I detta arbete har jag undersökt huruvida mina musikaliska intentioner lyckas nå fram till olika lyssnare. Jag har presenterat fyra av mina låtar för en fokusgrupp och distribuerat en enkät som 19 personer har svarat på. För att besvara mina frågor har jag använt mig av Ternhags bok "Vad är det jag hör?" (2009), där han presenterar två olika analysmetoder: intentions- och receptionsanalys. Genom att tillämpa dessa metoder har jag kunnat jämföra om mina intentioner med min musik når fram till lyssnarnas reception av musiken. Resultaten visade att mina intentioner delvis lyckades nå fram till lyssnarna, men att detta var mycket individuellt. En viktig lärdom jag har tagit med mig från detta arbete är att andras reception inte spelar en avgörande roll för ens eget skapande, utan att kvalitet handlar om att kunna beröra lyssnarna.

The purpose of this research is to find out the quality of the following textbooks for the high school course history 1b, Tänk historia (TH), Bilden av historien 1b (BH) and Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (MOSS). The books quality is calculated by using the five analysis criteria’s: course and subject plan, graphic design, use of language, use of images, and tasks and forms of knowledge. The criteria’s result made it possible to calculate the textbooks overall quality levels, between missing, weak, medium, good, and strong. While also offering an overall picture of the book’s strengths and weaknesses. By paying attention to the book’s strengths and weaknesses, the research was also able to find out how big a difference there could be between textbooks for the same subject, course, and target group. During the analysis several similarities and differences emerged between the three history textbooks, and the results were constantly variable. After the quality calculation of the criteria, it turned out that the history textbook Tänk historia (TH) achieved medium quality in relation to the subject plan and weak quality to the course plan. On the other hand, the graphic design, the use of language, and the forms of knowledge turned out to be of good quality, while the use of images proved to be of strong quality. The history textbook Bilden av historien 1b (BH) quality results were also variable. In terms of the course and subject plan, BH met a strong level of quality, while the graphic design, the use of language and the variety of knowledge forms of the tasks proved to be of medium quality. For the criterion of image use, BH's results turned out to be of good quality. Unlike TH and BH, Historia 1b: Den lilla människan och de stora sammanhangen (MOSS) was very consistent in the achieved quality for the different criteria. Among other things, the calculation showed that MOSS' connection to the course and subject plan, the graphic design, the use of images and the variation of the knowledge types of the tasks, were of good quality. The connection to the criterion of language use, on the other hand, turned out to be of a strong quality. After calculating the criteria’s average value, it appeared that all three history textbooks had achieved a good overall quality, despite the quality differences of the to the five criteria. This implies that even if the textbooks are of an overall good quality, that there could be significant differences in the textbooks strengths and weaknesses that is being overlooked. For example, TH met a good level of quality even though it had a weak connection to the curriculum, while BH's connection to the curriculum was strong. Yet they both met a good overall quality. These are important details in differences that the overall quality does not show.

Denna studie belyser några grundlärarstudenters och deras handledares matematikundervisning, studenternas upplevda begränsningar i valet av undervisning och handledningens kvalitet. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om studenternas upplevelser kring dessa aspekter under sin VFU. Totalt användes 40 utav 43 inkomna enkätsvar från grundlärarstudenter registrerade på kursen Självständigt arbete 2 för grundlärare vid Uppsala universitet. Enkäterna som användes för datainsamlingen bestod både av slutna frågor i form av påståenden och öppna frågor. Data kodades och analyserades samt kopplades till forskningsöversikten, de teoretiska utgångspunkterna och forskningsfrågorna. Resultaten tyder på att majoriteten av grundlärarstudenterna bedrev en undervisning lik sin handledares och att den till mestadels utgjordes av traditionell matematikundervisning. Studenternas upplevda begränsningar i val av undervisning bestod i eleverna, klassrumsklimatet och handledarnas tillvägagångssätt för matematiklektioner. Kvaliteten på handledningen visade sig variera i både mindre och större utsträckning.

