Det finns flera utmaningar i att kunna hantera klimatförändringar och nederbörd som väntas öka i framtiden. Hårdgjorda ytor och fortsatt förtätning av urbana områden försvårar samt ställer högre krav på städers dagvattenhantering. Ytor som idag har andra funktioner behöver därför anpassas för att kunna fylla så många funktioner som möjligt på grund av det begränsade utrymmet i många städer. Multifunktionella ytor kan bland annat tillhandahålla grön och blå infrastruktur i kombination med lek och rekreation. Forskning och studier visar att det finns många sätt som grön och blå infrastruktur kan implementeras i staden. Kombinationen av kostnader, estetik, funktion och vad människor i omgivningen tycker går emellertid inte alltid hand i hand.  Studien genomfördes i centrala Gävle. Målet med studien är att visa hur ett gestaltningsförslag kan användas för att öka acceptansen vid planering och genomförande när skyfallsparker implementeras i befintlig eller ny park och lekplats. Syftet med studien var att undersöka hur skyfallsparker kan införas i urbana parker samt lekplatser utan att påverka den mänskliga användningen av platsen negativt. För att möta syftet genomfördes sju metoder som validerade varandra. En skyfallskartering genomfördes först för att lokalisera två platser med översvämningsrisk som gestaltningsförslag skulle tas fram för, vilket blev lekplatsen Apelgatan samt Skogsfruparken. För att skapa en ökad kunskap om hur platser kan utformas för att kunna omhänderta vatten vid regn och skyfall genomfördes djupintervjuer, platsobservationer samt platsbesök i Uppsala och Stockholm. Platsobservationerna visade även tillsammans med intervjuer i fält hur platserna används i dagsläget och vad på platsen som uppskattas av användarna. Gestaltningsförslag för båda platserna utformades för att möjliggöra för både lek och rekreation samt med en ökad kapacitet omhänderta vatten. Slutligen validerade enkätsvaren om förslagen skulle påverka respondenternas användning av platsen och om förändringen accepterades av användarna.  Resultatet visar att det går att utforma skyfallshantering på flera sätt, där dagvattendamm är ett. Genom att undersöka acceptansen för de två framtagna gestaltningsförslagen gick det att bedöma att en skyfallspark bland annat kan utformas som studiens förslag för att bli accepterad av användarna. Valet av att validera med en enkät var tillräckligt för att visa på acceptansen i denna studie eftersom den grundar sig på flera metoder. Enkäten kunde dock ha utformats på ett annat sätt för att ge respondenterna en bättre bild av gestaltningarna, eller ha kompletterats med en fokusgrupp för att fördjupa sig ytterligare i acceptansen. / There are several challenges in managing climate change and precipitation, which is expected to increase in the future. Impermeable surfaces and continued densification of urban areas makes it more difficult and set higher demands on urban stormwater management. Because cities have limited space, there is a need for areas that today have other functions to be adapted and to be able to fulfil as many functions as possible. Multifunctional spaces in the city can provide blue-green infrastructures in combination with play and recreation. Research and studies show that there are many ways that green and blue infrastructure can be implemented in the city, but the combination of costs, aesthetics, functions, and what people in the surroundings think do not always go hand in hand. The study was conducted in central Gävle. The goal of the study is to show how a design proposal can be used to increase acceptance during planning and implementation, when rain parks are implemented in existing or new parks and playgrounds. The purpose of the study was to investigate how stormwater management can be implemented in urban parks and playgrounds without negatively affecting the human use of the place. Seven methods, which validated each other, were implemented to meet the purpose. A cloudburst mapping was first carried out to locate which two places have risk of flooding, for which design proposals should be made. This resulted in the playground Apelgatan and the park Skogsfruparken. Interviews, site observations and site visits in Uppsala and Stockholm, contributed to an increased knowledge of how places can be designed to manage rain and cloudburst. The site observations showed, with interviews in the field, how the sites are currently used and what elements were appreciated by users. Design proposals for both sites were then designed to allow both play as well as to increase capacity to accumulate water. A survey validated whether the proposals would affect respondents' use of the site and whether the change were accepted by the users. The result shows that it is possible to design stormwater management in several ways, of which stormwater ponds are one. By investigating the acceptance of the two design proposals, it was possible to assess that stormwater management can for instance be designed as the study's proposal to be accepted by the users.  The choice of a survey was sufficient to show the acceptability in this study as it is based on several methods. However, the survey could have been designed in a different way to give the respondents a better overall picture of the visualisations or could have been supplemented with a focus group to delve further into acceptance.

