The interest in modeling non-maturing deposits has skyrocketed ever since thefinancial crisis 2008. Not only from a regulatory and legislative perspective,but also from an investment and funding perspective.Modeling of non-maturing deposits is a very broad subject. In this thesis someof the topics within the subject are investigated, where the greatest focus inon the modeling of the deposit volumes. The main objective is to providethe bank with an analysis of the majority of the topics that needs to be cov-ered when modeling non-maturing deposits. This includes short-rate model-ing using Vasicek’s model, deposit rate modeling using a regression approachand a method proposed by Jarrow and Van Deventer, volume modeling usingSARIMA, SARIMAX and a general additive model, a static replicating port-folio based on Maes and Timmerman’s to model the behaviour of the depositaccounts and finally a liquidity risk model that was suggested by Kalkbrenerand Willing. All of these models have been applied on three different accounttypes: private transaction accounts, savings accounts and corporate savingsaccounts.The results are that, due to the current market, the static replicating portfoliodoes not achieve the desired results. Furthermore, the best volume model forthe data provided is a SARIMA model, meaning the effect of the exogenousvariables are seemingly already embedded in the lagged volume. Finally, theliquidity risk results are plausible and thus deemed satisfactory. / Intresset för att modellera inlåningsvolymer utan en kontrakterad förfallodaghar ökat markant sedan finanskrisen 2008. Inte bara sett utifrån ett perspek-tiv att uppfylla krav som ställs av tillsynsmyndigheter, men också sett utifrånbankens investerings-och finansieringsperspektiv.Målet med det här arbetet är att förse banken med en analys av majoritetenav de olika områdena som man behöver ta hänsyn till när man ska model-lera inlåningar utan förfallodatum, men med ett fokus på volymmodellering.I den här rapporten modelleras räntor (kortränta och kontoränta), kontovoly-merna, kontobeteendet samt likviditetsrisken. Detta görs med hjälp av Vasicekför korträntan, en regressionsmetod samt en metod som föreslagits av Jarrowoch Van Deventer för kontoräntan, SARIMA, SARIMAX och en generell ad-ditiv regressionsmetod för volymerna, en statisk replikeringsportfölj baseradpå Maes och Timmermans modell för att imitera kontona och slutligen så mo-delleras likviditetsrisken med ett ramverk som föreslagits av Kalkbrener ochWilling. Alla dessa nämnda modeller appliceras, där det är möjligt, på de treolika kontotyperna: privatkonton, sparkonton samt företagssparkonto.Resultatet är att räntemodelleringen samt replikeringsportföljen inte ger ade-kvata resultat på grund av den rådande marknaden. Vidare så ger en SARIMA-modell den bästa prediktionen, vilket gör att slutsatsen är att andra exogenavariabler redan är inneslutna i den fördröjda volymvariabeln. Avslutningsvisså ger likviditetsmodellen tillfredsställande resultat och antas vara rimlig.

Financial institutions are exposed to several different types of risk. One of the risks that can have a significant impact is the interest rate risk in the bank book (IRRBB). In 2018, the European Banking Authority (EBA) released a regulation on IRRBB to ensure that institutions make adequate risk calculations. This article proposes an IRRBB model that follows EBA's regulations. Among other things, this framework contains a deterministic stress test of the risk-free yield curve, in addition to this, two different types of stochastic stress tests of the yield curve were made. The results show that the deterministic stress tests give the highest risk, but that the outcomes are considered less likely to occur compared to the outcomes generated by the stochastic models. It is also demonstrated that EBA's proposal for a stress model could be better adapted to the low interest rate environment that we experience now. Furthermore, a discussion is held on the need for a more standardized framework to clarify, both for the institutions themselves and the supervisory authorities, the risks that institutes are exposed to. / Finansiella institutioner är exponerade mot flera olika typer av risker. En av de risker som kan ha en stor påverkan är ränterisk i bankboken (IRRBB). 2018 släppte European Banking Authority (EBA) ett regelverk gällande IRRBB som ska se till att institutioner gör tillräckliga riskberäkningar. Detta papper föreslår en IRRBB modell som följer EBAs regelverk. Detta regelverk innehåller bland annat ett deterministiskt stresstest av den riskfria avkastningskurvan, utöver detta så gjordes två olika typer av stokastiska stresstest av avkastningskurvan. Resultatet visar att de deterministiska stresstesten ger högst riskutslag men att utfallen anses vara mindre sannolika att inträffa jämfört med utfallen som de stokastiska modellera genererade. Det påvisas även att EBAs förslag på stressmodell skulle kunna anpassas bättre mot den lågräntemiljö som vi för tillfället befinner oss i. Vidare förs en diskussion gällande ett behov av ett mer standardiserat ramverk för att tydliggöra, både för institutioner själva och samt övervakande myndigheter, vilka risker institutioner utsätts för.

