No description available.

No description available.

Die fortlaufenden Veränderungen von Landnutzung und Landschaftsstruktur in Europa und weltweit beeinflussen zunehmend die Fähigkeit der Landschaft, Ökosystemleistungen (Versorgungs-, Regulierungs- und kulturelle Leistungen) bereitzustellen, und führen zum Verlust historisch gewachsener Kulturlandschaften. Dabei haben Geschwindigkeit und Intensität dieser Veränderungsprozesse seit den 1960er Jahren deutlich zugenommen und die Verfügbarkeit und Qualität von Ökosystemleistungen signifikant verändert. In den in dieser Arbeit untersuchten Agrarräumen hat sich zum Beispiel das Erosionsrisiko (im Sinne eines Verlustes an natürlichem Erosionsschutz als Indikator für Regulierungsleistung) durch die Ausräumung der Landschaft und Bildung großflächiger Agrarflächen wesentlich erhöht und das natürliche Ertragspotential (Indikator für Versorgungsleistung) wurde durch zunehmende Bodendegradation gemindert. Das Risiko von Biodiversitätsabnahme (Indikator für kulturelle Leistung) ist durch Habitatverlust und zunehmender Homogenisierung der Standorte sowie durch veränderte Bewirtschaftungspraktiken (Technisierung und Chemisierung) stark angestiegen. Dabei kommt der Biodiversität eine Schlüsselrolle bei der Nahrungsmittelproduktion, bei Nährstoff- und Wasserkreisläufen oder dem Erosionsschutz sowie der Gesundheitsfürsorge (z. B. Erholung) zu. Andererseits konnten durch Meliorationsmaßnahmen und unter Einsatz neuer Bewirtschaftungspraktiken die Getreideerträge (Indikator für Versorgungsleistung) seit Beginn des 20. Jahrhunderts verdoppelt werden. Zielsetzung der vorliegenden Arbeit ist es, anhand von zwei ausgewählten Untersuchungsgebieten räumlich explizit und quantitativ Veränderungen in der Landnutzung und der Landschaftsstruktur und die Auswirkungen dieser Veränderungen auf ausgewählte bodenbezogene Ökosystemleistungen für den Zeitraum von 1750 bis 2018 zu analysieren. Damit soll ein Beitrag geleistet werden, historische und heutige Landnutzungsänderungen im Kontext gesellschaftspolitischer und ökonomischer Rahmenbedingungen zu verstehen und hinsichtlich ihrer Auswirkungen auf eine nachhaltige Landnutzung, auf die Erhaltung der Biodiversität sowie auf die Vermeidung von Landschafts- und Bodendegradation zu bewerten und entsprechende Handlungsempfehlungen ableiten zu können.:Zusammenfassung II Abstract IV Danksagung VI Inhaltsverzeichnis VII Abbildungs- und Tabellenverzeichnis VIII 1 Einführung 1 1.1 Einfluss von Landschaftsveränderungen auf Ökosystemleistungen 1 1.2 Rekonstruktion historischer Landschaftszustände seit 1750 als Ausgangspunkt einer historisch-ökologischen Landschaftsanalyse 5 1.3 Von der Landschaftsanalyse zur Bewertung von Ökosystemleistungen 15 2 Ergebnisse und Diskussion 18 2.1 Veränderung der Landschaftsstruktur und treibende Kräfte 18 2.2 Veränderung der Ökosystemleistungen 25 2.3 Methodische Herausforderungen bei historischen Analysen 33 3 Schlussfolgerung 35 Literatur 37 Anhang X A1: Changes in landscape structure and ecosystem services since 1850 analyzed using landscape metrics in two German municipalities. X A2: Land use change in an agricultural landscape causing degradation of soil based ecosystem services XXIV A3: Changes of landscape structure and soil production function since the 18th century in northwest Saxony XXXVI A4: Landschaftsdynamik und Produktionsfunktion im Kontext gesellschaftlicher und ökonomischer Veränderungen seit dem 18. Jahrhundert im Raum Taucha-Eilenburg L A5: Erklärung zur Autorenschaft LXXXVI A6: Bibliographische Informationen LXXXIX / Ongoing changes in land use and landscape structure in Europe and worldwide are increasingly affecting the ability of the landscape to provide ecosystem services (provisioning, regulation and cultural services). Furthermore, they lead to the loss of historically cultural landscapes. In the process, the speed and intensity of these change processes have increased markedly since the 1960s and significantly affecting the availability and quality of ecosystem services. In the agricultural areas studied in this paper, for example, the risk of erosion (indicator of regulating service) has increased substantially due to the clearing of the countryside and formation of large-scale agricultural areas, and the natural yield potential (indicators of provisioning service) has been reduced by increasing soil degradation. The risk of biodiversity (indicator of cultural service) decline has greatly increased due to habitat loss and increasing homogenisation of sites, and changes in farming practices (mechanisation and chemicalisation). In this context, biodiversity plays a key role in food production, nutrient and water cycles or erosion control, as well as health care (e.g. recreation). On the other hand, improvement measures and the use of new farming practices have doubled cereal yields (indicators of provisioning service) since the beginning of the 20th century. The objective of this paper is to spatially and quantitatively analyse changes in land use and landscape structure and the effects of these changes on selected soil-related ecosystem services for the period from 1750 to 2018, using two selected study areas. The aim is to contribute to understanding historical and present-day land use changes in