to find out how clients at Effect Reklambyrå (an advertising agency) view the communication and relationship with Effect. Conclusions are then drawn based on what the clients say. The conclusions show how Effect can improve in these areas. The study uses a qualitative research method since the phenomenon studied is complex and requires deep understanding. A total of 16 interviews took place. Seven clients were interviewed by phone and nine clients participated in a personal interview face-to-face. The result is based on appropriate theory within communication and the relationship between advertising agencies and clients, but also appropriate theory within communication and relationship between companies (business-tobusiness). The conclusions drawn from theory and empirics show that it is important for Effect to be able to find the needs of every client and then fulfill them. Full service solutions create both competitive advantage and added value. That is why Effect needs to communicate to their clients what services they can offer. Furthermore, creativity was a hot topic during the interviews, and several clients said that Effect needs to be more creative and come up with innovative ideas. / Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur Effect Reklambyrås kunder anser att kommunikationen och relationen med reklambyrån fungerar. Utifrån vad kunderna tyckte dras sedan slutsatser som visar hur Effect kan förbättra kommunikationen och relationen med sina kunder. Studien genomförs med en kvalitativ metod då det fenomen som studerades är komplext och kräver djup förståelse. Totalt intervjuades 16 kunder där sju av dessa intervjuer var telefonintervjuer och nio intervjuer var personliga intervjuer. Resultatet är baserat på relevant teori inom kommunikation och relation mellan reklambyråer och kunder, men även relevant teori inom kommunikation och relation mellan företag (business-to-business). De slutsatser som dras utifrån teori och empiri är att det för Effect är viktigt med individanpassning. De behöver undersöka vilka behov varje enskild kund har och sedan tillgodose dessa. Totallösningar skapar både konkurrensfördelar och mervärde för kunden, och därför behöver Effect som ett första steg bli bättre på att informera om alla de tjänster som de kan tillhandahålla. Vidare var kreativitet ett hett diskussionsämne i intervjuerna, och flera av de intervjuade kunderna menade att Effect behöver bli mer kreativa och komma med fler nya idéer.

This study aims to examine attitudes and conceptions of staff who work with mentally disabled persons, concerning normalization and gender. Six qualitative interviews with such professionals were performed and subsequently analyzed. Since the method of this study is qualitative, no claim of generalizability is made. The interview material has been categorized into themes by means of coding. The result of the study is presented according to those themes. Important theoretical concepts are normalization, gender and intersectionality. The result showed that the staff claims that there are common views about the actual and ideal characteristics of women and men in society. However, they state that those views play no part in the professional care they and their colleagues give to mentally disabled persons. Nevertheless, their accounts of concrete professional situations show that gender stereotypes do influence important decisions about caretaker´s lives. In the concrete caregiving context, normalization as accessibility to the standards of society turn out to be difficult to separate from normalization as behavior modification, due to the caretaker´s dependency on the caregiver. The staff, which is predominantly female, has considerable power to monitor the lives of both male and female caretakers. Hence, women are not always subordinated to men.

Denna studie syftar till att undersöka 10 lärares och pedagogers föreställningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lärande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrågor som präglar studien är vad som lärarna anser vara utmärkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser på sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lärande och utvecklingen av begreppsförståelse inom matematiken. För att få svar på dessa frågeställningar har lärarna intervjuats. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom området skiljer sig åt markant. Då svenska skolan ska implicera ”en skola för alla” blir denna studie värd att begrunda, om inte väsentlig för lärandets förutsättningar.Nyckelord: aktiviteter,

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete. Genom intervjuer med sex elever och tre lärare på en gymnasieskola, belyses skillnader och likheter mellan elevers och lärares syn på arbetsformen. Även frågan om när, var och hur arbetsformen används belyses i undersökningen. Samsynen är väldigt stor mellan dessa grupper. Både lärare och elever är positiva till arbetsformen, men även dess negativa sidor belyses. Lärare kan med fördel använda dessa resultat när de skall planera och genomföra grupparbeten för att undvika de fallgropar som finns. Min förhoppning är att detta kommer att ske då detta kan underlätta planeringen av undervisningen. Historiskt har arbetsformen använts i den svenska skolan i snart femtio år. De resultat som den här undersökningen redovisar tyder på att arbetsformen i olika former, är här för att stanna även i framtiden.