Syftet med arbetet är att påvisa viktiga faktorer för att lyckas med ett partneringprojekt och varför det blir andra krav på personer i ett projekt när det genomförs i partnering kontra traditionella utföranden. Arbetet baseras till stor del på intervjuer med personer som jobbat i partneringprojekt, totalt intervjuades 19 personer för arbetet. I arbetet har även en fallstudie av tre projekt utförda i partnering genomförts. De traditionella sätten att genomföra projekt på är total- och utförandeentreprenad, vilka båda går att liknas vid stafettlopp där varje aktör gör sin del för att sedan lämna över till nästa. Vid en utförandeentreprenad har entreprenören enbart ett utförandeansvar, vilket innebär att de ansvarar för att byggnationen blir enligt de handlingar byggherren tagit fram. Vid en totalentreprenad däremot har entreprenören ett funktionsansvar, vilket innebär att den uppförda byggnationen ska ha en fullvärdig användbarhet enligt av byggherren ställda programkrav. Partnering började användas inom den svenska byggbranschen i början av 2000-talet, vilket innebär att det är ett förhållandevis nytt sätt att genomföra projekt på. Viktigt att särskilja är att partnering är en samverkansform och inte en entreprenadform som de traditionella genomförandesätten är. Partnering grundas i tillit, öppenhet och samarbete mellan alla aktörer, utan dessa grundläggande faktorer faller själva tanken med partnering. I partnering kommer aktörerna in i ett mycket tidigt skede och tar tillsammans fram handlingar och löser problem gemensamt. Fokus hos alla aktörer ska alltid ligga på projektet och för att samarbetet ska fungera är det viktigt med gemensam organisation, gemensam ekonomi och gemensamma mål. Med detta menas att alla aktörer tillsammans bildar en projektorganisation som gemensamt sätter upp mål för projektet och dess genomförande. Gemensam ekonomi innebär att alla ska jobba med öppna böcker och vara ärliga med vad saker kostar och hur det påverkar projektet. Det innebär inte enbart att beställaren ska ha insyn i aktörernas ekonomi, utan de ska även ha insyn i beställarens totala projektbudget. Gemensam ekonomi innebär även att alla ska se till projektets ekonomi och fatta beslut som gynnar projektet och inte den egna vinningen. De intervjuade var alla eniga om att partnering är ett arbetssätt som inte passar för alla att jobba i eftersom arbetssättet bygger på tillit och samarbete. Den sociala förmågan och att våga lita på andra var viktiga egenskaper, samt att ha både förmåga och mandat att fatta beslut. Den främsta anledningen till att det ställs andra krav på projektorganisationen och personer i ett projekt är att alla aktörer kommer in i ett tidigare skede och måste samarbeta på ett annat sätt än de tidigare behövt göra i traditionella projektutföranden. Det är också anledningen till att partnering inte anses vara ett bra sätt att genomföra mindre eller enkla projekt på eftersom det kan ta längre tid. Men det är sett ur en ekonomisk synvinkel, det finns andra vinningar att göra för mindre projekt som genomförs i partnering, framförallt ur kvalitets- och arbetsmiljösynpunkt. Men eftersom det i slutändan handlar om ekonomi kommer troligtvis sällan små eller enkla projekt att genomföras i partnering. För att lösa både problem och konflikter jobbar de i partnering enligt en konfliktlösningstrappa, detta innebär att konflikter ska lösas så nära källan som möjligt, om iv de inte löst problemet inom rimlig tid går det upp ett steg i organisationen. Sista steget på konfliktlösningstrappan är styrgruppen som har det yttersta ansvaret. Styrgruppen beslutar även i frågor som faller utanför en av dem beslutad ekonomisk ram. Ett problem med partnering är att det inte finns något standardiserat regelverk för just partnering, något som majoriteten av de intervjuade ansåg behövas. Däremot gick åsikterna isär något kring hur omfattande det behövde vara, om det räcker med ett tillägg till de regelverk som finns idag eller om det skulle behövas ett eget regelverk för just partneringprojekt. Det som främst skulle behöva ett förtydligande enligt de intervjuade är ansvarsfrågan i projektet men även för garantitiden, samt eventuellt några standardiserade