the context of socio-political and economic framework conditions and to evaluate them with regard to their effects on sustainable land use, on the conservation of biodiversity, and on the prevention of landscape and soil degradation, and to be able to derive respective recommendations for action.:Zusammenfassung II Abstract IV Danksagung VI Inhaltsverzeichnis VII Abbildungs- und Tabellenverzeichnis VIII 1 Einführung 1 1.1 Einfluss von Landschaftsveränderungen auf Ökosystemleistungen 1 1.2 Rekonstruktion historischer Landschaftszustände seit 1750 als Ausgangspunkt einer historisch-ökologischen Landschaftsanalyse 5 1.3 Von der Landschaftsanalyse zur Bewertung von Ökosystemleistungen 15 2 Ergebnisse und Diskussion 18 2.1 Veränderung der Landschaftsstruktur und treibende Kräfte 18 2.2 Veränderung der Ökosystemleistungen 25 2.3 Methodische Herausforderungen bei historischen Analysen 33 3 Schlussfolgerung 35 Literatur 37 Anhang X A1: Changes in landscape structure and ecosystem services since 1850 analyzed using landscape metrics in two German municipalities. X A2: Land use change in an agricultural landscape causing degradation of soil based ecosystem services XXIV A3: Changes of landscape structure and soil production function since the 18th century in northwest Saxony XXXVI A4: Landschaftsdynamik und Produktionsfunktion im Kontext gesellschaftlicher und ökonomischer Veränderungen seit dem 18. Jahrhundert im Raum Taucha-Eilenburg L A5: Erklärung zur Autorenschaft LXXXVI A6: Bibliographische Informationen LXXXIX

<p>  </p> <p>The role of trust and risk tolerance has received renewed attention in the field of environmental conservation and management as scholars are increasingly interested in integrating various social, economic, political, cultural, and psychological understandings, concepts, and theories into environmental conservation and natural resource management. This dissertation has two foci. The first focus is on examining the role of trust in the development and maintenance of collaborative environmental conservation programs and factors influencing trust (Chapters 2 and 3) and the second focus is on examining drivers of risk tolerance in the context of human-wildlife conflict (Chapter 4). Specifically, Chapter 2 focuses on the development and maintenance of NGO-municipal collaborations in an incentive-based environmental conservation program in Bolivia, where an NGO coordinated with four municipal governments in the initiation and implementation of the Watershared program. With a particular focus on the role of trust, I examined how municipal and NGO staff interact to negotiate, fund, and develop Watershared, their motivations to initiate such partnerships, factors that influence the maintenance of such partnerships, and how staff within these organizations envision their future collaborations. I collected and analyzed data from 15 semi-structured interviews with municipal decision makers and conservation practitioners in the implementing NGO and data from participant observation of several Watershared events and NGO meetings, utilizing an integrated Institutional Analysis Design (IAD) framework. My results suggest that trust and interpersonal relationships built upon shared values and goals and the program history in the region were important factors shaping NGO-municipal collaborations. At the same time, my results show that the NGO and municipal partners had different visions of the future of the program, particularly who would be responsible for program funding and implementation, and different organizational capacities that may influence their abilities to maintain their collaborations over time. Together, these results demonstrate the importance of understanding local dynamics in developing and maintaining NGO-municipal collaborations, particularly the role of adaptability and interpersonal relationships and the challenges related to goal misalignments over time. In Chapter 3, I investigated trust of Watershared participants and non-participants towards various organizations and the collaborating partners of Watershared, particularly the forms of trust present and the factors influencing their trust. By collecting and analyzing data from 1,030 household surveys of Watershared participants and non-participants in 72 communities in the Department of Santa Cruz, Bolivia, my results suggest that factors influencing trust in NGOs vs municipal governments differed even as the type of trust held in both entities was the same. Specifically, that community embeddedness and program participation significantly influenced trust in NGOs while perceived fairness and equality within communities and experience of political instability influence program participants’ trust in local municipalities. Overall, these results demonstrate the utility of a multi-level trust lens in developing informed understandings of trust across organizations while highlighting opportunities for natural resource professionals to enhance trust across organizations. Finally, Chapter 4 of my dissertation moved away from research in Bolivia to examine risk tolerance and trust in a different context due to my strong interest in human-wildlife conflict. Specifically, this chapter focuses on determining the factors that drive tolerance in livestock