A majority of Sweden’s population, about 80 %, lives in urban environments, and a majority of them live in residential complexes with shared residential yards. People spend a large part of their time in or around their home, which is why the outside environment and the green space in the area play an important part in a person’s well being. The green yard offers space for children’s activities, recreation, solitude, relaxation and gardening and gives the opportunity to learn and understand nature and its processes. The green yard also constitutes a part of the city’s factual green structure, informal green spaces that are not owned by the city and are therefore not included in the formal planning processes. The green residential yards also provide a number of ecosystem services such as climate regulation, purification of water and air and rainwater infiltration, all of which are of importance in the fight against climate change. The goal of this thesis has been to present the advantages an improved planning and maintenance of the urban green space and the residential yard in particular can offer. A number of important properties and functions that affect a yard’s functionality and how it is perceived are also presented and explained. The paper also aims to offer a better understanding of the garden’s role in improving the social conditions in the neighbourhood, and of the importance of involving the residents in planning and maintaining the green spaces. A number of case studies and analyses offer a more concrete perspective on the real world situations, and of successful refurbishment projects. Involving the residents in the formal planning and building processes has been proved to have positive effects on revitalising areas such as Gårdsten in Göteborg. Tenant involvement in open space management can lead to a positive spiral where people start caring for and identifying themselves with their neighbourhood, which can reduce the degree of stigmatisation and marginalisation.

Green libraries are a relatively small but expanding part of the library world, and usually indicates a library that includes ecological sustainability in their inner or outer practices. These libraries make information about the environment available to the community. At the time of this study, the scientific material on Green Libraries is very practically oriented and often focused on what the library can do for its community, with no literature on the users’ perspective. The purpose of this bachelor's thesis was, thus, to study the users’ awareness and use of the green library services. The following questions were addressed: How have users become aware of the ecologically sustainable services in the library? How do library users use the provided ecologically sustainable services? Interviews and complementary observations were carried out to answer these questions, and a deductive thematic analysis was conducted upon the collected material. Wilbur Schramm's (1973) five causes of selective exposure were applied to identify how the green services reach the library users. The results showed that the green services were often noted in passing while the user was otherwise engaged in looking for information or services closer to their interests. Only one out of twenty individuals had taken part of the information provided by flipping through the provided books. The users sought information about the environment through other sources. However the users are positive to the fact that the library offers these services as the library is a place of information within the local community.

För att samhället ska fortsätta utvecklas behöver hållbarhet vara en del av resonemanget. Medvetenheten av miljövänligare renoveringsmetoder hos fastighetsägare behöver ökas, och därför har denna studie tagit fram skillnader i miljöpåverkan för olika renoveringsmetoder. I studien har ett lägenhetshus, ägt av ett kommunalt bostadsbolag, undersökts utifrån två olika renoveringsalternativ. Det ena alternativet innefattar en totalrenovering med bland annat stambyte, byte av kök och byte av ventilationssystem (till ett värmeåtervinnande). Det andra alternativet, det varsamma, består av relining av avloppsrör, upprustning av befintligt kök, med ommålning av stommar, och byte av fläktaggregat i befintligt ventilationssystem. För att ta reda på vilket alternativ av de två givna metoderna som har minst miljöpåverkan har en jämförelse gjorts där metodernas skillnader har beaktats. Dessa skillnader låg sedan till grund för en livscykelanalys som var det huvudsakliga momentet i studien. Störst fokus lades på den miljöpåverkande faktor som studien kom fram till var den viktigaste, nämligen klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxidekvivalenter var det som störst fokus lades vid och som sedan ledde till studiens resultat. Den mest ekologisk hållbara metoden över tid visade sig vara totalrenoveringsmetoden. Detta berodde enbart på den energieffektivisering som byte av ventilationssystem bidrog till. Vid renoveringstillfället var det den varsamma renoveringsmetoden som hade minst miljöpåverkan, men efter 20 år av användning av byggnaden så blev totalrenoveringen mer ekologisk hållbar. Livscykelanalysen visar också vilka åtgärder i renoveringen som är de största klimatpåverkarna sett till utsläpp vilket i sin tur kan leda till att dessa byts ut till något miljövänligare samt att det skapar medvetenhet och upplysning av materials miljöpåverkan. Omfattningen av studiens klimatpåverkan var svårbegriplig och översattes därför till en kostnad i kronor. Denna kostnad är en form av koldioxidskatt som olika forskare menar behövs för att reducera människans påverkan på växthuseffekten. Detta gjordes just på grund av svårigheten att jämföra utsläppens magnitud och för att likställa de båda alternativen för en jämförelse över tid.