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten. EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005. Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1. Fokus i uppsatsen ligger på regleringen av ledningsarbetet. Riktlinjerna i GL 44 är mycket mer omfattande och specifika i sin utformning än vad råden i FFFS 2005:1 är. Råden i FFFS 2005:1 riktas till flera sorts företag under Finansinspektionens tillsyn, utöver kredit- och värdepappersinstitut som riktlinjerna i GL 44 riktas till, till exempel försäkringsbolag. De olika sorters institut som råden i FFFS 2005:1 riktas till, resulterar i att råden ej kan vara lika specifika som riktlinjerna i GL 44 är. I uppsatsen fokuseras dock på kreditinstituten. Fokuseringen på den interna styrningen syns väl i GL 44, till exempel finns det ett eget omfattande avsnitt som endast behandlar ledningsorgan, vilket någon motsvarighet ej finns för i FFFS 2005:1. Interna riktlinjer är även något som i GL 44 anses vara viktigt att ha i institut, och det uttalas på flera ställen i GL 44 att interna riktlinjer bör finnas på olika områden, som till exempel för ledningsorganets etiska och professionella uppträdande och ledningsorganets sammansättning. De interna kontrollorganen får även genom riktlinjerna i GL 44 ett större ansvar, genom till exempel att kontrollorganen bör ha det yttersta ansvaret för riskhanteringen i den dagliga verksamheten. I GL 44 har man även lagt stor vikt vid att öka insynen i institut samt på att instituten har adekvata informationssystem. Riktlinjerna i GL 44 riktas till hela unionen, istället för till endast företag under Finansinspektionens tillsyn, såsom det görs i råden i FFFS 2005:1. Detta är ett steg i riktningen mot en enhetligare reglering inom unionen, som är ett av målen med riktlinjerna i GL 44. I GL 44 ges sammanfattningsvis genom sin tydligare och specifikare utformning en bättre förståelse för kreditinstituten, för både kreditinstitutens medarbetare och intressenter, i jämförelse med FFFS 2005:1.

This dissertation proposes two novel ideas to enhance the business strategy alignment to customer needs. The proposed business alignment clock is a new illustration to the relationships between customer requirements, business strategies, capabilities and processes. To line up the clock and reach the needed alignment for the enterprise, a proposed clock mechanism is introduced. The mechanism integrates the Enterprise Business Architecture (EBA) with the House of Quality (HoQ). The relationship matrix inside the body of the house is defined using multivariate data analysis techniques to accurately measure the strength of the relationships rather than defining them subjectively. A statistical tool, multivariate data analysis, can be used to overcome the ambiguity in quantifying the relationships in the house of quality matrix. The framework is proposed in the basic conceptual model context of the EBA showing different levels of the enterprise architecture; the goals, the capabilities and the value stream architecture components. In the proposed framework, the goals and the capabilities are inputs to two houses of quality, in which the alignment between customer needs and business goals, and the alignment between business goals and capabilities are checked in the first house and the second house, respectively. The alignment between the business capabilities and the architecture components (workflows, events and environment) is checked in a third HoQ using the performance indicators of the value stream architecture components, which may result in infrastructure expansion, software development or process improvement to reach the needed alignment by the enterprise. The value of the model was demonstrated using the Accreditation Board of Engineering and Technology (ABET) process at the Industrial Engineering and Management Systems department at the University of Central Florida. The assessment of ABET criteria involves an evaluation of the extent to which the program outcomes are being achieved and results in decisions and actions to improve the Industrial Engineering program at the University of Central Florida. The proposed framework increases the accuracy of measuring the extent to which the program learning outcomes have been achieved at the department. The process of continuous alignment between the educational objectives and customer needs becomes more vital by the rapid change of customer requirements that are obtained from both internal and external constituents (students, faculty, alumni, and employers in the first place).