producer-black vulture conflicts in the midwestern United States. By collecting and analyzing data from 222 surveys of livestock producer in Indiana and Kentucky, I examined the economic, psychological, and social drivers of tolerance of black vultures. The results show that economic cost (e.g., livestock loss) was not a significant factor influencing risk tolerance; rather, wildlife value orientations such as utilitarian or mutualist beliefs, previous experience with black vultures, and intangible costs (i.e., emotions associated with wildlife) were significant drivers of tolerance. This chapter highlights the importance of incorporating non-economic factors in both understanding tolerance and developing policies and programs that reduce human-wildlife conflict. Overall, my dissertation examined trust, collaboration, and risk tolerance in two distinct contexts. Together, my results demonstrate the importance of integrating understandings of trust and risk tolerance with other economic, social, and psychological theories in developing a holistic approach to promoting collaborative natural resource management to address increasingly complex environmental conservation challenges.</p> <p>  </p>

There is an abundance of ready-made tools for assessing the economic value of green infrastructure. Each with more or less unique design components and method approaches concerning quantifying and monetizing green infrastructure. Use of a single ready-made tool to support decisions and justify funding of inclusion of multifunctional green infrastructure in urban development may, due to different tools’ various designs and method approaches, risk excluding acknowledgement of relevant ecosystem services. This literature study embodies the logic of comparison by using content analysis method to explore possibilities of producing more comprehensive economic assessments of green infrastructure. This through contrasting content and design features of two such tools: Benefits Estimation Tool, and Green Infrastructure Valuation Toolkit. In addition, it analyses and discusses potential problems and opportunities that may arise when complementing tool A with methods or design features from tool B, and vice versa. Findings suggest that some few methods are similar enough not to constitute a complementary foundation between the tools, but that a combined use of some specific quantification and valuation methods may increase an assessments’ comprehensiveness. Findings also suggest that in combining the tools’ methods inaccuracy and uncertainty of an assessment are likely to increase. The study discusses tool-related problems regarding uncertainty, assessment of social benefits, and perception of value. It concludes that even though mutual complementarity is possible to achieve and in doing so more aspects of GI will be addressed, combining valuation tools in the pursuit of increased assessment comprehensiveness will likely generate problems in terms of assessment inaccuracy. The study may provide aid for developers of green infrastructure valuation tools and for practitioners conducting economic green infrastructure assessments or cost-benefit analyses. / Det finns en uppsjö färdigdesignade verktyg syftade till att bedöma det ekonomiska värdet av grön infrastruktur. Varje med mer eller mindre unika designkomponenter och metodsammansättningar gällande kvantifiering och värdeuppskattning av grön infrastruktur. Användandet av enbart ett sådant verktyg för att skapa beslutsgrund och rättfärdiga investering för multifunktionell grön infrastruktur i en stadsmiljö kan, på grund av olika verktygs varierande design och metodsammansättningar, riskera utesluta relevanta ekosystemtjänster. Den här litteraturstudien tar avstamp i en så kallad jämförande logik genom att använda den vetenskapliga metoden innehållsanalys för att undersöka möjligheterna att skapa mer omfattande ekonomisk bedömning av grön infrastruktur. Detta genom att kontrastera innehåll och design av två sådana verktyg: Benefits Esitmation Tool och Green Infrastructure Valuation Toolkit. Dessutom analyserar och diskuterar studien potentiella problem och möjligheter som kan uppstå när verktyg A kompletteras med metoder eller designkomponenter från verktyg B, eller vice versa. Undersökningsresultaten antyder att mellan de två verktygen är vissa metoder så lika att ingen komplimenterande grund kan utrönas, men att ett kombinerat användande av några specifika kvantifierings- och värdeuppskattningsmetoder kan öka omfattningen av en ekonomisk bedömning av grön infrastrukturs värde. Resultaten antyder också att genom att öka omfattningen av den sådan bedömning brister bedömningens precision och rimligen ökar även dess osäkerhet gällande uttryck av ekonomiskt värde. Studien diskuterar verktygsrelaterade problem gällande osäkerhet, bedömning av sociala fördelar, och förnimmelse av värde. Den drar slutsatsen att ömsesidig komplettering av verktygen och flertalet nya aspekter av grön infrastruktur till trots är det sannolikt att ett kompletterande av verktyg skapar problem gällande bedömningens precision. Studien kan bistå med hjälp till utvecklare av bedömningsverktyg för grön infrastruktur och för tjänstemän som genomför en ekonomisk bedömning eller lönsamhetsanalys av gröninfrastruktur.