This study aims to review thirteen coastal restoration projects considering the various ecosystem services provided by restoration and estimates the economic value of one of the ecosystem services of restoration. These ecosystem services include water quality improvement, fish and benthic species productivity, shoreline stabilization, oyster abundance, and marsh growth. The projects represent a set of large-scale projects within Alabama and Mississippi, with construction and monitoring costs ranging from $2.3 million to $50 million per project. To determine the economic value of one of the ecosystem services of coastal restoration projects, I used the meta-analysis method to estimate the willingness to pay (WTP) for coastal water quality improvements. The estimated function from the meta-analysis is applied to parameters specific to the study area. The WTP for improved coastal water quality, from a baseline of fishable but likely to degrade, to an improved fishing catch rate, is $203 per household annually among residents of Alabama and Mississippi.

Under det senaste seklet har svensk våtmarksareal minskat med en fjärdedel, vilket motsvarar 2,7 miljoner hektar. Detta till följd av ett industrialiserat samhälle med ett starkt intresse i utbyggnad av jordbruk, skogsbruk och vattenkraft. Exploateringen av svensk våtmark har medfört att många av de betydelsefulla ekosystemtjänster våtmarker bidrar med har upphört. Idag är det på grund av denna förlust aktuellt att anlägga och restaurera våtmark, bland annat i syfte att erhålla en eller flera av dessa ekosystemtjänster. Syftet med denna rapport är att undersöka vilken miljö- och klimatpåverkan anlagda och restaurerade våtmarker medför samt huruvida de kan bidra till att de svenska miljökvalitetsmålen uppnås. Genom en omfattande litteraturstudie insamlades data som legat till grund för den bedömning som gett rapportens resultat. Resultatet visade på olika nivåer av påverkan på miljö och klimat från bland annat ekosystemtjänsterna vattenrening, biologisk mångfald och klimatreglering, med slutsatsen att den sammanlagda påverkan främst är positiv. Effekterna av ekosystemtjänsterna bedömdes även påverka företrädesvis sex av de sexton miljökvalitetsmålen för vilka en noggrannare bedömning genomfördes, med slutsatsen att anläggning och restaurering av våtmark har en främst positiv påverkan på fem av dessa mål. / During the last century, the Swedish wetland area has decreased by a quarter, equal to 2.7 million hectares, due to an industrialized society with a strong interest in further expansion of agriculture, forestry, and hydropower. The exploitation of Swedish wetlands has resulted in the cessation of many essential ecosystem services to which wetlands contribute. Due to this loss of wetland area, it is now relevant to construct and restore wetlands to obtain one or more ecosystem services. The purpose of this report is to investigate the extent to which these ecosystem services can be acquired from constructed and restored wetlands and whether these can contribute to achieving the Swedish environmental quality objectives. Data was collected through an extensive literature study which formed the basis for the assessment that led to the report's result. The result showed different levels of impact on the environment and climate from the ecosystem services water purification, biodiversity, and climate regulation, with the conclusion that the total effect is mainly positive. The effects of the ecosystem services were also assessed to affect primarily six of the sixteen environmental quality objectives for which a more accurate assessment was carried out, with the conclusion that construction and restoration of wetlands has a primarily positive effect on five of these objectives.