ekonomiska modeller. En fråga där de intervjuade inte var eniga är kring ekonomiska incitaments vara eller inte vara. Några ansåg det vara viktigt för att entreprenörerna ska göra ett bra jobb, medan några var av åsikten att de ekonomiska incitamenten lägger fokus på fel saker och att det bör vara en tillräcklig morot för entreprenörer att genomföra ett bra projekt, då det ger ett gott rykte. Några av de intervjuade ansåg att ekonomiska incitament kan fungera om det är rätt personer som jobbar i projektet. Dock känns det riskfyllt att hoppas på att det är personer som behåller fokus på att projektet genomförs optimalt och inte på den egna vinningen, och att det är i sådana fall bättre att inte ha incitamenten över huvud taget. De tre projekt som omfattas av fallstudien ansågs alla som lyckade sett till partneringsamarbetet. Två av projekten var bostadsprojekt och det tredje ett sjukhusprojekt. De fick hantverkarna att anamma partneringtänket, och de hade ett bra samarbete med övriga aktörer, höll lagda tidplaner och hade inga nämnvärda problem under projektgenomförandena. Även om de jobbade på lite olika sätt med att få partneringsamarbete att fungera lyckades de alla tre. Respondenterna ansåg att de följt de föreskrifter som finns för hur ett projekt i partnering bör genomföras. I ena bostadsprojektet genomfördes inga workshops i skede 2 med hanverkarna, trots att det är en av sakerna som föreskrivs för att få partneringtänket till hantverkarna. Trots det fick de partneringtänket och partneringandan till hantverkarna. Detta beror troligtvis på en bra produktionsledning vilket visar att en bra platsledning är viktigare än att genomföra föreskrivna workshops. Om produktionsledningen har fel inställning till partnering spelar det ingen roll hur många workshops som genomförs, partneringandan skulle ändå försvinna. Partnering känns som ett naturligt sätt att genomföra projekt på med bra strategier för få partneringtänket och partneringandan till alla som är involverade i ett projekt - det gäller bara att de används. Detsamma gäller konflikthantering med konfliktlösningstrappan. I mångt och mycket handlar det i partnering om att de som jobbar i projekten har rätt inställning och att de har förstått vad partnering innebär och vad det innebär att jobba i ett partneringprojekt. I skede 1 ligger alltid en stor fokus på samarbete och att de som jobbar i projektet har rätt inställning och egenskaper, men det är lika viktigt att produktionsledningen i skede 2 har rätt egenskaper och inställning. / The purpose with this thesis was to point out key factors on how to get the best result from a project performed in partnering. The result is based on interviews with 19 people and case studies on three projects performed in partnering, one hospital project and two projects where they built multiple family houses. There are three key factors to get the best results possible from projects performed in partnering. These are: the right persons with the right abilities, putting the project as the first priority and to define what partnering means for each project. The right abilities can be summoned as open, honest and social with both the ability and mandate to make decisions. Economic incentive should not be used in partnering projects since they are found to do more harm than good. All sorts of projects would benefit from being performed as partnering projects instead of using the traditional ways of performing projects in the Swedish construction business. Even though smaller projects probably will make a smaller profit when performed in partnering instead of the traditional ways, there are other profits such as larger focus on quality and work environment. In the Swedish construction industry there is one thing that would need improvement to get even better results from projects performed in partnering, that is a standardization of the system of rules. The main reason for this is that many conflicts could be avoided and time put on defining who has responsibility for what wouldn’t be needed. But there is an uncertainty if there is need for a whole new system of rules or if it would do with just an addition to the existing system of rules.