Just like in the rest of the world, the urban population in Sweden is increasing each year, which means that cities are becoming increasingly densified and natural green areas are claimed and used for built environment. As a result, biodiversity in cities is often low and inhabitants risk facing losses of ecosystem services of various kinds. As a counterforce to these challenges linked to urbanization, urban agriculture has become an increasingly popular and growing phenomenon in Sweden in recent years. Researchers have begun to recognize the potential of urban agriculture to address the issues of urban green spaces, food security and social interaction between different cultures in cities.  Despite the growing interest in urban agriculture, there seems to be a lack of empirical studies examining the potential of urban agriculture to contribute ecosystem services to cities. The aim of this thesis is thus to investigate and map ecosystem services from urban agriculture systems and perform a resilience analysis to assess the opportunities and challenges associated with the management and development of ecosystem services from urban agriculture. To do this, a case study was performed on two different types of urban farms located in the Stockholm region. The study was delimited to look at regulating, provisioning, and cultural ecosystem services from urban agriculture for commercial use in Stockholm. Moreover, the study applied a qualitative and semi-quantitative research method where the collection of data material was based on a literature study, semi-structured qualitative interviews, and observations. A resilience analysis of the empirically collected data material was performed using seven principles as a framework. These principles have been presented in previous research and are shown to have important links to the management of ecosystem services.  The results of the study show that commercial urban agriculture in Stockholm has great potential to contribute with ecosystem services to the city as the two investigated cases contribute with regulating, provisioning, and cultural services of various kinds. The studied outdoor farm was shown to contribute with 26 different ecosystem services, while the studied indoor farm in greenhouse was shown to contribute with 9. Furthermore, the study indicates that the two studied cases are, at present, not independent of external systems as they, among other things, require some inputs to maintain respectively cultivation activities. From a resilience perspective, the study indicates that many activities that are currently carried out in the studied urban farms contribute to strengthening the resilience of the produced ecosystem services. Examples of this are that they actively work for knowledge development, participate in research projects, integrate systems and risk thinking and involve a varied range of actors in their businesses. However, the study also suggests that challenges to strengthen resilience exists and look different in the two different urban farms. For the outdoor farm, it is indicated that the biggest challenges are related to financial aspects, as this is an obstacle to launching more ideas related to agriculture activities and thus also an obstacle to increasing the diversity of ecosystem services. For the indoor farm in greenhouse, on the other hand, challenges related to infrastructure and the dependence on a stable electricity supply to strengthen resilience through diversity of ecosystem services are emphasized. Finally, it can be stated that cooperation between actors at different levels is an important factor for the development of urban agriculture and for the resilience of the ecosystem services produced. / Precis som i resten av världen ökar den urbana befolkningen i Sverige varje år, vilket innebär att städerna blir alltmer tätbebyggda och grönområden tas i anspråk för att ge plats åt bebyggd miljö. Till följd av detta är den biologiska mångfalden i städer oftast låg och den urbana människan riskerar att gå miste om ekosystemtjänster av olika slag. Som motkraft till dessa utmaningar kopplade till urbanisering har stadsodling kommit att bli ett alltmer populärt och växande fenomen i Sverige under de senaste åren. Forskare har börjat erkänna potentialen för stadsodling att ta itu med frågorna om urbana grönområden, livsmedelssäkerhet och social interaktion mellan olika kulturer i städerna.  