Alike many urban rivers, the Mapocho River in Santiago withstands enormous pressures from urban development. In the last decades there has been an increasing interest in the river, opening an opportunity to intervene its riparian areas where land is still available. But there is also the threat that future interventions will continue to be treated in isolation and respond to sectorial interests, hindering the river’s potential in the long run. With this in mind, the research aims to explore a way of understanding local contexts that takes into account both regional and local realities, providing a more holistic basis over which sustainable local interventions could take place in the future. Resilience theory is used as a conceptual framework to understand sustainability in its broad sense, aim at sustainability transformations through cross-scale interactions, and pay attention to the way in which social-ecological dimensions interact. Focusing on three local sites along the river, the analysis first explores priority ecosystem services from a regional perspective and then focuses on dimensions that become apparent at the local scale through site observations. This results in the proposition of a framework that explicitly links dimensions across scales by defining the way in which they interact to put forward what is possible and desirable in the current scenario. Within this interplay, the regional scale determines the influential capacity of the local site in question to alleviate regional sustainability challenges, while providing the relevance and urgency of specific ecosystem services to emerge. The local scale frames the spatial and socio-cultural feasibility to intervene the site, putting forward physical and value dimensions. The analysis of interactions highlights relevant linkages and conflicts that could inform and guide sustainable interventions at the local scale. Findings suggest that a specific ES can sometimes serve as a gateway to pursue synergicefforts between diverging interests, that physical dimensions like spatial delimitation and accessibility can play a key role, and that the consideration of value dimensions can help handle inevitable trade-offs. / Likt många andra urbana floder är Mapocho-floden i Santiago utsatt för omfattande påfrestningar till följd av en urban utveckling. Under de senaste decennierna har dock intresset för floden ökat, vilket har öppnat upp för nya möjligheter att kunna påverka flodens strandområden kring de platser där mark fortfarande finns tillgängligt. Trots detta kvarstår emellertid hotet om att framtida insatser ska fortsätta behandlas isolerat och svara på sektoriella intressen, vilket därmed skulle kunna inverka negativt på flodens potential på längre sikt. Med detta i åtanke syftar denna studie till att utforska sätt att förstå lokala sammanhang som tar hänsyn till både regionala och lokala verkligheter och som därmed kan bidra till en mer holistisk grund för hur lokalthållbara interventioner kan äga rum framöver. I studien används resiliensteorin som ett konceptuellt ramverk för att förstå hållbarhet i dessvida bemärkelse, syfta till hållbarhetsomvandlingar genom interaktiva interaktioner och uppmärksamma hur social-ekologiska dimensioner interagerar. (Hard to understand). I analysen har ett antal prioriterade ekosystemtjänster undersökts ur ett regionalt perspektiv för tre lokalaplatser längst floden och därefter har analyser utförts för de dimensioner som har kunnat identifierats på lokal skala genom platsobservationer. Resultatet av detta arbete har lett fram till ett ramverk tänkt att koppla samman dimensioner mellan skalor genom att definiera hur de interagerar och på så vis synliggöra vilka möjligheter som finns i de aktuellas cenarierna. Inom detta samspel är det den regionala skalan som avgör graden av påverkan de lokala platserna har i rollen att kunna motverka regionala hållbarhetsutmaningar, samtidigt som det blir möjligt att kartlägga specifika ekosystemtjänster som kan vara relevanta och av brådskande karaktär. Den lokala skalan ramar in de rumsliga och sociokulturella möjligheterna att kunna ingripa på platserna genom att lägga fram både fysiska och värdefulla dimensioner. Analysen av dessa interaktioner har således kunnat belysa relevanta kopplingar och konflikter som kan informera och vägleda beslutsfattare kring hur hållbara åtgärder kan genomföras på den lokala skalan. Studiens resultat visar även på att specifika ES ibland kan verka som en brygga för att bedriva synergiska kraftansträngningar mellan divergerande intressen, där fysiska dimensioner likt rumslig avgränsning och tillgänglighet kan spela nyckelroller samt där övervägning av diverse värdedimensioner kan bidra till att hantera oundvikliga trade-offs.

Till följd av klimatförändringar förväntas mer intensiva nederbördsmönster i framtiden. Dagvattenhantering är en essentiell del i urbana miljöer för att motverka översvämningar vid stora vattenflöden. Grön infrastruktur bidrar till dagvattenhanteringen genom dess ekosystemtjänst dagvatten- och flödesreglering. I uppsatsen undersöks ekosystemtjänstens kvantitativa potential att fånga upp vatten under ett 10-årsregn med varaktigheten en timme, med syftet att få en approximativ bild av grön infrastrukturs potentiella bidrag till dagvattenhanteringen i Stockholms innerstad. Studien är baserad på beräkningar i ArcGIS genom att försöka kvantifiera den gröna infrastrukturens bidragande parametrar till ekosystemtjänsten dagvatten- och flödesreglering. Resultatet av studien visade att dagens gröna infrastruktur har potential att ta hand om 26 % av ett 10-årsregn med varaktighet en timme, motsvarande siffra för nederbördsprojektioner för ett 10-årsregn år 2100 var 21 %. Uppsatsen redogör även för klimatförändringarnas påverkan på ekosystemtjänsten. / As a consequence of global warming, future precipitation patterns are predicted to be more intense. Thus, stormwater treatment plays an essential role in the urban environment to prevent flooding. Green infrastructure contributes to the treatment of stormwater through its ecosystem service “Stormwater treatment and flow regulation”. The objective of this study was to quantify the capacity of this ecosystem service by the use of Geographical Information Systems (GIS) for a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. The aim was to get an estimation of the potential contribution by green infrastructure to the capacity of stormwater treatment in the inner city of Stockholm. The result of the study was a potential capacity of 26 % of a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. Future predictions of that same precipitation event in the year of 2100 resulted in a capacity of 21%. The thesis also presents the predicted consequences of climate change to the ecosystem service.