Sjukfrånvaron har ökat i Sverige sedan år 2010. Tidigare studier visar att en ökning av sjukfrånvaron inte enbart kan förklaras av att individers hälsa och arbetsmiljö har försämrats. Nationalekonomiska studier pekar istället på att en förklaring till variationen i sjukfrånvaro är ekonomiska incitament. Syftet med denna studie är att undersöka hur visstidsanställningar påverkar korttidssjukfrånvaron bland kommunalt anställda. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om att sjukfrånvaron delvis bestäms av kostnaden för att vara sjukskriven. Kostnaderna för sjukfrånvaro bör vara högre för individer som har en visstidsanställning då dessa riskerar att inte få sin anställning förlängd om de har en hög sjukfrånvaro. Undersökningen har genomförts med en statistisk modell med kommunfixa och tidsfixa effekter samt ett mindre antal tidsvarierande kontrollvariabler. Resultaten visar på ett negativt men litet och insignifikant samband mellan visstidsanställningar och korttidssjukfrånvaron. Studien kan således inte konstatera att visstidsanställningar har någon effekt på korttidssjukfrånvaron bland kommunalt anställda.

Miljöpåverkan blir ett allt större problem i dagens samhälle och mycket av den miljöpåverkan kommer från global transport av gods. För att minimera denna miljöpåverkan implementeras olika miljölagar för att tvinga fram en förändring men det har visat sig att regelverken inte räcker till. Därför krävs ekonomiska incitament som genom finansiella drivkrafter ska motivera företag till gröna investeringar som leder till mindre påverkan på miljön. Denna uppsats har studerat miljöpolicy inom väg-, tåg och sjötransport för att undersöka vilka ekonomiska incitament som står till buds inom transportsektorn. Därefter genomfördes en enkätstudie inom sjötransport där rederier fick gradera de identifierade ekonomiska incitamenten i hur viktiga de var och hur stor påverkan de hade på beslut inom företagen kring gröna investeringar. Detta gjordes i avsikt att identifiera vilka ekonomiska incitament inom rederisektorn som är effektiva och som kan främja gröna investeringar. Enkäten undersökte 6 olika typer av ekonomiska incitament inom rederisektorn: miljöcertifiering, miljölagar, offentliga investeringar i grön infrastruktur, investeringsbidrag från myndigheter, miljörabatter och miljöindex. Det visade sig att alla de undersökta ekonomiska incitamenten främjade gröna investeringar men i olika grad. Studien visade att rederierna verkade ha en mer positiv inställning till incitament med direkt finansiell påverkan och en mindre positiv inställning till incitament med en indirekt finansiell påverkan. I enkäten graderades miljölagar till att vara mest viktig och ha störst påverkan medan miljöindexen var minst viktiga och hade minst påverkan.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE93E, VT 2017 Författare: Saija Kritz, Thomas Nord och Therese Wiborg Handledare: Yuliya Ponomareva Titel: Motivation, provision och kvalitativa arbetsuppgifter. Vilken påverkan har ekonomiska incitament för motivationen vid kvalitativa arbetsuppgifter? Bakgrund: Företag använder sig av ekonomiska incitament för att öka målkongruensen hos de anställda och företaget. Vissa forskare hävdar dock att den inre motivationen kan trängas undan av existensen av ekonomiska incitament. Senare forskning visar dock på att incitament och inre motivation kan samverka men vidare forskning behövs för att undersöka vilka faktorer som påverkar detta samband och hur. Syfte: Att undersöka om delaktighet i att sätta sina egna mål, genom att motverka en crowding out-effekt, ger en högre inre motivation. Samt om kvalitativa arbetsuppgifter kan vara en moderator som förstärker detta samband.              Metod: Arbetet består av en förklarande undersökning av surveytyp. En kvantitativ forskningsmetod med insamling av såväl kvalitativa som kvantitativa data, med en webbenkät, har genomförts.                  Resultat, slutsatser: Vi fann ett statistiskt signifikant positivt samband mellan delaktighet i att sätta sina egna mål och den inre motivationen i vår studie. Även kvalitativa inslag i arbetsuppgifterna hade ett signifikant positivt samband med inre motivation. För att effektivt använda provision till att motivera anställda, speciellt för de med kvalitativa arbetsuppgifter, kan delaktighet i målsättningen användas för att positivt stärka förhållandet mellan incitament och inre motivation. Dock var studien och kontrollgruppen för liten för att göra några generaliseringar. / Abstract Bachelor thesis in Business Administration, Linnaeus School of Business and Economics, Course code 2FE93E, Spring 2017 Authors: Saija Kritz, Thomas Nord och Therese Wiborg Advisor: Yuliya Ponomareva Title: Motivation, incentives and qualitative work tasks. What effect does economic incentives have on motivation for qualititative work assignments? Background: Companies use economic incentives for governance purposes to align the goals of the business with those of the employees. Some academics suggest that intrinsic motivation can be thwarted by the existence of economic incentives. Recent research however shows that incentives and internal motivation can coexist, although further research is sought for to understand how other factors may affect the relationship. Purpose: To investigate whether participation in goal setting, by counteracting a crowding out effect, generate higher levels of intrinsic motivation and whether qualitative work tasks may moderate this relationship.            