Trots det ökande intresset för stadsodling tycks det finnas en brist på empiriska studier som undersöker stadsodlingens potential att bidra med ekosystemtjänster till städer. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka och kartlägga ekosystemtjänster från stadsodlingssystem samt utföra en resiliensanalys för att bedöma de möjligheter och utmaningar som är förknippade med förvaltning och utveckling av ekosystemtjänster från stadsodling. För att göra detta utfördes en fallstudie på två olika typer av stadsodlingar belägna i Stockholmsregionen. Studien avgränsades till att undersöka reglerande, försörjande och kulturella ekosystemtjänster från stadsodling för kommersiellt bruk i Stockholm. Vidare tillämpade studien en kvalitativ och semi-kvantitativ forskningsmetod där insamling av datamaterial baserades på en litteraturstudie, semistrukturerade kvalitativa intervjuer och observationer. En resiliensanalys av det empiriskt insamlade datamaterialet utfördes genom att använda sju principer som ramverk. Dessa principer har presenterats i tidigare forskning och visats ha viktiga kopplingar till förvaltning av ekosystemtjänster.  Studiens resultat visar att kommersiell stadsodling i Stockholm har stor potential att bidra med ekosystemtjänster till staden då de båda undersökta fallen bidrar med reglerande, försörjande och kulturella tjänster av olika slag. Den studerade utomhusodlingen visades bidra med 26 olika ekosystemtjänster, medan den studerade inomhusodlingen i växthus visades bidra med 9 stycken. Vidare indikerar studien att de båda undersökta fallen i dagsläget ej kan vara oberoende av externa system då de bland annat kräver en del insatsmedel för att upprätthålla respektive odlingsverksamhet. Utifrån ett resiliensperspektiv indikerar studien att många aktiviteter som idag utförs i de undersökta stadsodlingarna bidrar till att stärka resiliensen av de producerade ekosystemtjänsterna. Exempel på detta är arbete för kunskapsutveckling, deltagande i forskningsprojekt, integrerade system- och risktänkanden samt involverande av flertalet aktörer. Däremot antyder studien även att utmaningar för att stärka resiliensen dess mer finns, och ser olika ut i de två olika odlingssystemen. För utomhusodlingen indikeras att de största utmaningarna är relaterade till finansiella aspekter, då detta är ett hinder för att sjösätta fler idéer relaterade till odlingsaktiviteter och därmed även ett hinder för att öka mångfalden av ekosystemtjänster. För inomhusodlingen i växthus, å andra sidan, framhävs utmaningar relaterade till infrastruktur och beroendet av stabil elförsörjning för att stärka resiliensen genom mångfald av ekosystemtjänster. Slutligen kan konstateras att samarbete mellan aktörer på olika nivåer är en viktig faktor för utvecklingen av stadsodling och för resiliens hos de producerade ekosystemtjänsterna.

This research investigated hydrologic connectivity, the intricate network of water pathways linking waterbodies, and its implications for biodiversity exchange in floodplains. Chapter 1 provides an exhaustive literature review encompassing factors influencing hydrologic connectivity, assessment approaches, scales, challenges, and management tools. Existing research often focuses on single scales and short-term periods, revealing a need for comprehensive multi-scale and extended temporal analyses. The absence of standardized definitions and methodologies in this field is also considered. Chapter 2 presents an innovative approach quantifying eight key connectivity metrics using remote sensing and GIS within the Lower Mississippi Alluvial Valley (LMAV). This adaptable method assesses connectivity between oxbow lakes and varying stream sizes, revealing spatial variability within the LMAV and enhancing scientific understanding of connectivity dynamics while ensuring portability. This research is crucial for effective ecosystem management and targeted conservation efforts, particularly regarding invasive species like the bigheaded carps (Hypophthalmichthys spp.).

