Studiens syfte är att förstå hur socialarbetarna ska bemöta ensamkommande barn och ungdomar samt utveckla sina teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter inom detta område vilket i sin tur kommer att bidra till bättre integration. Att fly från hemlandet är mycket svår upplevelse och det ställer oerhört stora krav på vuxna som möter ensamkommande barn och ungdomar som förlorar sin trygghet. Det är känt faktum att denna grupp i stor utsträckning kan riskera att utsättas för sexuella övergrepp, olika typer av våld, hot och andra omänskliga förhållanden. Många har liknande upplevelser kopplade till flykt, separation från sina föräldrar och asylprocess som skapar mycket oro. Det är många professionella vuxna, som har olika uppdrag, kommer i kontakt med ensamkommande barn och ungdomar. Oavsett yrke och uppdrag handlar det alltid om omsorgsarbete och respekt. I min uppsats kommer jag att fokusera på socialpedagogernas uppfattning om deras arbete på HVB för ensamkommande barn och ungdomar. Personalen på HVB, vars uppgift är att stötta barn och ungdomar i deras vardag, behöver rätta verktyg och inställning för att kunna både bemöta målgruppen på ett rätt sätt och hantera sina egna känslor och vara en medmänniska i ett professionellt sammanhang. Personalen utvecklar den socialpedagogiska utformningen av integrationsarbetet med de ensamkommande barn och ungdomar, förstår deras situation, läroprocesser och de relationerna som skapas med viktiga vuxna. I sitt integrationsarbete behöver personalen frångå det problemorienterade relations- och lärandeperspektivet, vilket innebär att personalen fokuserar på de avvikande relations- och läroprocesserna. Fokus behöver läggas på relationsskapandet, tillit och respekt, vilket är tidskrävande, men kommer att ge ett positivt resultat. Studien följer den kvalitativa forskningstraditionen och sex socialarbetare som jobbar med integrationsprocessen har intervjuats. Studiens resultat lyfter fram betydelsen av de asylsökandes behov att bli sedda och bekräftade som individer. Det är viktigt att kunna förstå var de befinner sig i asylprocessen och även förstå deras kulturella bakgrund i förhållande till den svenska kulturen. Eftersom frågeställningen i uppsatsen är ”Hur socialarbetarna upplever sitt arbete med ensamkommande barn och ungdomar” är det av stor vikt att de asylsökandes mående, utveckling och behov beaktas. Studiens resultat ska diskuteras och kopplas till aktuell och relevant tidigare pedagogisk forskning.

I förskollärares uppdrag ingår enligt styrdokumenten att samarbeta med vårdnadshavare för att ge barn i förskolan bästa möjliga förutsättningar till välbefinnande och utveckling. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur samarbetet mellan förskola och vårdnadshavare ser ut i de fall där vårdnadshavare primärt talar annat språk än svenska. Studien har utgått ifrån en kvalitativ intervjumetod där åtta verksamma förskollärare har intervjuats utifrån semistrukturerade frågor. Metoden valdes utifrån syftet där förskollärares upplevelser och erfarenheter om samarbetet med vårdnadshavare skulle studeras. Den insamlade empirin har analyserats utifrån ett relationellt perspektiv samt tidigare forskning. Studiens resultat visar på att förskollärare upplever en ömsesidig kommunikation vara nödvändig för att samarbetet med vårdnadshavare ska fungera. Resultatet visar även hur olika anpassningar görs och strategier nyttjas för att försöka inkludera alla vårdnadshavare i förskolans verksamhet oavsett språklig bakgrund. En slutsats som dras utifrån studien är att förskollärarna använder många liknande strategier oberoende av omfattningen vårdnadshavare som talar annat språk än svenska.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: palliativ vård fokuserar på att främja välbefinnande och lindra lidande för patienter och närstående i samband med livets slut. Den palliativa vården vilar på fyra hörnstenar; Symtomlindring, teamarbete, närståendestöd samt kommunikation och relation. I sjuksköterskans ansvar ingår att lindra lidande. Om sjuksköterskans kunskaper brister, brister därmed sjuksköterskan i sitt proffessionella ansvar och patienten utsätts för onödigt lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att lindra lidande hos patienter i palliativ vård i livets slut. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt baserat på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Polit och Becks 9 stegsmodell. Resultat: Resultatet utgör två teman med subteman: Relationens betydelse (Att finnas där och Att bevittna lidande) och Sjuksköterskans utmaningar (Symtomlindring och Teamsamverkan). Slutsats: Litteraturöversikten fastställer fybd som främjar och hindrar sjuksköterskan att lindra lidande hos patienter inom palliativ vård. Lidandet bör ses ur ett helhetsperspektiv utifrån patienten, där fysiskt, psykiskt, socialt och existensiellt lidande beaktas. Sjuksköterskan ansvarar för att identifiera vårdbehov samt behov av stöd och avlastning för närstående. huvudfynd som framkom var att finnas där, teamsamverkan samt symtomlindring.