Method: The paper consists of an exploratory study of the survey type. A quantitative research method was used and both qualitative and quantitative data was collected with a web survey.             Results and conclusions: We found a statistically significant positive link between participation in goal setting and intrinsic motivation in our study. Also qualitative elements in work assignments had a significant positive relation to intrinsic motivation. To effectively use commission as a way of incentivising certain behaviour, especially for employees with qualitative tasks, participation in goal setting might be one of the factors one could use to positively moderate the relationship between incentives and intrinsic motivation. However the sample size and the control group was too small to make any such generalisations.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Miljöpåverkan blir ett allt större problem i dagens samhälle och mycket av den miljöpåverkan kommer från global transport av gods. För att minimera denna miljöpåverkan implementeras olika miljölagar för att tvinga fram en förändring men det har visat sig att regelverken inte räcker till. Därför krävs ekonomiska incitament som genom finansiella drivkrafter ska motivera företag till gröna investeringar som leder till mindre påverkan på miljön. Denna uppsats har studerat miljöpolicy inom väg-, tåg och sjötransport för att undersöka vilka ekonomiska incitament som står till buds inom transportsektorn. Därefter genomfördes en enkätstudie inom sjötransport där rederier fick gradera de identifierade ekonomiska incitamenten i hur viktiga de var och hur stor påverkan de hade på beslut inom företagen kring gröna investeringar. Detta gjordes i avsikt att identifiera vilka ekonomiska incitament inom rederisektorn som är effektiva och som kan främja gröna investeringar. Enkäten undersökte 6 olika typer av ekonomiska incitament inom rederisektorn: miljöcertifiering, miljölagar, offentliga investeringar i grön infrastruktur, investeringsbidrag från myndigheter, miljörabatter och miljöindex. Det visade sig att alla de undersökta ekonomiska incitamenten främjade gröna investeringar men i olika grad. Studien visade att rederierna verkade ha en mer positiv inställning till incitament med direkt finansiell påverkan och en mindre positiv inställning till incitament med en indirekt finansiell påverkan. I enkäten graderades miljölagar till att vara mest viktig och ha störst påverkan medan miljöindexen var minst viktiga och hade minst påverkan. / Environmental impact from transport of goods is a growing problem in today’s society. Environmental laws are implemented to minimize this impact and to force change in the industry but it has become clear that these laws are not enough to reach environmental goals set by different governments. Fiscal incentives are therefore implemented to, through economical forces, motivate companies to make green investments that minimize their environmental impact. This paper has studied environmental policies in the road transport sector, railway sector and the shipping sector to examine what kinds of fiscal incentives are being used in the transport sector. A survey study in the shipping sector was conducted where shipping companies was asked to grade the identified fiscal incentives in importance and influence on decisions concerning green investments. This was done with the purpose to identify which fiscal incentives in the shipping sector that can promote green investments. The survey examined 6 different types of fiscal incentives in the shipping sector: environmental certification, environmental laws, public investments in green infrastructure, governmental subsidies, environmental discounts and environmental indices. The study shows that all the examined fiscal incentives can promote green investments but to different degree. The study also shows that the shipping companies had a more positive attitude towards incentives with a direct financial impact and a less positive attitude to those with an indirect financial impact. The shipping companies graded environmental laws and environmental discounts as being the most important and having the greatest influence on decisions concerning green investments and environmental indices as being the least important and having the least influence.