The study of the natural environment and the acknowledged effects of the global warming has come to affect other disciplines including the field of IS research. A sustainable future cannot afford the continuing of our unsustainable behaviors. The organization and the behaviors of its employees are reproducers of the unsustainable society and with this knowledge comes responsibility. A growing interest to be a part of the sustainable development has thus influenced the organizations way of manufacturing goods and transform processes with the motive of making them more efficient and “greener”. This leads to the growing interest of the opportunity of implementing IS as a contributing factor of the transformations process. This essay studies the digital tool for communication and its’ promoting influence on the transformation process toward a sustainable IT-consulting business. The study acknowledges social contextual factors and organization structures that may challenge the effectiveness of the digital tool. The empirical findings are viewed through the lens of organizational learning and thus contribute to the field of IS research with a new perspective on the impact of IT in the transformations process.

Ekologisk hållbarhet är en av tre dimensioner i hållbar utveckling. Hållbar utvecklingär både en del av olika kursplaner samt en del i skolans värdegrund och uppdrag. Attkunna samtala och diskutera om ekologisk hållbarhet är också en del avkunskapskraven i biologi i årskurs 4-6. Tidigare forskning visar att det är komplexaområden och att det finns svårigheter med att få hållbar utveckling som ett perspektivsom genomsyrar skolan verksamhet. Studier visar att det finns oro bland unga förmiljöproblem och att elevers negativa känslor påverkar inlärningen ochförutsättningar för att skapa handlingskompetens. I undervisning om hållbarutveckling kan det finnas en risk för att skuldbelägga elever och att ansvaret flyttasfrån de vuxna till barnen. För att skapa förståelse för ekologiska samband behövskunskaper om naturen och där är utomhusundervisning och platsbaserat lärandebetydelsefulla delar. Elevernas känslor och värderingar för upplevelser utomhus ärviktiga för vilka kunskaper de inhämtar. Studien tar stöd i pragmatismen och Deweyssyn på kunskap och lärande. Syftet för studien är att undersöka pedagogersupplevelser av att undervisa om ekologisk hållbarhet och vilka framgångsfaktorer,svårigheter och möjligheter som de upplever. Data har samlats in genomsemistrukturerade intervjuer med fem pedagoger och har analyserats med enkvalitativ innehållsmetod där innehållet har kodats och kategoriserats och rör siginom fältet för grundad teori. Resultatet visar att det är viktigt att skapahandlingskompetens hos elever och att det är möjligt att göra genom att eleverna fåruppleva att deras val och agerande har betydelse. Elevernas egna engagemang är enmöjlighet och framgångsfaktor i undervisningen. Ett kritiskt förhållningssätt ärbetydelsefullt och därför behöver läraren också belysa komplexa frågor och diskuterasamhälleliga strukturer. Läraren behöver möta elever i deras oro för miljöproblem ochbedriva en hoppfull och lösningsinriktad undervisning. Det är också betydelsefullt attlärare finns och stöttar elevernas i deras oro. Att utgå från elevernas erfarenheter ärcentralt för att skapa engagemang och en förståelse för ekologisk hållbarhet. Vidare ärett platsbaserat lärande en framgångsfaktor där eleverna får möta naturen och skapaen relation till den och där läraren möjliggör positiva möten. Ett platsbaserat lärandeär också viktigt för att elever ska undersöka platser för att förstå samband i samhället.Det teoretiska och det praktiska bör kopplas samman, och det är centralt att upplevamed alla sinnen. Slutligen visar resultatet att skolans organisation och framföralltlärarens personliga intresse och engagemang är centralt för hur undervisningen ser utoch vilka kunskaper och perspektiv som lyfts i undervisningen.

