Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / S. 238-259: Bibliografi.

Introduction: This thesis examines the concept of youth in two Swedish library journals. The aim is to identify prevailing discourses about youths as well as how they are portrayed. In addition, the potential consequences of the discourses are examined. Method: The empirical material consists of 133 articles from the journals Bibliotek i samhälle and Biblioteksbladet published between the years 2010 and 2020, all of which cover the concept of youth. Analysis: Discourse analysis is used to examine the articles. The analytical framework combines theoretical concepts developed by Laclau and Mouffe with the approach of Fairclough. First, the designations, associations, themes and actors prevalent in the articles are identified and examined. Then, the discourses are identified, and their potential consequences discussed. Results: The results show that the concept of youth is multifaceted, and primarily constructed through associations and themes relating to technology, reading, unruly behavior, and societal commitment. The actors involved in the construction of the concept are primarily adults that work in libraries or have a connection to the library field. Four discourses are identified: the discourse of youths as dependent, the discourse of youths as problematic, the discourse of youths as capable, and the discourse of youths as participants. Conclusion: The study indicates that the portrayal of youths in the journals may influence how they are perceived by library personnel. Furthermore, the construction of categories of youths in discourse may shape and maintain power dynamics between youths and library staff. Since the voices of youths are often absent within the material, the discourses can also provide insufficient or inhibitory understandings of youths, which in consequence may influence the quality of library services offered for, as well as how librarians interact with, youths. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

<p>Women magazines are like guides to women and girls, due to the fact that they consistently upgrade their women audience about different trends. Advertising ads that are directed toward women are enjoying being in the atmosphere of women magazines, based on their frequent presence in women magazine’s content. Postfeminism is regarded as being an escape from feminism or as the opposite of feminism because they don’t share feminism’s ideology about equality, gender, and feminism’s questions about power struggle. I therefore consider postfeminism having the tendency of being apprehended both as traditional and modern woman position, and not as radical as feminism. Therefore is postfeminism’s ideology a well fit to women magazine’s advertising ads which feminism criticizes of having a too traditional view on women.</p><p>The aim of this study is to analyze how ads reproduce and characterize postfeminism in women magazine’s advertising ads. To be able of answering this study’s question I have analyzed and characterized postfeminism’s different women representations that appears in advertising ads. After examining the advertising ads I divided them into postfeministic categories.</p><p>The results confirm that postfeminism does exist in women magazine’s advertising ads. This study can characterize seven postfeministic women representations that advertisers use. Postfeminism’s two main categories “chick” and “grrrl” is a previous theory which is also confirmed in this study, within the advertising market. The traditional “chick” women in advertising ads have a role to educate the female receivers. This by telling them how to take care of their appearance, how to be healthy, which products are good to use, what boys like etc. So to say, they educate the female receiver’s feminine things. Postfeministic “grrrl” women in advertising ads symbolize and embrace the individual, the uniqueness and the feminine, confident woman.</p> / <p>Kvinnotidskrifter är en guide för kvinnor och tjejer, då kvinnotidskrifterna ständigt uppdaterar sin kvinnliga publik om olika trender. Reklamannonser som är riktade till kvinnor trivs i denna miljö med tanke på dess frekventa närvaro i kvinnotidskrifternas innehåll. Postfeminismen anses vara en utflykt från feminismen eller är feminismens motsatts eftersom de inte delar feministernas ideologi om jämställdhet, kön och maktfrågor. Jag anser därför att postfeminismen tenderar att uppfattas som en både traditionell och modern kvinnoställning och inte lika radikal som feminismen. Därför passar postfeministernas ideologi bra in i kvinnotidskrifternas reklamannonser vilka feminismen kritiserar för sin traditionella kvinnosyn.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur reklam avbildar och karaktäriserar postfeminismen inom kvinnotidskrifternas reklamannonser. För att kunna besvarar denna studies frågeställning har jag utifrån reklamannonserna analyserat och karaktäriserat postfeminismens olika kvinnoframställningar. Efter granskning av reklamannonserna har jag delat in dessa i postfeministiska kategorier som jag har utvecklat efter att jag har granskat reklamannonserna.</p><p>Resultatet är att postfeminismen existerar i kvinnotidskrifternas reklamannonser. Denna studie kan karaktärisera sju stycken postfeministiska kvinnoframställningar som reklamannonserna använder sig av. De två postfeministiska huvudkategorierna ”chick” och ”grrrl” är en tidigare teori som i denna studie bekräftas även inom reklammarknaden. De kvinnliga traditionella ”chick” kvinnorna i reklamannonserna har en roll att utbilda de kvinnliga mottagarna. Detta genom att tala om hur att ta hand om sitt utseende, hur att vara hälsosam, vilka produkter som är bra att använda, vad killar tycker om etc. Med andra ord utbildar de kvinnliga mottagarna feminina saker. De postfeministiska ”grrrl” kvinnorna i reklamannonserna symboliserar och hyllar individen, unikheten och kvinnan som både är feminin och självsäker.</p>