<p>Background:</p><p>Companies are beginning to see the world as their market; not only to seek global opportunities but also to oversee the global competition. Although most people connect globalization to export and import of goods, the globalization process also affect the businesses distinguished by service. The corporations are faced with higher demands of adaptation, which in turn leads to higher needs of skills and knowledge, which of course is very important in business such as the hotel industry. A motivated employee can perform better and furthermore has a stronger sense of belonging to the organization and might therefore be a key to future success of the company.</p><p>Purpose:</p><p>The main purpose of this essay is to compare the motivation strategies and reward systems chosen by the management and match this with what the employees are requesting. By doing this we can compare the different objects studied in this essay and furthermore we will be able to see which hotel that has the best match. A purpose is also to see which of the motivation strategies that generally are seen as the most motivating among the hotel employees in these case studies.</p><p>Methodology:</p><p>In order to attain our purpose of this essay we found it most suitable to utilize a multiple case study with a touch of both quantitative and qualitative research methods. To obtain a deeper understanding, personal interviews with hotel managers are being matched with the answers from the questionnaire that hotel employees in the studied hotels provided us with. The different perspectives will be clearer through a gap analysis, carried out case by case. Furthermore a total compilation of the questionnaire will be carried out.</p><p>Conclusions:</p><p>We have come to the conclusion that a good working climate, good relations, appreciation and satisfied customers are rated higher than economical incentives. Motivational measures seems to be necessary and the incentives that the hotels are using today could probably undergo some adjustments to better suit what the employees actually desire. Nynäs Havsbad Hotell & Konferens is the one hotel where the matching best agrees with both how the management work with incentives and what the employees actually are being motivated by.</p> / <p>Bakgrund:</p><p>Allt fler företag börjar se världen som dess marknad; både för att söka globala möjligheter men även för att övervaka den globala konkurrensen. De flesta kopplar dock globalisering till export och import av varor, men denna process påverkar även tjänsteföretagandet, däribland serviceyrket. Företagen ställs inför allt högre krav på anpassning i verksamheten vilket i sin tur ställer krav på ständig uppdatering av färdigheter och sakkunskaper, framför allt inom tjänsteproduktion, vilket hotellbranschen i allra högsta grad handlar om. Eftersom motiverade medarbetare utför ett bättre arbete och känner starkare för organisationen kan de därför vara nyckeln till företagets framgång.</p><p>Syfte:</p><p>Huvudsyftet med uppsatsen är att jämföra huruvida hotelledningars valda motivationsstrategier och belöningssystem matchar de incitament och belöningar som de anställda söker. På så sätt kan vi jämföra undersökningsobjekten sinsemellan för att se vilka som bäst lyckas med denna matchning. Delsyftet är vidare att se vilka motivationsåtgärder som generellt uppfattas som mest motiverande bland hotellanställda i de undersökta fallföretagen.</p><p>Metod:</p><p>För att bäst uppnå syftet med uppsatsen har vi valt att göra en multipel fallstudie med såväl kvalitativa som kvantitativa inslag. Intervjuer med hotelldirektörer ställs mot enkätundersökningar bland hotellanställda. Perspektiven tydliggörs genom gapanalyser, fall för fall. Vidare görs en totalsammanställning av enkätundersökningen.</p><p>Slutsatser:</p><p>Undersökningen visar att mjukare värden värderas högre än materiella värden. Motiverande åtgärder förefaller vara nödvändiga och nuvarande belöningssystem bör ses över av respektive hotelledning samt att hänsyn bör tas till medarbetarnas synpunkter. Nynäs Havsbad Hotell & Konferens är det hotell där matchningen bäst överensstämmer kring hur ledningen tillämpar motivations-strategier och vad medarbetarna motiveras av.</p>

