Nyanlända elevers erfarenheter i en svensk skola – en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative Study Den senaste tiden har antalet flyktingar från Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige på grund av oroligheterna som förekommer i dessa länder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fått ta emot många nyanlända elever. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de nyanlända elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlända elevernas upplevelser av mötet med det svenska språket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan. Studien är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer som redskap att samla data. De nyanlända eleverna får sin utbildning på gymnasie- och vuxnivå.  Frågeställningarna som berörts i denna studie är följande:       Hur upplever eleverna mötet med det svenska språket i den svenska skolan?       Hur upplever eleverna undervisningen i den svenska skolan?       Hur upplever eleverna mottagandet i den svenska skolan? I studiens resultat framkommer en ambivalent erfarenhet av mötet med den svenska skolan, det vill säga både ett positivt och ett negativt möte. Det svenska språket upplevs som både svårt och inte svårt. Undervisningen uppfattas som både inkluderande och strukturerad samt inte inkluderande och ostrukturerad. Mottagandet ses både som välvilligt och inte välvilligt.

Bakgrund: Närmare hälften av alla kända graviditeter leder till missfall. Alla fertila kvinnor kan drabbas. Den aktuella definitionen på missfall i Sverige är då ett foster föds död före vecka 22. En graviditet innebär många förändringar för en kvinna, både kroppsligt och själsligt. En planerad graviditet medför dessutom en stor förväntan och lycka. Vid det akuta omhändertagandet vid misstanke om missfall krävs ett högst professionellt bemötande då prognosen ofta ser mörk ut. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av upprepade missfall. Metod: Den kvalitativa intervjustudien baserades på fem intervjuer. Dessa intervjuer bearbetades sedan enligt en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2012). Resultat: Resultatet av studien visar att kvinnor med upprepade missfall upplevde ett stort lidande som förändrade deras livsvärd för alltid. Detta uttryckte sig bland annat i känslor som sorg, ilska och avundsjuka. Kategorierna som framkom var förändrad livsvärld, förändrad levd kropp, och bristande vårdrelation. Slutsats: Kvinnor som drabbats av upprepade missfall kräver ett professionellt vårdande där vårdgivaren innehar en stor kunskap om ämnet och det lidande som det innebär. Detta för att undvika att kvinnorna drabbas av ett vårdlidande.

This master’s thesis falls under the topic of sociology in literature. The purpose is to examine what kind of attitudes that a few Swedish librarians may have to the crime fiction/murder mystery genre. The aim of this paper is also to find out if those attitudes have changed through during their working time, and if so, how they have changed. This paper is going to raise the following issues; What attitudes do librarians have to the detective genre and how has these attitudes possibly changed through the years? What does the librarian consider regarding the names that the crime fiction may have? What is the librarian's attitude to the detective genre trends and popularity, and has this changed from a backward-looking perspective?The theory of thesis is based Jofrid Karner Smidts theory about the characteristics of the librarian’s literary taste and the role of the librarian as a mediator of literature. The main method used in this thesis is qualitative interviews. In total, six librarians from five different public access libraries have been interviewed, with questions based on the devised thesis problem. All of the librarians who were interviewed had a positive attitude to the crime fiction/murder mystery genre in question. All the libraries had a special crime fiction shelf to promote the genre. The trends of the crime fiction genre are tilted towards female writers, with a growing trend in descriptive violence.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur och om elevers motivation påverkas av att arbeta med praktiskt orienterade matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod är intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvärderingsenkäter och lektionsbesök. Undersökningen ämnar få svar på hur elevers motivation påverkas på matematiklektioner med praktiska övningar jämfört med på mer traditionella lektioner med räkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen är författarens erfarenhet av elevers lösning av matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv påverkan på elevers motivation att ha praktiska matematikövningar inlagt i undervisningen. Denna beskrivning av resultatet blir självklart förenklad. Flera elever blev inte alls mer motiverade av den praktiska lektionen. Men för alla elever var det av stor vikt att få tag på ”sin egen motivation” för att kunna jobba under lektionen, vad som påverkade denna var individuellt. Så denna undersökning visar på vikten av att individanpassa undervisningen för att eleverna ska bli motiverade.

Habiliteringen syftar till att främja barn med funktionshinders funktionsförmåga för att öka förutsättningarna för delaktighet i samhället. Habiliteringsplanering är ett sätt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förståelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i åldern 10-13 år intervjuades. Barnen hade olika rörelsehinder, talsvårigheter och/eller kognitiva funktionshinder. Data analyserades med tematisk analys. Resultaten innehåller en generellt positiv beskrivning av mötet med habiliteringen, men negativa aspekter som exempelvis avsaknad av eget inflytande beskrivs också. Resultaten diskuterades bland annat utifrån Antonovskys teorier om betydelsen av känslan av sammanhang för god hälsa samt psykologiska utvecklingsteorier. Slutligen diskuteras lämpliga åtgärder för ökning av barnets delaktighet och förståelse av habiliteringen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar svenska som andraspråkselevers motivation att lära sig svenska som andraspråk på gymnasiet. Forskningsfrågorna är: 1. Hur motiverade är eleverna i undersökningsgruppen att lära sig svenska? 2. Finns det någon som helst giltighet i de förklaringar till motivationen som forskningen redan har fört fram? 3. Finns det nya förklaringar till motivationen som forskningen inte har berört tidigare? Uppsatsen visar att flera befintliga förklaringar verkar ha giltighet, exempelvis hälsan och attityder till svenskarna. Den visar också på tre förklaringar som kan vara nya: A. Om utbildningen i hemlandet har varit förbjuden och förenad med stora kostnader, så verkar det öka elevens motivation att lära sig svenska. B. Invandrarpojkars eventuella preferenser för svenska flickvänner – som betalar för sig själva – skulle kunna ge dem ett gratis språkbad och verka motiverande. På samma sätt kan invandrarflickors eventuella preferenser för invandrarpojkar – som betalar åt dem – motverka språkinlärningen. C. Om en förlorad barndom med barnarbete och ansvar för familjens försörjning tidigt i livet ökar eller minskar motivationen kan dock inte fastställas i uppsatsen som endast är teorigrundande.