Syftet med vår studie är att undersöka hur implementering av förskolans reviderade läroplan går till samt analysera likheter och skillnader i tolkningen av förskolans kvalitet utifrån ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas perspektiv samt granska på vilket sätt respondenternas utsagor avspeglar deras position i skolsystemets hierarki.För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vår empiri grundar sig på införskaffade intervjusvar ifrån nio offentliga personer med olika roller och positioner inom skolsystemet.Resultatet av vår undersökning visar att implementering av förskolans reviderade läroplan är ett exempel på ett top-down perspektiv. Utifrån insamlat empirin konstaterar vi att respondenternas uppfattning om vad som är förskolans kvalitet skiljer sig beroende på deras roll och position inom skolväsendet. Dessutom kom vi fram till att två diskursiva mönster framträdde i ledningsansvarigas, politikers och pedagogikvetarnas uttalanden som vi i studien benämnde för organisatoriskt- och pedagogiskt perspektiv.

Studien undersöker föräldrars tankar om kvalitet i förskolan. Metod: Kvalitativa intervjuer. Resultat: Vi fann att de flesta föräldrar upplever processerna i förskolan som den största bäraren av kvalitet. Föräldrarna uttalade sig både för och emot förskolans genuspedagogiska uppdrag. Flertalet hade inte ens hört talas om att förskolan har ett sådant uppdrag. / Parent's conception of quality in preschool and their view on the preschools gender pedagogic mission

Enligt Boverket (2015) leder förtätning av städerna till att allt mindre ytor blir kvar till förskolor, vilket påverkar storleken på förskolegårdarna negativt. Samtidigt är flera forskare överens om den positiva effekt en gård med tillräcklig friyta och goda kvaliteter har för barnens fysiska och mentala hälsa. I och med detta syftar denna studie till att undersöka förskolans utomhusmiljö och hur storleken på denna står i relation till kvaliteten samt hur dessa faktorer påverkar barnens möjlighet till fysisk aktivitet. Vidare syftar studien till att, genom intervjuer med rektorer, undersöka rektorernas upplevelse av barnens aktivitet i förhållande till miljön samt hur de på förskolorna arbetar för att främja fysisk aktivitet.  Detta examensarbete tar utgångspunkt i ett posthumanistiskt och ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Det posthumanistiska perspektivet betonar miljö och material som centrala faktorer och menar att barn förhåller sig till och formas utifrån den kontext de befinner sig i. Inom ramfaktorteorin presenteras ramsystem som kan ge förklaringar till hur ekonomiska, pedagogiska och organisatoriska förutsättningar och bestämmelser påverkar miljön och undervisningen i förskolan. Två metoder har använts för att samla in data. I första delen kommer en litteraturstudie att presenteras, som genom en litteraturöversikt syftar till att besvara de två första frågeställningarna. Med utgångspunkt i den information litteraturstudien bidragit med har intervjuer utformats och genomförts med tre rektorer på tre olika förskolor med syfte att besvara den sista frågeställningen.   Resultatet visar att det inte går att undgå hur värdefull en stor gård med god kvalitet är för barnens lek och fysiska aktivitet. Dock levereras också en bild av verkligenheten, både utifrån Boverket (2015) och Malmö Stad (2013) men även utifrån intervjuerna med rektorerna. Den bild är att förskolegårdarna blir mindre och att barnen blir fler och skulle rekommendationerna som finns för friyta bli ett krav hade inte alla barn som behöver fått plats på förskolorna. Framstående blir istället de kvalitativa aspekter som ger barnen möjlighet till naturkontakt, rörelse, trygghet och utmaningar. Av intervjuerna framkommer också värdet av att pedagogerna ser barnens behov och uppmuntrar till rörelse genom planerade rörelseaktiviteter och anpassningar av miljön i den mån det går.