Aim: To describe factors of significance for a good interaction between nurse and patient in their first meeting at a clinic in South Africa.  Method: This study was conducted as an empirical participant observation study with a qualitative design. The analysis was made with a qualitative inductive content analysis. Findings: The observations were analyzed into three main categories, Relationship, Communication and Healthcare environment with associated subcategories. Subcategories that are related to Relationship are presented as Approach and Consolation. Subcategories related to Communication are presented as Verbal communication and Nonverbal communication. Healthcare environment refers to where and how the interaction of the meeting took place but also contributor factors like Integrity. Conclusion: In order to get a good interaction between nurse and patient in the first meeting it is required that the nurse is engaged, is an active listener and puts the patient in her/his center of attention. A contributing factor that made the interaction between nurse and patient difficult to become good was disturbing factors like to many patients at same time in the same room. Knowledge about these factors can help nurses to improve their interaction with patients and lead to a satisfied care for the patient. / Syfte: Att beskriva faktorer som har betydelse för en god interaktion mellan sjuksköterska och patient i deras första möte på en klinik i Sydafrika. Metod: Studien genomfördes som en empirisk deltagande observationsstudie med en kvalitativ design. Analysen gjordes med en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Observationerna analyserades till tre huvudkategorier, Relation, Kommunikation och Vårdmiljö med tillhörande underkategorier. Tillhörande underkategorier till Relation presenteras som Bemötande och Tröst. Tillhörande underkategorier till Kommunikation presenteras som Verbal kommunikation och Icke-verbal kommunikation. Vårdmiljön syftar till var och hur interaktionen i mötet skedde men också bidragande faktorer som Integritet. Slutsats: För att få en bra interaktion i första mötet krävs det att sjuksköterskan är engagerad, lyssnar aktivt och sätter patienten i fokus. En bidragande faktor som gjorde det svårt för interaktionen mellan sjuksköterska och patient att bli bra var störande faktorer så som många patienter på samma gång i samma behandlingsrum. Kunskap om dessa faktorer kan hjälpa sjuksköterskor att förbättra deras interaktion med patienter och leda till en tillfredsställande vård för patienten.

This is a project about the method of collecting, exploring properties and finding out when an object changes to another. It takes its starting point from the analysis of my collection of intuitively chosen objects, or fragments as I call them, and my interests of how space and object relates to each other and us as human beings. The outcome of my project is a collection of pieces of furniture that wants to interact with you, letting you decide how you want to use them depending on how you perceive them.

Cette étude prospective examine les liens entre la sécurité d'attachement de la relation parent-enfant à l'âge préscolaire et la qualité de la relation élève-enseignant et le rendement scolaire des élèves en début de scolarisation. L'échantillon est constitué de 48 enfants issus de milieux socioéconomiques défavorisés. Les résultats indiquent que la sécurité d'attachement de la relation parent-enfant prédit significativement la qualité de la relation élève-enseignant. Des analyses bivariées révèlent un lien entre la sécurité d'attachement de la relation parent-enfant et le rendement scolaire, mais cette relation devient non significative lorsque le niveau lexical réceptif de l'élève est contrôlé. Il n'y a pas de lien significatif entre la qualité de la relation élève-enseignant et le rendement scolaire de l'élève. Les résultats de cette étude suggèrent que la sécurité d'attachement de la relation parent-enfant influence le vécu scolaire de l'élève issu de milieux défavorisés et, plus spécifiquement, la qualité de la relation avec son enseignant.

Au Canada et ailleurs dans le monde, des éducateurs et cliniciens mettent en évidence des problèmes associés à l’hypersexualisation chez les enfants et les adolescents (Duquet & Quéniart, 2009). Ce phénomène qu’est l’hypersexualisation est toutefois peu documenté chez les jeunes adultes. Alors que leur identité personnelle est encore en formation et que leur sensibilité aux influences sociales est grande (Papalia, Olds, & Feldman, 2007), les jeunes adultes seraient soumis à des pressions sociales normalisant des comportements hypersexualisés (Stinson, 2010) et suggérant qu’ils doivent avoir plusieurs partenaires sexuels avant de pouvoir s’engager dans une relation de couple (Vanderdrift, Lehmiller, & Kelly, 2012). Dans ce contexte social, on observe un recul dans la capacité des jeunes adultes à former des unions conjugales stables (Statistiques Canada, 2012). La fragilité des unions formées par ces jeunes semble justifier la pertinence d’en étudier les corrélats. La présente étude vise à explorer les liens entre le degré d’hypersexualisation des jeunes adultes et leurs niveaux de satisfaction conjugale et d’engagement dans leur couple. Au total, 654 jeunes adultes âgés de 18 à 29 ans ont été recrutés dans les collèges et universités du Québec, ainsi que dans la communauté, via des courriels aux enseignants, des affiches, Facebook, etc. Ils ont répondu à une série de questionnaires en ligne évaluant notamment l’hypersexualisation, la satisfaction conjugale et l’engagement conjugal. Des analyses de régression linéaire multiple ont révélé que l’adoption de conduites hypersexualisées chez les jeunes adultes est reliée à de plus faibles degrés de satisfaction et d’engagement conjugaux. Inversement, les résultats révèlent que le fait d’attribuer une signification chargée de respect, d’intimité et de profondeur aux relations sexuelles est associé à une meilleure satisfaction vécue par les partenaires dans leur couple ainsi qu’à un plus fort degré d’engagement dans la relation conjugale. Au plan clinique, ces résultats suggèrent l’importance de considérer les enjeux liés à la sphère sexuelle dans les interventions ciblant l’amélioration de la relation de couple chez les jeunes adultes. Sur le plan préventif, la sensibilisation et l’éducation visant à minimiser l’adoption de conduites hypersexualisées pourrait s’avérer profitable afin de favoriser la satisfaction conjugale et l’engagement chez les jeunes adultes.