There have been many studies made regarding students and information seeking, however few studies have been done about music teacher students. Music is a unique area of information seeking because it does not only entail seeking printed publications but also audio- and visual recordings.How do music teacher students experience information seeking in their own field of music? What methods do they use to seek information in the form of music? Does the music library on site play a role in their information seeking? A qualitative study has been made researching how music teacher students at Ingesund College of Music regard their own information seeking abilities, and how they feel about the education received in the field of information seeking.Five interviews were conducted with music teacher students, ranging from year 2 to year 5. Leckie, Pettigrew and Sylvain’s model, derived from role theory, from 1996 is applied to the music teacher students’ information seeking process. Other studies results, with some emphasis on the arts, in the field of information seeking and information science and students in the academic field have been used. The results in this thesis indicate that music teacher students experience information seeking in different ways depending on their major field of study. They also regard the information seeking course as more of a review, rather than part of their education.

I denna studie genomfördes intervjuer med 11 personer med läs- och/eller skrivsvårigheter i syfte att upptäcka hur deltagarnas inställning till studier har förändrats och hur skolans roll i denna process såg ut. Deltagarnas ålder varierade: den yngsta gick på lågstadiet och den äldsta var i 40 års-åldern. De rekryterades med hjälp av annonsering på internet och på anslagstavlor eller genom bekantas bekanta. Undersökningen har en fenomenologisk ansats och undersökte deltagarnas livsvärld med fokus på deras erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter. I fenomenologisk forskning är upplevelsen utgångspunkt för kunskap och alltså står den subjektiva upplevelsen i centrum. Resultaten presenterades och analyserades med hjälp av s.k. narrativ analys där varje intervju presenterades som en berättelse. Föreliggande studie visar att yttre omständigheter påverkar personernas förhållningssätt och inställning till studier. Lärarens tro på eleven och utmaningar som är anpassade till elevens förmåga är två omständigheter som hade betydelse för deltagarnas utveckling av sunda förhållningssätt gentemot studier. En annan viktig aspekt var den sociala situationen och deltagarnas upplevelse av att vara med i ett sammanhang och ha kompisar. Fyra av deltagarna gick i en skola för personer med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter vilket gav en möjlighet till inblick i denna typ av verksamhet utifrån frågeställningarna. Deltagarnas berättelser vittnade om en större upplevelse av inkludering i specialskolan. Uppsatsens titel är ett citat från en av deltagarna som gick i denna skola och anspelar på hur han i specialskolan inte upplevde sig behöva dölja något för de andra eleverna på det sätt som han gjorde innan han kom till den skolan. Segregeringen ledde till en större upplevelse av inkludering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sex lärare upplever implementeringen av en-till-en rörande hur det har påverkat deras yrkespraktik. För att ta reda på detta har en kvalitativ metod med intervjuer använts där lärarna har tillfrågats hur en-till-en påverkar deras val av material och hur det har förändrat deras arbetssätt i klassrummet. Ett annat frågebatteri berör ifall lärarna upplevt någon förändring hos eleverna vad avser deras betyg efter det att en-till-en implementerades. För att se på vilken nivå lärarna befinner sig i användandet av detta nya verktyg har R R Puenteduras S.A.M.R.-modell använts, en modell som beskriver fyra olika lärandestadier som lärarna kan befinna sig på. Resultaten visar att överlag så trivs lärarna med att jobba med en-till-en. De upplever att det gör deras arbete enklare, roligare och hjälper till att skapa variation för studenterna. Icke desto mindre så är lärarna dock överens om att en-till-en inte hjälper studenterna att prestera bättre eller höja sina betyg. / The purpose of this thesis is to investigate how six teachers perceive the implementation of one-to-one with regards to how it has changed their professional practice. In order to find this out, a qualitative method using interviews have been carried out asking the teachers how one-to-one affects their choice of subject matter and how it has changed the work carried out in the classroom. Another set of question concerns whether or not the teachers experience any difference in their students' grades since one-to-one was implemented. To see at what level the teachers are using the new tools at their disposal R R Puenteduras S.A.M.R.-model has been used, describing four different stages of teaching at which the teachers can find themselves. The results show that overall the teachers are quite satisfied with working with one-to-one, feeling that it makes their work easier, more fun and helps to create variation for their students. However, the teachers agree that one-to-one alone does not help the students perform better or raise their grades in a significant manner.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur internetanvändares medvetenhet, uppfattningar och attityder kring övervakning på internet ser ut. Övervakning i  form av insamling och kartläggning av data, genom cookies. Metod och material: En kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa djupintervjuer har genomförts. Huvudresultat: Internetanvändare är medvetna om insamlingen, men inte om kartläggningen, av data på internet. Respondenterna och intervjupersonerna uppfattade och associerade cookies med personifierad annonsering, men reflekterade sällan över det. Deltagarna ställde sig övervägande positiva till insamlingen och kartläggnigen, samtidigt som en viss oro fanns kring det.