Om någon säger till dig att deras barn går på en förskola av hög kvalitet då förstår du väl exakt vad dom menar eller? Denna studie utgår ifrån problemet att se kvalitet som något objektivt och mätbart i den komplexa verksamhet som förskolan är. Vad du tänker på och anser är kvalitet i förskolan kan ju skilja sig från vad andra tycker är kvalitet i förskolan, då kvalitet är ett mångtydigt begrepp. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares perspektiv på vad kvalitet betyder i förskolans undervisning. Men också hur förskollärare i praktiken organiserar, prioriterar och motiverar sina didaktiska val för att skapa en undervisning av hög kvalitet. I studien har den didaktiska teorin använts för att rikta ett tydligt fokus mot undervisning och de didaktiska valen. Metoden jag använt mig av i studien för att samla in empirin har varit genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt sex förskollärare. Studiens forskningsresultat visar att kvalitet i undervisning och förskollärarnas motiveringar kring de didaktiska valen handlar om att möta barnens intressen, behov och förmågan att vara en flexibel lärare som tar tillvara spontana undervisningstillfällen. Kvalitet i undervisningen handlar också om måluppfyllelse där barnens ålder påverkar förskollärarnas synsätt på vad kvalitet i undervisning är men också deras motiveringar kring de didaktiska valen enligt studiens forskningsresultat.

Företag förväntas idag ta ett ökat ansvar gentemot samhället jämfört med tidigare, och denna utveckling fortsätter att framskrida. Intressenternas krav har ökat avsevärt och intresseserar sig allt mer även för aspekter som inte bara är finansiella som följd av detta har företag börjat använda hållbarhetsredovisning som ett verktyg för att presentera hur de hanterar ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter för sina intressenter. Global Reporting Initiative (GRI) grundades 1997 i Boston, USA. Syftet var att skapa en vägledning som företag kunde använda vid utformningen av sina hållbarhetsredovisningar för att dessa skulle följa en standard och bli dels mer rättvisande och dels mer lättolkade för intressenter. GRI får anses vara så nära en de facto standard för hållbarhetsredovisningar som man kan komma och har i tidigare forskning kommit att bli en kvalitetsstämpel i sig självt. Trots detta så är GRIs ramverk långt ifrån fri från kritik och från investerarhåll hörs kritik om hur utformningen på GRIs ramverk medger att företag är selektiva i sin utformning av hållbarhetsrapporter vilket kraftigt försvårar användandet av dem vid investeingsbeslut. Studien syftar till att undersöka om företag som använder sig av GRI vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning lämnar mer detaljerad information än företag som inte använder GRI och om GRI därigenom underlättar för företag att producera hållbarhetsrapporter av högre kvalitet. Samt om GRIs, genom åren, uppdaterade riktlinjer har haft någon inverkan på kvaliteten. För att besvara studiens syfte har vi tittat på hållbarhetsrapporter mellan åren 2015-2022 på 15 företag noterade på Stockholmsbörsen. De insamlade hållbarhetsrapporterna har sedan genomgått en innehållsanalys genom CONI-modellen för att kunna sätta ett genomsnittligt betyg på varje företags hållbarhetsrapporter. För att avgöra om det finns statistiskt signifikanta skillnader i hållbarhetsredovisningens kvalitet mellan företag som använder GRI eller ej har ett ensidigt Student’s t-test använts. Resultaten visar på att kvaliteten på hållbarhetsredovisningarna ökar över tid för båda populationerna men denna studie kan konstatera att det för år 2022 inte finns en statistiskt signifikant skillnad i redovisad kvalitet mellan företag som använder GRI.