In this work dielectric properties of the poly(ethylene-co-butyl acrylate)filled with alumina nanoparticles are evaluated. These nanocomposite materialswere manufactured at the department of Fibre and Polymer Technology,KTH.This study is limited to the properties of general importance for the AC applications.The dielectric permittivity of the nanocomposite materials wasstudied as a function of filler size, filler content, coating, temperature and airhumidity used for conditioning of the samples. The ultimate goal with thisproject is to describe the influence of material composition, temperature andair humidity on the dielectric properties and model these dependencies.In this thesis the experimental setup for voltage endurance testing of thenanocomposites, namely studying applied voltage frequency dependence ofpartial discharges in electrical trees, with a possibility of following electricaltreeing optically, was developed and described.The dielectric spectroscopy measurements were performed on thoroughly driednanocomposites - so-called dry DS study. It was shown that the experimentaldata can be fitted with Havriliak-Negami approximation, which justifiesthe correctness of the measurement results. It has been shown that addingnanoparticles to the EBA matrix changes the low frequency dispersion significantlyfor the dried samples. It was also indicated that the particle coatingused has very low impact on the resulting permittivity of the thoroughly driedsamples. From the dry DS studies it was suggested that the main cause ofthe scattering in data between the dry samples is most likely the influenceof the material inhomogeneity and possibly the moisture absorption. Thisleads to a possibility of using dielectric spectroscopy as a tool for probing thedispersion of nanoparticles in the polymer matrix.The dielectric spectroscopy measurements were also carried out on the nanocompositesconditioned in the environments with different humidity levels of air inorder to study the influence of absorbed water on the dielectric permittivity- so-called wet DS study. From the wet study it was shown that for the wetsamples the amplitude of the loss peak is defined by the filler size, filler contentand coating used; while its position in frequency domain is determinedby the coating and the humidity level used for conditioning. / QC 20110315

Konceptet open banking i EU är resultatet av införandet av det andra betaltjänstdirektivet och de kompletterande tekniska standarderna för sträng kundautentisering och säker kommunikation. Regelverket syftar till att upprätta en harmoniserad betaltjänstmarknad som balanseras mellan en hög nivå av säkerhet och en generös åtkomst till kunddata, för att främja innovation och konkurrens. I framställningen som görs i uppsatsen presenteras marknadens utveckling, de huvudsakliga aktörerna, den tidigare betaltjänstregleringen, samt motiven bakom och syftena med den nya regleringen. Genom att ge tredjepartsleverantörer direkt åtkomst till kontoinstitutens kontosystem förändras betaltjänstmarknaden i grunden. Det redogörs även för hur betaltjänstmarknaden har, och framöver sannolikt kommer att, förändras till följd av kravet på införandet av öppna API:er, men även hur konsekvenserna förhåller sig till de uttalade syftena. Regleringen har goda möjligheter att få ämnad effekt, men det faktum att ansvaret för harmoniseringen till stor del har överlämnats till marknadens aktörer är problematiskt. Det är i huvudsak två områden som är centrala; harmoniseringen av öppna API:er och förbudet mot datahämtningsmetoden screen scraping. I uppsatsen riktas kritik mot avsaknaden av lagstiftade gemensamma standarder för API:er och den förskjutning av ansvaret som har skett från lagstiftaren till marknadens aktörer. En brist som potentiellt skulle kunna leda till en fragmenterad betaltjänstmarknad. Det klargörs även att det traditionella användandet av screen scraping nu inte är tillåtet eftersom förfarandet inte uppfyller de krav som ställs på datainhämtning i RTS:en. Övergången till öppna API:er innebär en stor förändring för alla aktörer. Det återstår ännu en viss osäkerhet avseende harmoniseringen och implementeringen av öppna API:er, samt hur bestämmelserna och dess effekter förhåller sig till regelverkets syften. I uppsatsen presenteras en potentiell lösning på harmoniseringsproblematiken i form av de långt gångna och till stora delar anammade standardiseringsinitiativen som har utvecklats av marknaden. Det är framledes av största vikt att de marknadsdrivna initiativen för gemensamma standarder anammas av kontoinstituten för att åstadkomma en harmoniserad miljö med open banking.