Le monde du travail est en constante transformation et les entreprises doivent mettre des moyens en place pour demeurer compétitives. Parmi ceux-ci, on retrouve l'application de programmes de reconnaissance. De nombreuses recherches ont démontré l'efficacité de la reconnaissance à plusieurs niveaux pour l'organisation. La reconnaissance peut provenir de différentes sources, dont le supérieur immédiat qui joue un rôle prépondérant à cet égard. Celui-ci entretient une relation hiérarchique avec ses employés. Dans la documentation scientifique, la reconnaissance n'a pas été mise en lien avec la qualité de cette relation. Ainsi, l'objectif de la présente recherche est de déterminer dans quelle mesure la valeur accordée aux marques de reconnaissance reçues est influencée par la qualité de la relation entre celui qui émet les marques de reconnaissance et son destinataire. L'indicateur retenu pour mesurer la qualité de la relation est la confiance. Or, pour répondre à l'objectif de recherche, un questionnaire contenant un instrument portant sur la confiance puis un instrument sur les pratiques de reconnaissance a été distribué électroniquement à un échantillon composé de travailleurs d'organisations publiques, privées ou communautaires (N=203). Une analyse de régression simple a été conduite afin de vérifier le lien de prédiction entre la confiance et la valeur accordée aux marques de reconnaissance reçues. Un lien faible mais positif entre les deux variables est ressorti de cette analyse. Un deuxième objectif de la recherche était de déterminer lesquels des différents facteurs de la confiance avaient le plus d'influence sur la valeur accordée aux marques de reconnaissance reçues. Les postulats de l'analyse de régression multiple n'étant pas tous respectés, il n'a pas été possible de répondre à cet objectif.

Bakgrund: Ett barn dagligen drabbas av cancersjukdom i Sverige. Föräldrarna har en viktig del i vården som följer. Cancern leder till stora livsförändringar hos familjen och framkallar många olika känslor. Vården ska anpassas efter hela familjens behov och familjen ska göras delaktiga i vården. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelse att ha ett barn som lider av cancer, samt hur de upplever att sjuksköterskan kan underlätta deras nya livssituation. Metod: En litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar ligger till grund. Resultat: Alla reagerade olika och det fanns många olika känslor som föräldrarna upplevde. Många föräldrar upplevde ett förändrat föräldraskap, då de kände sig osäkra på sin föräldraroll. Ett cancerbesked gjorde det svårt att planera framtiden och vardagen förändrades, då fokus låg på det sjuka barnets vård. Cancer gjorde att föräldrarna fick nya perspektiv och inte längre tog livet för givet. Information var något föräldrarna upplevde som viktigt. De ville ha all information och att den förmedlades på ett bra sätt och med känsla. Sjuksköterskan är ofta nära föräldrarna därmed utgör de ett stort stöd. Föräldrarna upplevde att sjuksköterskan hade ett stort ansvar att prata med och stötta dem i deras välmående under barnets sjukdom. Slutsats: Många känslor är inblandade när ens barn lider av cancer, det är svårt att förutse hur föräldrarna kommer reagera eftersom alla har unika upplevelser. Sjuksköterskan kan underlätta situationen genom god kommunikation och adekvat information. Det är viktigt att sjuksköterskan skapar ett band till familjen, för att stötta dem genom en svår tid. / Background: In Sweden one child is daily diagnosed with cancer. Parents have an important role in the care. A cancer diagnose is life changing for everybody and induces a lot of different feelings. The health care should be adapted to the whole family ́s need and the family should be involved in the health care. Aim: The aim of this study was to examine parents experience to have a child diagnosed with cancer and how they believe the nurse can facilitate in their new life situation. Method: A review based on 11 scientific articles. Result: All parents responded different and expressed different feelings. Many parents experienced a changed parenthood. The cancer diagnose made it difficult to plan for the future. Their everyday life changed, since focus was on the ill child. The diagnose gave new perspectives and they no longer took life for granted. The parents believed that information was important. They wanted as much information as possible and that the nurse delivered it in a good way. The nurse is often the one the parents connects to, which makes them a big support. The parents believed that the nurse had a responsibility to talk to and support the parent’s witch contributed to their wellbeing.Conclusion: A lot of feelings are involved when the child is diagnosed with cancer, it is hard to predict how the parents will react because everybody are unique. The nurse can support parents in the situation through good communication and adequate information. It is important that the nurse have a close interaction with the family, in order to support them.