Till följd av klimatförändringar förväntas mer intensiva nederbördsmönster i framtiden. Dagvattenhantering är en essentiell del i urbana miljöer för att motverka översvämningar vid stora vattenflöden. Grön infrastruktur bidrar till dagvattenhanteringen genom dess ekosystemtjänst dagvatten- och flödesreglering. I uppsatsen undersöks ekosystemtjänstens kvantitativa potential att fånga upp vatten under ett 10-årsregn med varaktigheten en timme, med syftet att få en approximativ bild av grön infrastrukturs potentiella bidrag till dagvattenhanteringen i Stockholms innerstad. Studien är baserad på beräkningar i ArcGIS genom att försöka kvantifiera den gröna infrastrukturens bidragande parametrar till ekosystemtjänsten dagvatten- och flödesreglering. Resultatet av studien visade att dagens gröna infrastruktur har potential att ta hand om 26 % av ett 10-årsregn med varaktighet en timme, motsvarande siffra för nederbördsprojektioner för ett 10-årsregn år 2100 var 21 %. Uppsatsen redogör även för klimatförändringarnas påverkan på ekosystemtjänsten. / As a consequence of global warming, future precipitation patterns are predicted to be more intense. Thus, stormwater treatment plays an essential role in the urban environment to prevent flooding. Green infrastructure contributes to the treatment of stormwater through its ecosystem service “Stormwater treatment and flow regulation”. The objective of this study was to quantify the capacity of this ecosystem service by the use of Geographical Information Systems (GIS) for a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. The aim was to get an estimation of the potential contribution by green infrastructure to the capacity of stormwater treatment in the inner city of Stockholm. The result of the study was a potential capacity of 26 % of a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. Future predictions of that same precipitation event in the year of 2100 resulted in a capacity of 21%. The thesis also presents the predicted consequences of climate change to the ecosystem service.

No description available.

As changing climate and growing urban populations present new challenges for managing both the quantity and the quality of storm waterin cities, nature-based solutions such as blue-green infrastructure arebecoming widely considered as an alternative to grey infrastructure. The benefits, above providing storm water management at a lower cost, are increased ecosystem services. One of such solutions is SuDS: a collective name for drainage systems thatare designed to manage the quantity of runoff, protect or enhance water quality, increase amenity and foster biodiversity. In Sweden there is a lack of research on applying nature-based solutions in planning urban water management. This case study aims to contribute with knowledge of how working with blue-green infrastructure in a systematic way effects the outcome of urban planning and what ecosystem gains can be expected. ASuDS design was created following the SuDS guidelines for a greenfield residential area in the city of Krokom. The design was then compared with the original proposal by the municipality.The results show that the systematic method that SuDS brings to watermanagement planning leads to a different design of a residence area than what traditional methods produce. At the same time the ability to handle extreme rain event is at least as robust, with the ability of the system to generate other ecosystem services and further strengthen the resilience of the area. Further research is needed for a more detailed analysis of the generated ecosystem services. / <p>2023-06-02</p>