Background: Companies are beginning to see the world as their market; not only to seek global opportunities but also to oversee the global competition. Although most people connect globalization to export and import of goods, the globalization process also affect the businesses distinguished by service. The corporations are faced with higher demands of adaptation, which in turn leads to higher needs of skills and knowledge, which of course is very important in business such as the hotel industry. A motivated employee can perform better and furthermore has a stronger sense of belonging to the organization and might therefore be a key to future success of the company. Purpose: The main purpose of this essay is to compare the motivation strategies and reward systems chosen by the management and match this with what the employees are requesting. By doing this we can compare the different objects studied in this essay and furthermore we will be able to see which hotel that has the best match. A purpose is also to see which of the motivation strategies that generally are seen as the most motivating among the hotel employees in these case studies. Methodology: In order to attain our purpose of this essay we found it most suitable to utilize a multiple case study with a touch of both quantitative and qualitative research methods. To obtain a deeper understanding, personal interviews with hotel managers are being matched with the answers from the questionnaire that hotel employees in the studied hotels provided us with. The different perspectives will be clearer through a gap analysis, carried out case by case. Furthermore a total compilation of the questionnaire will be carried out. Conclusions: We have come to the conclusion that a good working climate, good relations, appreciation and satisfied customers are rated higher than economical incentives. Motivational measures seems to be necessary and the incentives that the hotels are using today could probably undergo some adjustments to better suit what the employees actually desire. Nynäs Havsbad Hotell &amp; Konferens is the one hotel where the matching best agrees with both how the management work with incentives and what the employees actually are being motivated by. / Bakgrund: Allt fler företag börjar se världen som dess marknad; både för att söka globala möjligheter men även för att övervaka den globala konkurrensen. De flesta kopplar dock globalisering till export och import av varor, men denna process påverkar även tjänsteföretagandet, däribland serviceyrket. Företagen ställs inför allt högre krav på anpassning i verksamheten vilket i sin tur ställer krav på ständig uppdatering av färdigheter och sakkunskaper, framför allt inom tjänsteproduktion, vilket hotellbranschen i allra högsta grad handlar om. Eftersom motiverade medarbetare utför ett bättre arbete och känner starkare för organisationen kan de därför vara nyckeln till företagets framgång. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att jämföra huruvida hotelledningars valda motivationsstrategier och belöningssystem matchar de incitament och belöningar som de anställda söker. På så sätt kan vi jämföra undersökningsobjekten sinsemellan för att se vilka som bäst lyckas med denna matchning. Delsyftet är vidare att se vilka motivationsåtgärder som generellt uppfattas som mest motiverande bland hotellanställda i de undersökta fallföretagen. Metod: För att bäst uppnå syftet med uppsatsen har vi valt att göra en multipel fallstudie med såväl kvalitativa som kvantitativa inslag. Intervjuer med hotelldirektörer ställs mot enkätundersökningar bland hotellanställda. Perspektiven tydliggörs genom gapanalyser, fall för fall. Vidare görs en totalsammanställning av enkätundersökningen. Slutsatser: Undersökningen visar att mjukare värden värderas högre än materiella värden. Motiverande åtgärder förefaller vara nödvändiga och nuvarande belöningssystem bör ses över av respektive hotelledning samt att hänsyn bör tas till medarbetarnas synpunkter. Nynäs Havsbad Hotell &amp; Konferens är det hotell där matchningen bäst överensstämmer kring hur ledningen tillämpar motivations-strategier och vad medarbetarna motiveras av.