Text in English with summaries in English, isiXhosa and Sesotho / Includes bibliographical references (leaves 141-153) / Provision of municipal services to urban residents particularly those residing in small towns across developing countries, is facing challenges. A small town or rural district of Luwingu in Zambia, is no exception. This study provides an analysis of factors that influence provision of municipal services in developing countries with Luwingu town or rural district in Zambia as the case study. Through this study, it has been shown that urban residents in small towns and to some extent, those residing in urban peripheries such as informal settlements, low-income residential neighbourhoods in major cities continues to experience poor provision and access to basic services such as drinking water, sanitation, refuse removal and electricity supply. Influencing effective provision of municipal services in the developing countries including Luwingu district council in Zambia, is a number of factors. Amongst others, is inadequate service infrastructure; lack of human and financial resources in various local municipalities particularly small rural local municipalities including Luwingu district council in Zambia. / Phano ya ditshebeletso ya masepala ho baahi ba diteropo haholo ba dulang diteropong tse nyane ho pharalla le dinaha tse ntseng di tswelapele, e lebane le mathata. Torotswana e nyane kapa setereke sa mahaeng sa Luwingu ho la Zambia, le yona e ya tshwana. Phuputso ena e fana ka manollo ya dintlha tse amang phano ya ditshebeletso tsa masepala dinaheng tse ntseng di tswelapele e sebedisa teropo kapa setereke sa mahaeng sa Luwingu jwalo ka mohlala wa phuputso. Ka phuputso ena, ho bontshitswe hore baahi ba diteropong ba leng diteropong tse nyane le ka tsela e itseng, ba dulang mabopong a diteropo jwalo ka diahelo tse sa hlophiswang, metse ya batho ba kgolang tjhelete e nyane diteropokgolong tse kgolo, ba tswelapele ho fumana phano e fokolang le phihlello ho ditshebeletso tsa motheo tse jwalo ka metsi a nowang, tlheko ya dikgwerekgwere, tlhwekiso ya dithole le phepelo ya motlakase. Ke dintlha tse mmalwa tse amang phano e ntle ya ditshebeletso tsa masepala dinaheng tse ntseng di tswelapele ho kenyelletswa khansele ya setereke ya Luwingu e Zambia. Hara tse ding ke boteng bo fokolang ba disebediswa tsa ditshebeletso; tlhokeho ya ditjhelete le basebetsi dimasepaleng tse fapaneng tsa lehae tse kenyelletsang khansele ya setereke ya Luwingu e Zambia. / Ukunikezelwa kweenkonzo zikamasipala kujongene nemingeni kubahlali basezidolophini, ngakumbi abo bahlala kwiidolophu ezincinci kumazwe asaphuhlayo. Le nto iyenzeka nakwidolophana encinci okanye isithili sasemaphandleni aseLuwingu eZambia. Esi sifundo sihlalutya izinto ezinefuthe kunikezelo lweenkonzo zikamasipala kumazwe asaphuhlayo, kwaye sizekelisa ngedolophana okanye iphandle laseLuwingu eZambia. Ngokwenza esi sifundo, kubonakele ukuba abahlali beedolophana ezincinci kunye nabo bahlala kufuphi nazo, njengabo bahlala kwiindawo ezingekho sesikweni nabahlala kwiindawo zabantu abanemivuzo ephantsi kwizixeko ezikhulu, bafumana iinkonzo ezikumgangatho osezantsi. Ezo nkonzo zifana namanzi okusela, ukugcina ucoceko, ukuthuthwa kwenkunkuma nokunikezelwa kombane. Ziliqela iimeko ezinefuthe ekunikezelweni kweenkonzo zikamasipala ezisemgangathweni kumazwe asaphuhlayo njengeZambia, kwisithili saseLuwingu. Phakathi kwezo meko singabalula ukungafakwa ngokwaneleyo kwezilungiselelo nezibonelelo zeenkonzo, (infrastructure); ukunqongophala kwemali nabantu abaqeqeshelwe umsebenzi koomasipala bendawo abahlukeneyo, ngakumbi abeendawo ezincinci, kuquka nekhansile yesithili saseLuwingu eZambia. / Development Studies / M.A. (Development studies)