Water management is facing a growing number of challenges in many river basins worldwide, as the equal distribution of the available water resources is increasingly influenced by several, uncertain climatic and anthropic pressures. Within the current and projected water scarcity and drought scenario, such issue represents even a greater challenge in those basins that have been massively regulated in the XX century, as water managers are asked to find balanced policies to stay ahead with multiple, interdependent and ever-increasing water-related requirements. In this context, water conflict has become a recurring problem, with the freshwater ecosystems becoming the sole providers of unbearable human water needs and experiencing a severe alteration of their natural renewability and ecological integrity. In fact, the concern of sustaining the freshwater ecosystems has evolved throughout the years, coming to the fore since the 1990s under the concept of "ecosystem services", defined as the multiple benefits that people obtain from ecosystems. With a high number of challenges still ahead for implementing such paradigm in real-world water management practices, few investigations inspect the long-term evolution of highly regulated basins, being vulnerable freshwater systems characterized by a profusion of ecosystem services in a context of complex management policies and changing anthropic and climatic pressures. We focus our attention on the highly interconnected Garda-Mincio system (Northern Italy), further broadening the results to the regulated basins of the European perialpine region. First, to examine the modification of the freshwater systems from their pristine to their regulated conditions, we carried out an extensive collection of daily hydro-meteorological data by consulting public online sources as well as digitizing historical data contained in hand-written documents. The resulting database, which represents a valuable source of long-term daily hydro-meteorological data for the Garda-Mincio system, additionally underscored the complexity of constructing and maintaining a consistent and up-to-date database within an inter-regional context. The collected data were then adopted to investigate the climatic and anthropogenic drivers that have progressively influenced water availability, the provision of the changing water demands and the trade-offs with the existing water ecosystem services over the last two centuries. Statistical analyses were performed to outline the evolution of the annual and seasonal trends of Lake Garda water levels and outflows over the period 1888-2020, discussing the role of the Salionze Dam operational rules (completed in 1951) as well as the influence of the main water needs of the downstream Mincio River basin (i.e. hydropower production, irrigation and fluvial ecosystem sustenance). The role of hydro-meteorological factors was assessed by implementing a water balance model for Lake Garda, the largest lake in Italy, over the period 1928-2020, performing uncertainty and sensitivity analyses on specific water balance components (i.e. over-lake evaporation and basin evapotranspiration). We then focus our analyses on the management of the hydraulic infrastructures that regulate the first and highly water-stressed stretch of the Mincio River downstream Lake Garda, i.e. the Salionze Dam and the Pozzolo-Marenghello infrastructures, where both high and low flow conditions reveal the inability of the current operational rules to support the new variety of water abstractions while maintaining appropriate environmental flow conditions and flood protection. These analyses were carried out through in-situ measurements and numerical simulations, updating the aging rating curves of the existing hydraulic infrastructures. Drawing on the Garda-Mincio system, we inspected the evolution of the freshwater regimes within the European perialpine lakes framework, discussing the outcomes to describe which common factors drove management policies in the area. Eventually, we discuss our outcomes recommending future sustainable and adaptive water management policies in the area.

I takt med att befolkningen i Stockholmsregionen ökar så ökar även exploateringstrycket på grönytorna i regionen. Ekologisk kompensation har pekats ut som ett verktyg som kan användas för att minska förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med att grönområden exploateras. Syftet med detta arbete har varit att studera hur kommunerna i Stockholmsregionen arbetar med ekologisk kompensation samt vilka möjligheter det finns för att utföra kompensationsåtgärder på golfbanor. Utöver det så har även golfbanornas roll i ett eventuellt system med kompensationspool utforskats. Arbetet har främst bestått av en enkät- och intervjustudie som har kompletterats med en litteraturstudie. Sex stycken kommuner svarade på den utskickade enkäten och ytterligare fyra kommuner deltog i varsin intervju. Två stycken golfklubbar har även deltagit och besvarat ett antal frågor. Baserat på resultaten så drar författarna slutsatsen att golfbanor kan, under rätt förutsättningar, vara recipienter för en rad olika åtgärder för ekologisk kompensation. Exempel på åtgärder som utförts på golfbanor för att bland annat bidra till den biologiska mångfalden har identifierats under arbetet, som exempelvis anläggning av dammar för lekande groddjur. Inga säkra slutsatser kan dras om huruvida golfbanor kan delta i kompensationspooler då det ännu är oklart hur ett sådant system skulle se ut i Sverige. / The population growth in the Stockholm region presents challenges for planners, such as increased exploitation pressure on green spaces in the region. Ecological compensation has been identified as a measure to mitigate damages and minimize net loss of biodiversity and ecosystem services in urban areas. The purpose of this report has been to study to what extent municipalities in the Stockholm region incorporate ecological compensatory actions as well as to unravel any potential in utilizing golf courses as recipients when ecological compensations are to be done. Additionally, the possibilities for golf courses to enroll in compensation pools has been examined. Primary method for this report has been interviews and questionnaires, and has been complemented with a literature study. Six municipalities answered the questionnaire and four municipalities respectively two golf clubs participated in interviews. Based on the results it is concluded that golf courses could be the recipient of various projects of ecological compensation under certain conditions. Such compensatory actions are then dependent on local circumstances. Cases where golf courses are subjects for strategic ecological improvements are described, e.g. construction of ponds that support local amphibian fauna. No conclusions could be drawn regarding whether golf courses could participate in compensation pools due to legal uncertainties on how such a system could be established in Sweden.