Klimatförändringar, en ökande urbanisering samt en degraderad biologisk mångfald är utmaningar som gör att våra samhällen behöver anpassas och ställa om genom hållbara lösningar. Naturen kan hjälpa oss med flera av dessa utmaningar, tack vare det som kallas ekosystemtjänster (EST). EST är de nyttor, i form av tjänster och produkter, som naturen tillhandahåller människan vilka bidrar till vårt välmående och vår välfärd. Genom att lyfta fram ett EST-perspektiv i planering och beslutsfattande kan hållbara lösningar främjas för att möta framtidens behov, och för detta har miljöbedömningar identifierats som lämpliga verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl ett EST-perspektiv i dagsläget integreras i miljöbedömningar, samt vilka utmaningar och förbättringsmöjligheter det finns för arbetet framgent. Detta har undersökts med konsultens roll i fokus. Metoden har involverat en litteraturstudie, en dokumentgranskning där miljöbedömningar för detaljplan har granskats, samt en mindre intervjustudie. Resultaten tyder på att konsulten har stor möjlighet att initiera ett EST-perspektiv i miljöbedömningar, och eventuellt även ett ansvar. Dock har ett antal utmaningar identifierats som gör att EST-perspektivet till stor del blir projekt- och kundberoende. En första utmaning är att termen ekosystemtjänster inte finns med i lagtext, vilket gör att den generella uppfattningen är att det inte finns tydligt ställda krav på att inkludera EST i miljöbedömningar. Detta gör i sin tur att ett EST-perspektivet sällan efterfrågas, varken av beställare eller Länsstyrelsen. På grund av detta läggs inte tillräckliga resurser på detta arbete. En andra utmaning är att det i dagsläget inte finns något standardiserat arbetssätt för att systematiskt arbeta med EST i miljöbedömningar. Arbetet framgent behöver därför fokusera på att ta fram ett sådant arbetssätt, så att EST kan integreras i miljöbedömningar på ett effektivt och träffsäkert sätt, och därigenom bidra till mervärden för miljöbedömningen genom ett holistiskt perspektiv. Denna studie har tagit fram ett antal rekommendationer för hur detta arbetssätt skulle kunna utformas. / Climate change, an increasing urbanization and a degraded biodiversity are challenges that force our cities to adapt to new conditions, by implementing sustainable solutions. Nature can help us handle these challenges by something called ecosystem services (ES). ES are benefits provided by the ecosystems - through services and products - which contribute to human well-being. By adopting an ES perspective in planning and decision-making we can promote sustainable solutions to meet the future needs. Environmental Impact Assessment (EIA) and Strategic Environmental Assessment (SEA) have been identified as suitable tools for this. The aim of this study is to examine how well an ES perspective is integrated in environmental assessments today, and to identify challenges and improvements for this work. This has been examined with the role of the consultant in focus. The methods of the study include a literature review, a document analysis where SEAs for detailed development plans are reviewed, and an interview study. The results indicate that the consultant has a large possibility to initiate an ES perspective into the EIA and SEA processes, and possibly also a responsibility of doing so. Furthermore, it has been shown that ES can contribute to added value to the environmental assessments through a holistic perspective. However, several challenges have been identified which makes the ES perspective dependent on the conditions of the project as well as the client’s ambitions. A first challenge is that the term ‘ecosystem service’ is not included in legislation. Because of this ES are seldomly asked for, neither from the clients nor the county administrative board, which are two important actors for setting the scope of the assessment. Consequently, not enough resources are allocated to the work of integrating an ES perspective. Another challenge is that there is no standardized method of systematically implementing an ES perspective into the assessments. Thus, future work needs to focus on developing this methodology, in order to integrate ES into the assessments in an effective and accurate way. The study presents a set of recommendations on how to develop the future work.