Syftet med arbetet har varit att titta på hur kommunerna genom sin översiktliga planering arbetar med klimatanpassning utifrån översvämningar, höga havsnivåer, skyfall, erosion, ras och skred, biologisk mångfald, restriktioner för nybyggnation samt skydd av befintlig bebyggelse. Avgränsningarna inom arbetet, både gällande material och analys av översiktsplanerna, baseras på teorin ekologisk hållbarhet. Teorin syftar till att öka medvetenheten kring att klimatförändringar har en negativ påverkan på samhällets ekonomi, det vill säga den ekonomiska hållbarheten vilket i sin tur har en påverkan på människors hälsa och välmående, den så kallade sociala hållbarheten. Materialet som granskats i arbetet är avgränsat till internationella lagar och riktlinjer, svenska lagar, två förordningar, relevanta publikationer från SMHI, Boverket, Naturvårdsverket samt tre kommunala översiktliga plandokument. Detta gör att arbetet är tydligt avgränsat och analyserat utifrån den information som har framkommit från materialet, dock har relevanta delar varit tvungna att väljas ut från dokumenten för att arbetet har varit tidsbegränsat. Fallstudien har även den avgränsats och baseras på tre specifika fall. Valet av fallstudier har baserats på det geografiska läget samt kommunernas storlek. Fallstudien avslutas i en analys för att se hur de förhåller sig till varandra. Vidare kommer diskussionen där materialet diskuteras gentemot varandra och mynnar ut i en slutsats där forskningsfrågorna besvaras

Begreppet hållbar utveckling innefattar ekonomisk, ekologisk och social utveckling och innebär att de tre hållbarhetsvärdena ska vara likvärdiga och bör samarbeta intimt med varandra. Planeringsidealet förtätning är ett sätt att planera och utveckla städer som har blivit en mer populär planeringsstrategi under de senaste två decennierna och är motsatsen till sin föregångare utglesning. En kommun som arbetar ambitiöst med förtätning är Linköpings kommun där förtätning och hållbar utveckling går hand i hand och kommunen är tydlig med att Linköping tätort inte ska utvecklas utanför befintliga stadsgränser.   Den här studies syfte är att belysa hur förtätning tillämpas i Linköping tätort samt granska om förtätning bidrar till en hållbar utveckling. Studien ämnar även att undersöka de primära faktorerna i hållbarhetsvärdena som kommunen anger vara skälen till förtätning, samt hur förtätning har konsekvenser på stadsmiljön. De teorier och tidigare forskning som analyseras förklarar och ger exempel vilka konsekvenserna kan vara av en förtätning ur ett hållbarhetsperspektiv. För att besvara syftet har empiri insamlats genom kvalitativa innehållsanalyser av två olika policydokument samt kartor över Linköping från 2002 och 2019.   Det insamlade materialet från empirin och teorin analyserades och jämfördes. Empirin påvisade att de största skälen till att Linköpings kommun arbetar med förtätning är för att inte använda sig av viktig jordbruksmark, koppla samman stadsväven och effektivt använda sig av markresurser. Detta ska leda till möjligheter att utveckla kollektiv-, gång- och cykeltrafik, minskade klyftor mellan områden och en ökad trygghet och jämlikhet i staden. Slutsatsen utifrån analysen av empirin och teorin blev att de positiva effekterna förtätning har på hållbar utveckling i Linköpings tätort väger tyngre än de negativa konsekvenserna.