Women magazines are like guides to women and girls, due to the fact that they consistently upgrade their women audience about different trends. Advertising ads that are directed toward women are enjoying being in the atmosphere of women magazines, based on their frequent presence in women magazine’s content. Postfeminism is regarded as being an escape from feminism or as the opposite of feminism because they don’t share feminism’s ideology about equality, gender, and feminism’s questions about power struggle. I therefore consider postfeminism having the tendency of being apprehended both as traditional and modern woman position, and not as radical as feminism. Therefore is postfeminism’s ideology a well fit to women magazine’s advertising ads which feminism criticizes of having a too traditional view on women. The aim of this study is to analyze how ads reproduce and characterize postfeminism in women magazine’s advertising ads. To be able of answering this study’s question I have analyzed and characterized postfeminism’s different women representations that appears in advertising ads. After examining the advertising ads I divided them into postfeministic categories. The results confirm that postfeminism does exist in women magazine’s advertising ads. This study can characterize seven postfeministic women representations that advertisers use. Postfeminism’s two main categories “chick” and “grrrl” is a previous theory which is also confirmed in this study, within the advertising market. The traditional “chick” women in advertising ads have a role to educate the female receivers. This by telling them how to take care of their appearance, how to be healthy, which products are good to use, what boys like etc. So to say, they educate the female receiver’s feminine things. Postfeministic “grrrl” women in advertising ads symbolize and embrace the individual, the uniqueness and the feminine, confident woman. / Kvinnotidskrifter är en guide för kvinnor och tjejer, då kvinnotidskrifterna ständigt uppdaterar sin kvinnliga publik om olika trender. Reklamannonser som är riktade till kvinnor trivs i denna miljö med tanke på dess frekventa närvaro i kvinnotidskrifternas innehåll. Postfeminismen anses vara en utflykt från feminismen eller är feminismens motsatts eftersom de inte delar feministernas ideologi om jämställdhet, kön och maktfrågor. Jag anser därför att postfeminismen tenderar att uppfattas som en både traditionell och modern kvinnoställning och inte lika radikal som feminismen. Därför passar postfeministernas ideologi bra in i kvinnotidskrifternas reklamannonser vilka feminismen kritiserar för sin traditionella kvinnosyn. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur reklam avbildar och karaktäriserar postfeminismen inom kvinnotidskrifternas reklamannonser. För att kunna besvarar denna studies frågeställning har jag utifrån reklamannonserna analyserat och karaktäriserat postfeminismens olika kvinnoframställningar. Efter granskning av reklamannonserna har jag delat in dessa i postfeministiska kategorier som jag har utvecklat efter att jag har granskat reklamannonserna. Resultatet är att postfeminismen existerar i kvinnotidskrifternas reklamannonser. Denna studie kan karaktärisera sju stycken postfeministiska kvinnoframställningar som reklamannonserna använder sig av. De två postfeministiska huvudkategorierna ”chick” och ”grrrl” är en tidigare teori som i denna studie bekräftas även inom reklammarknaden. De kvinnliga traditionella ”chick” kvinnorna i reklamannonserna har en roll att utbilda de kvinnliga mottagarna. Detta genom att tala om hur att ta hand om sitt utseende, hur att vara hälsosam, vilka produkter som är bra att använda, vad killar tycker om etc. Med andra ord utbildar de kvinnliga mottagarna feminina saker. De postfeministiska ”grrrl” kvinnorna i reklamannonserna symboliserar och hyllar individen, unikheten och kvinnan som både är feminin och självsäker.

Abstract Purpose This thesis aims to focus on how master students administer scholarly articles after they have found them. The purpose of the study is to detect how and to what extent people administer their articles from a personal information management-perspective (PIM). Method To answer the research questions, a web-based questionnaire survey was distributed which was announced to around 2,000 master students from different universities in Sweden. Most of the items in the survey focused on individual storage methods. The respondents were asked to rate the frequency of their different information administration behaviors on a seven level Likert-type-scale. Subsequently, items concerning specific information administration behaviors were posed, followed by questions on the respondent's sociodemographic status. The results were based on overall 316 answers. Analysis The quantitative data was analyzed using non-parametric tests such as Friedmans-test, Kruskal-Wallis-analysis, Wilcoxon-Signed Rank-test, Mann-Whitney-U-test and Chi-square-test with the statistical computer program SPSS. Findings The findings generally confirm that the majority of the surveyed graduate students are using scholarly articles. Regarding their information management, it is as usual to store the whole article as it is to store the reference. Further it is more common to choose electronic storage methods for articles and references than to use physical methods. The results highlight that most of the students use several method types and use them to varying extent. Neither age, computer skills, duration of study or satisfaction with their way of information storage influenced the quantity of used methods. Regarding specific handling, the storing of article copies on the computer’s hard drive were most frequently used. The respondents preferred furthermore to read the articles on a screen rather than printed paper versions. The influencing factors of gender, age, computer skills, subject discipline were affecting the choice of methods. General conclusions about these influencing factors are, however, complicated by possible occurring confounders. Moreover, the method types were used to different extents depending of subject discipline. Originality/value Most previous PIM research is concentrating on how people store information in general. The dealing and administrating with specific types of information are, however, rarely discussed. In the context of scholarly articles did research predominantly focus on seeking structures and reading patterns. The step between finding and reading an article has so far not directly been addressed in academic research. The study therefore is unique in addressing information storage systems of scholarly articles on such a large scale. Knowledge about storage patterns will help journal publishers and librarians to design more targeted solutions for journal systems and improve services like courses in information seeking. Paper type Two years master’s thesis