Denna uppsats är behållningen av en fältstudie som har gjorts på ett företag inom transport- och logistikbranschen. Jag har använt mig av både primär (intervjuer) och sekundär data (hemsida, hållbarhetsrapport, företagstidning etc.) för att ta reda på hur företaget gör för att kunna konkurrera i branschen. Till de ämnen som genererats ur resultatet har teorier och modeller kopplats. Några av teorierna är Porters värdekedja, Normanns gemensamma värdeskapande och Abrahamssons m.fl. strategiska flexibilitet. Använda begrepp är bl.a. konkurrensfördelar, service, kvalitet och flexibilitet.Resultatet visar att företaget i fråga, tycks genom hög kvalitet på sitt tjänsteerbjudande, leverera högklassig service till kunder som förefaller att vilja stanna kvar och fortsätta samarbetet med sin leverantör. Kvaliteten som företaget verkar stå för, har sin grund i att inte låta en jakt på lägsta kostnader vara viktigast, utan att hålla sig med betrodda underleverantörer som kan agera effektivt och flexibelt på snabba variationer i efterfrågan. En annan grund för kvaliteten ligger i engagerad och kompetent personal. Min slutsats är att ett företag förefaller kunna konkurrera om kunderna genom att upprätthålla hög servicegrad, strategisk flexibilitet och motiverad personal. Härigenom verkar företaget kunna sätta ett försvartbart och skäligt pris för sina tjänster och därmed skapa hållbar och långsiktig lönsamhet. / This paper is the result of a field study made at a company that works within the transport- and logistics industry. I have used both primary information (interviews) and secondary data (homepage, sustainability report, business magazine etc.) to find out what the company does to be able to compete in the industry. Theories and models have been related to the topics that were generated by the result. A few of the theories are Porter’s value chain, Normann’s Common Creating of Value and Abrahamsson’s et al Strategic flexibility. Used concepts are competitive advantage, service, quality and flexibility among others. The result shows that the company in question, through high quality in their service offering, delivers exceptional service to customers who tend to stay and continue the cooperation with their supplier. The quality that the company appears to stand for has its base in not allowing a chase for lowest possible costs be most important to them, but to stick to trustworthy subcontractors that can perform effectively and flexibly, following quick fluctuations in demand. Another base for the company’s quality lies in its engaged and competent employees. My conclusion is that it appears to be possible for a company to compete for customers by maintaining a high degree of service, strategic flexibility and motivated employees. Through these elements the company seems to be able to can ask a defendable and reasonable price for its services and thereby create sustainable and long-term profitability.

Det finns en trend i samhället att bygga mindre och mindre bostäder. Nya lagkrav för små lägenheter vad gäller minskad tillgänglighet har gjort det möjligt att bygga ännu mindre (SS 91 42 22, 1994). En aspekt som sällan nämns i dessa sammanhang är de arkitektoniska värdena. Detta arbete syftar till att utreda hur arkitektoniska kvaliteter förhåller sig i små nybyggda lägenheter i Sverige. Undersökningen görs genom en fallstudie av tio projekterade/nybyggda lägenheter där arkitektoniska värden analyseras.  Begreppen arkitektur och kvalitet är två laddade och vida begrepp med många åsikter kring sig. I denna undersökning definieras och avsmalnas begreppen. Genom en fallstudie undersöks tio lägenheter med slutsatsen att arkitektonisk kvalitet kan uppnås i små lägenheter. Undersökningen visar att vissa uppställda kvalitetsparametrar är svåra att uppfylla. Den visar även att många kvalitetsaspekter är särskilt svåra att uppfylla i enrumslägenheter. Studien visar att det är möjligt att bedöma arkitektonisk kvalitet utifrån denna metod hos planlösningar. Det finns dock aspekter som inte går att bedöma och det är svårt att värdera kvalitetsaspekter gentemot varandra. / There is a trend in society to build smaller and smaller homes. New requirements for small apartments in terms of reduced availability makes it possible to build even smaller (SS 91 42 22, 1994). One aspect that is rarely mentioned in this context are the architectural values. This work aims to investigate how the architectural qualities relate in small newly built apartments in Sweden. The survey is conducted through a case study of ten planned / newly built apartments where architectural values ​​are analyzed. The concepts of architecture and quality are two charged and broad concepts with many different opinions related to them. This thesis aim to defined and narrow the concepts. Through a case study of ten small apartments lead to the conclusion that architecture qualities can be achieved in small apartments. The study shows that certain set of qualities are more difficult to achieve. The study also shows that many aspects of quality are particularly difficult to meet in one room apartments. The study shows that it is possible to evaluate the architectural quality on the basis of this method, the floor plans. However, there are aspects that cannot be measured. It is also difficult to compare different aspects of quality against each other.