I den urbaniseringstrend som pågår och ansträngda situation som den moderna   människan orsakat, behöver naturen skapa sig ny motståndskraft i tidsepoken          antropocen. Om ekonomi och människor ska kunna fortsätta utvecklas behöver hela samhället bli bättre på att förhålla sig inom jordens planetära gränser. I takt med att förtätningar i städer sker riskerar grönområden försvinna eller transformeras till hårdgjorda ytor. Samhället måste ta ett större krafttag eftersom grönstrukturer och ekosystemtjänster bidrar med flera viktiga uppgifter. Förutom att grönområden har betydelse i uppfyllandet av olika klimat- och miljömål inom Agenda 2030, behöver beslutsfattare också utbildas från ett bredare biosfäriskt perspektiv. Om miljöarbetet bromsas upp av en bristfällig stadsplanering på lokal nivå, kan en lösning vara att ta fram olika förbättringsförslag för en grönare stadsplanering. Studiens syfte är att undersöka hur gröna skolgårdar kan bidra till social-ekolgisk resiliens i urbana miljöer, skapa välbefinnande och pedagogiska förtjänster för barn, samt belysa viktiga faktorer som myndigheter, kommuner och stadsplanerare bör beakta vid transformering av en befintlig svensk urban skolgård. Målet med studien har varit att presentera ett gestaltningsförslag, med en typisk svensk urban skolgård som utgångspunkt, utformat mer som ett sammanflätat social-ekologiskt system. Som verktyg för detta ändamål användes ett interaktivt metodupplägg, där kunskap mellan miljövetare och arkitekt integrerades. Genom en fallstudie utförd på Adolf Fredriks musikklassers skolgård i centrala Stockholm visar studien på möjligheten till att skapa nya planeringsstrategier för att barn ska få ett mer kvalitativt utrymme i den urbana miljön. Genom ett litteraturunderlag från tidigare forskning pekar resultat på att ett ökat fokus på ekosystembaserad förvaltning av skolgårdar och ett pedagogiskt lärande utomhus har god potential för att öka välbefinnande hos barn i urbana miljöer. Studiens resultat belyser hur bevarande av arter, ekosystem och dess ekosystemtjänster kan få förbättrat utrymme till att på skolgårdar frodas mer i samklang med barnen. Studien visar även att interaktiv forskning, mellan arkitekt och miljövetare, har möjlighet att konkretisera resultat som kan fungera vägledande med en metodik som även kan appliceras för att göra våra universitetsområden miljövänligare och mer resilienta. Om studiens resultat får tillräckliga spridningseffekter med att gå från ritbord till verklig handling, lämnas öppet för framtida studier att utforska. Om barn ska inspireras till ett större miljöengagemang i samhället, är en bra start att börja transformera Sveriges urbana skolgårdsytor mer som urbana grönområden. / In the ongoing urbanization trend and the strained situation caused by modern man, nature needs to create new resilience in the Anthropocene era. If economy and   people are to be able to continue to develop, the earths planetary boundaries need to be taken in consideration by its inhabitants. As urban densification occurs, green areas risk disappearing or being transformed into hard surfaces. Society must therefore take a greater step because green structures and ecosystem services contribute to several important tasks. In addition to the fact that green areas are important in the fulfillment of various climate and environmental goals within Agenda 2030, decisionmakers also need to be educated from the biospheric perspective. If environmental work is slowed down by inadequate urban planning at the local level, a solution may be to develop improvement proposals for a greener urban planning. The purpose of the report is to investigate how green schoolyards can contribute to social-ecological resilience in urban environments, create well-being and educational benefits for children, and highlight factors that authorities, municipalities and urban planners should consider when transforming an existing Swedish urban schoolyard. The goal of the study has been to present a design proposal, with a typical Swedish urban school yard as a starting point, designed more like an intertwined social-ecological system. As a tool for this purpose, an interactive methodology was used, where knowledge between an environmental scientist and architect was integrated. Through a case study carried out at Adolf Fredrik's music class schoolyard in central Stockholm, the study shows the possibility of creating new planning strategies for children to have a more qualitative space in the urban environment. Through a literature from previous research, results indicate that an increased focus on ecosystem-based management of schoolyards and pedagogical learning outdoors has good potential for increasing the well-being of children in urban environments. The study's results highlight how the conservation of species, ecosystems and their ecosystem services can be improved in order to thrive in schoolyards more in harmony with the children. The study also shows that interactive research, between architect and environmental scientist, can concretize results that can serve as guidelines a methodology that can also be applied to make our university campuses more environmentally friendly and more resilient. Whether the study's findings have sufficient spillover effects to move from the drawing board to real action is left open for future studies to explore. If children are to be inspired to a greater environmental commitment in society, a good start is to transform Sweden's urban schoolyard areas more like urban green areas.