Uppsatsens handlar om debatten om problemen med hembiträdena och hur situationen skulle förbättras i början av 1900-talet. Källmaterialet är Stockholms tjänarinneförenings medlemstidning Tjänarinnebladet samt tidskrifterna Idun och Dagny. I debatten kommer olika röster till uttryck och jag undersöker hur rösterna samspelar med mentalitet, identitet, genus och klass. Mina utgångspunkter är att yrket var en projektionsyta där olika perspektiv och röster konkurrerade om att definiera yrket och perspektiven går att förstå utifrån olika gruppers mentaliteter. Mentalitet är en medvetandenivå bestående av kollektiva, opersonliga, oreflekterade, tankemönster, attityder, sinnestillstånd och beteenden som ligger till grund till mer artikulerade tankar och idéer. Mentalitet ligger också till grund för normer, värderingar och världsbild. Mentaliteteten reproduceras över generationsgränser i institutioner som familj och skola.     I övergången från det patriarkala bondesamhället till det kapitalistiska industrisamhället förändrades strukturer och sociala relationer mellan individer och grupper. Mentalitet, som normalt är stabilt och utvecklas långsamt, började snabbt förändras. Olika gruppers medvetenhet om identitet, klass, ideologi och så vidare ökade snabbt. Folkrörelser kämpade för att förändra samhället, både mentalt och politiskt. Till exempel kämpade arbetarrörelsen för social rättvisa, kvinnor för jämställdhet, rösträttsrörelsen för allmän och lika rösträtt, och frikyrkor för religionsfrihet. Den gamla ordningen som gällt i hundratals år krackelerade och i denna process uppstod konflikter.     Hembiträdena stod med ena benet i det gamla samhället och det andra benet i det nya. Yrket reglerades av patriarkala lagar och deras arbetsgivare betraktade dem ur ett patriarkalt perspektiv. Själva ville de bort från det patriarkala och liksom övriga arbetarklassen höja sig ekonomiskt och socialt. De ville att yrket skulle regleras som andra arbetaryrken och ha samma rättigheter som andra arbetare. De ville ha begränsad arbetstid, rätt till ledighet och framför allt inte bli bemötta med förakt och bli behandlade som barn. Mot hembiträdena stod husmödrarna som absolut inte ville tillåta hembiträdena att organisera sig och ändra på rådande ordning. Även arbetarrörelsen och kvinnorörelsen hade svårt att bestämma sig för hur de skulle förhålla sig till yrkeskåren.     I uppsatsen undersöker jag vilka problem som fanns med hembiträden enligt dem själva och enligt andra samt hur de själva och andra ville förbättra situationen. I analysen är mentalitetet centralt men också identitet. Hembiträdena ville både förändra sin yrkesidentitet och de mentaliteter som låg till grund för hur yrket betraktades. De använde bland annat en skötsamhetsstrategi för att försöka förbättra sin situation som påminner om den Ronny Ambjörnsson beskriver i Den skötsamme arbetaren.                       Teoretiskt utgår jag framför allt från klass och genus för att förstå hur mentalitet och identitet konstruerades av hembiträdena och av andra. I analysen är båda perspektiven nödvändiga men det varierar beroende på kontexten vilket av de två perspektiven som bäst förklarar det som skrivs. Därför har jag metodologiskt och teoretiskt använt mig av ett intersektionellt förhållningssätt för att hantera den skiftande över- och underordningen i relationen mellan de teoretiska perspektiven.

This thesis examines the Swedish 19th century family magazine, Svenska Familj-Journalen, and the interaction between bourgeois attitudes, science, and depictions of animals. My main purpose is to demonstrate how image-text divergences can discover ruptures between 19th century bourgeoise ideology and science. The study consists of a selection of illustrations and texts, the majority being popular zoology depictions that were published in the magazine between 1877–1882. By using nature-culture oppositions as well as art historian Sonya Petersson’s concept of the counteractive illustration, I am able to elucidate differences between texts and images. The texts and images are subsequently analyzed by relating them to contemporary scientific discourses, as well as to the early Swedish animal welfare and nature conservation movements.  The results of this study are that image-text divergences reveal 1) that images of animals could depict the animal as such, rather than as a symbol of bourgeois ideals, 2) an insecurity in the magazine’s attitudes toward Darwin’s theory of sexual selection, illustrating circumstances where the magazine chose to adhere to its ideological dispositions rather than accept Darwinian consensus, 3) that the magazine, in publishing texts that were critical of wild life exploitation, diverged from its progress oriented narrative, and that its use of images counteracted these messages.