Ekologisk hållbarhet är en högst aktuell, allomfattande samhällsfråga. Arrangemang av idrotts- megaevents som Olympiska Spelen medför åtskilliga påfrestningar på miljön och även utvecklingen i den specifika värdstaden. I kandidatförfarandet till Olympiska Spelen (OS) presenterar kandiderande städer omfattande planer för stadsutveckling som ska möjliggöra genomförandet av OS; och av vikt är att det sker ekologiskt hållbart. Den här studien har genom en kvalitativ dokumentanalys av kandidaturerna för värdstäderna Paris (OS 2024) och Los Angeles (OS 2028) analyserat på vilket sätt kandidaturerna belyst ekologisk hållbarhet och i vilken utsträckning den har legat till grund och utgjort en genomgående utgångspunkt vid föreslagna planer. Även studerades vilken funktion den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) intagit vid utvärderingen av kandidaturerna, i förhållande till den ekologiska hållbarheten. Resultatet visade att ekologisk hållbarhet belyses i kandidaturerna och att presenterade planer, inom olika områden beträffande OS i viss utsträckning har tagit ekologisk hållbarhet i beaktning vid argumentation för planering, utveckling och genomförande. Däremot är initiativen främst kopplade till det kapitel särskilt tillägnat ’hållbarhet’ och utgör ingen avgörande eller heltäckande utgångspunkt för presenterade planer. Yttermera efterlämnar såväl kandidaternas som IOK:s formuleringar stort utrymme för tolkning, där IOK:s roll många gånger kan anses odefinierad.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommuner arbetar för att förebygga översvämningar till följd av skyfall i tätorter. Flera klimatscenarier och prognoser pekar på att extremväder kommer att förekomma med tätare intervaller och öka i intensitet i framtiden, det osannolika vädret väntas alltså bli sannolikt i framtiden. Fler människor bor i städer samtidigt som grönytor försvinner till förmån för hårdgjorda ytor, detta leder till försämrade förutsättningar för vattnet att infiltreras på naturlig väg och påfrestar det kommunala dagvattennätet ytterligare och skadar i värsta fall bebyggelse eller hindrar samhällsviktiga funktioner. Det finns ett tydligt behov av att klimatsäkra tätorter och göra dem mer motståndskraftiga mot stora nederbördsmängder. Uppsatsen är avgränsad och har använt ekologisk hållbarhet samt resiliens som teoretiskt ramverk för att fokusera på kommunernas klimatanpassningsarbete, vidare har svenska lagar, internationella riktlinjer, utredningar samt myndigheters och organisationers rekommendationer använts för att synliggöra vilka krav som ställs på kommunernas klimatanpassningsarbete i den fysiska planeringen. Genom en fallstudie och en kvalitativ innehållsanalys har tre olika kommuners grönstrukturplaner samt två detaljplaner från respektive kommun undersökts, fokus har legat på vilka åtgärder kommunerna använder för att förebygga översvämningar till följd av skyfall samt hur kommunerna reglerar dessa genom fysisk planering.  Under analysen har det framkommit att kommunernas arbetssätt liknar varandra men att det varierar vilka åtgärder som används och hur de regleras.

Byggbranschen är en industri med en signifikant påverkan på miljön och det är därför viktigt att hitta nya, innovativa hållbara lösningar som både värnar om miljö och klimat, människors välmående samt hållbar ekonomisk tillväxt. Uppsatsens syfte är att undersöka hur man kan införa mer hållbara arbetssätt i byggbranschen genom att göra en fallstudie på det nya företaget Alive som har ett nyskapande hållbarhetskoncept för bostads- och byggbranschen. Analysverktygen som har använts är teori om hållbarhet och byggbranschen samt en modell som presenterar sätt att arbeta med ekologisk, social samt ekonomisk hållbarhet. Med hjälp av teorin och analysmodellen, samt insamlad data från intervjuer med aktörer som samarbetar med byggprojektet kan ett antal slutsatser dras. Inom hållbarhet är det den sociala aspekten som hamnat i skymundan och där en entydig definition inte finns i dagsläget. Detta kan medföra att det blir problematiskt när arbetssätt och arbetsmetoder inom denna aspekt ska konkretiseras, då man inte vet hur man ska arbeta med aspekten. Vidare tar dock den sociala aspekten en allt större plats, vilket kan komma att förändra arbetssätten i byggbranschen. Ytterligare en slutsats som kan dras är att den unika affärsmodellen och det nytänkande koncept som företaget har medför många hållbara sätt att arbeta på. Lyckas företaget etablera sitt koncept finns stora möjligheter till att förändra en trög och konservativ bransch.