Les services écosystémiques (SE) réfèrent aux bénéfices que produisent et soutiennent la biodiversité et les écosystèmes et qui profitent à l’être humain. Dans beaucoup de cas, ils ne sont pas pris en compte dans le système économique. Cette externalisation des SE engendre des décisions sur l’utilisation du territoire et des ressources naturelles qui ignorent leur contribution à la qualité de vie des communautés. Afin notamment de sensibiliser l’opinion publique à l’importance des SE et de mieux les intégrer dans les processus décisionnels, ont été développées des démarches d’évaluation économique des SE. Dans cette thèse, nous avons cherché à comprendre à la fois comment l’utilisation passée et actuelle des sols dans la région de Montréal affecte la valeur des SE et comment ces aménités naturelles sont perçues et valorisées par la population, dans une perspective d’aménagement futur du territoire. Pour ce faire, nous avons utilisé deux approches : l’analyse spatiale recourant aux systèmes d’information géographique et l’analyse des préférences exprimées par des techniques d’enquête. Pour l’analyse spatiale, nous avons combiné des analyses cartographiques à des valeurs monétaires associées aux SE publiées dans la littérature. Nous avons alors estimé la valeur des écosystèmes d’un territoire par le transfert de bénéfices, de prix de marchés directs et de coûts évités. Cette démarche nous a permis de comprendre la relation entre l’utilisation actuelle du territoire du Grand Montréal écologique et la valeur des services fournis par les écosystèmes, que nous avons estimée à 2,2 milliards de dollars par année. Elle nous a permis aussi de mesurer les effets sur la valeur des SE du changement d’utilisation des sols entre les années 1960 et 2010. Nous avons montré que malgré différentes politiques de contrôle et d’encadrement de l’étalement urbain au cours de cette période, les pertes économiques non marchandes liées aux SE s’élèvent à 236 millions de dollars par année. Pour l’analyse des préférences exprimées, nous avons utlilisé deux méthodes, l’évaluation contingente et le choix multi-attributs, avec l’objectif de mesurer le consentement à payer de répondants pour des variations dans l’aménagement du territoire. Nous avons montré d’une part que les répondants valorisent significativement l’incidence des pratiques agro-environnementales sur la qualité de l’environnement et des paysages en consentant à payer entre 159 et 333 dollars par ménage par année pour une amélioration de la diversité du paysage agricole. D’autre part, leur volonté à payer pour l’amélioration de l’état des milieux humides du Québec est estimée entre 389 et 455 dollars par ménage par année. L’utilisation conjointe des deux méthodes nous a permis d’en comparer les résultats. Nous avons en outre démontré que le choix du format de question de valorisation de l’évaluation contingente affecte la convergence des résultats. Enfin, nous avons proposé des pistes de recherches futures portant sur l’intégration des démarches d’analyse biophysique, économique et politique dans des outils de prise de décision mieux adaptés à la dynamique des écosystèmes, de la biodiversité et des communautés humaines. / Ecosystem services (ES) refer to benefits produced and sustained by biodiversity and ecosystems that benefit humans. In many cases, they are not considered in the economic system. This externalization of SE generates decisions on land use and natural resources that ignore their contribution to the well-being of communities. In order to raise awareness of the importance of ES and better integrate them into decision-making processes, economic approaches to value ES have been developed. In this thesis, we sought to understand both how the past and current land use in the Montreal area affects the value of ES and how these natural amenities are perceived and valued by the population in a future planning and management perspective. To accomplish this, we used two approaches: spatial analysis using geographic information systems and analysis of stated preferences by survey techniques. In the spatial analysis approach, we combined cartographic analyzes to monetary values associated to ES published in the literature. We then estimated the value of ecosystems using benefit transfer, direct market prices and avoided costs methods. This approach has allowed us to understand the relationship between the current land use in the Greater Montreal and the economic value of the services provided by ecosystems, which we estimated at 2.2 billion dollars per year. It also allowed us to estimate the effects of land use changes between 1960 and 2010 on the value of ES. We showed that despite different land use planning policies implemented to manage urban sprawl during this period, non-market economic losses related to ES have reached 236 million dollars per year. In the stated preferences approach, we used two methods, contingent valuation and choice experiment, with the aim of measuring the willingness to pay of respondents for proposed changes in their environment. In a first study, we showed that respondents significantly value the impact of agri-environmental practices on the quality of the environment and landscapes and are willing to pay between 159 and 333 dollars per household per year on improving the diversity of agricultural landscape. In a second study, their willingness to pay on improving the status of wetlands in Quebec is estimated at between 389 and 455 dollars per household per year. The combined use of the two methods allowed us to compare the results. We also demonstrated that the choice of valuation question format in contingent valuation affects the convergence of the results. Finally, we propose directions for future research related to the integration of ecological, economic and political analyzes of ES that would lead to better assessments of the dynamics of ecosystems, biodiversity and human communities.