The digital reality is within this current moment debated and something that affects people. Upcoming years in real estate in general, it will be crucial of developments within the industry concerning digital solutions. The processes, business and approaches that have affected an industry for a very long time are changing in its foundations. Owning a property or managing an object in the coming years in an increasingly digitized world will bring new types of demands on organizations that intend to participate in the development. For a long time, digitization has existed as a concept seeming exciting and interesting. Smart devices have taken a larger part of time through telephones, televisions and likewise. Banking processes have evolved through phones and other digital tools to provide new variations of banking services. Airports have developed digital check-in services, which mean that you are actually virtually on the plane before you arrive at the airport. The development of these banking and tourism services changes the market and companies have been able to take part of the market by providing new solutions.  In development and innovation, there is a term used repeatedly, the idea of a “disruptive innovation”. More explicitly, a new innovation that destroys the previously functioning market. As a concrete example, the previously well-functioning camera - today largely exchanged for the digital camera. Or the previously mentioned development of banks and flight processes. It has previously been functioning markets, however, these new processes and innovations have eliminated earlier working solutions by performing better.   The study investigates possibilities closer if there are potential "disruptive innovations" in facility management and digital key control. The thesis has been focusing on the consequences of digital keys by using a model to analyse the impact on work in a future process. The physical key is one of the most ancient innovations that have been refined and developed over the centuries. With the new digital reality, it may be possible to find a new process that create better functions. / Kommande år i fastighetsförvaltning i allmänhet kommer det att vara avgörande för utvecklingen inom industrin med digitala lösningar. De processer, affärer och tillvägagångssätt som har påverkat en bransch under en mycket lång tid är på väg att förändras i grunden. Äga en fastighet eller förvalta ett objekt de närmaste åren i en alltmer digitaliserad värld kommer att medföra nya typer av krav på organisationer som avser att delta i utvecklingen och vara aktuell på marknaden. Under lång tid har digitalisering funnits som ett koncept som synes spännande och intressant. Smarta enheter har tagit en större del av tiden via telefoner, tv-apparater och liknande. Bankprocesser har utvecklats genom telefoner och andra digitala verktyg för att ge nya variationer av banktjänster. Flygplatser har utvecklat digitala incheckningstjänster, vilket innebär att du faktiskt är på planet innan du kommer till flygplatsen. Utvecklingen av dessa bank- och turismtjänster förändrar marknaden och företagen har kunnat ta del av marknaden genom att erbjuda nya lösningar. Inom utveckling och innovation finns det ett begrepp vilket används återkommande, en idé om en ”disruptive innovation”. Mer explicit, att en ny innovation förstör den tidigare fungerande marknaden, där det konkreta exemplet är den tidigare väl fungerande kameran vilken idag i stor omfattning är utbytt till den digitala kameran. Eller den tidigare nämnda utvecklingen av bank och flygprocesser. Det har tidigare varit fungerande marknader, dock har nya processer och innovationer slagit ut tidigare fungerande lösningar.  I det här arbetet har möjligheterna undersökts närmre ifall det går att finna potentiella ”disruptive innovations” inom fastighetsförvaltning. Den fysiska nyckeln är en utav de mest antika innovationerna som genom årtusenden och århundranden har förfinats och utvecklats. Med den nya digitala verkligheten kan det vara möjligt att finna en ny process vilken fungerar på ett bättre sätt.

Visselblåsarbegreppet har blivit ett allt mer frekvent förekommande inslag inom den unionsrättsliga lagstiftningen, och vikten av att beskydda arbetstagare som bistår myndigheter med information som kan stoppa överträdelser har på senare år uppmärksammats och betonats världen över. I samband med en modernisering och uppdatering av den finansmarknadsrättsliga lagstiftningen, inte minst till följd av den tekniska utvecklingen inom området, valde EU:s lagstiftande organ att göra en markering mot fysiska och juridiska personer som ägnar sig åt överträdelser som kan vilseleda aktörerna på de finansiella marknaderna. Bland annat infördes, genom ett antal nya rättsakter, enhetliga sanktioner samt minimibestämmelser för kriminalisering av vissa ageranden. Vid framtagandet av lagstiftningen diskuterades även på EU-nivå huruvida ett potentiellt införande av ekonomiska incitament för visselblåsare som bidrar med värdefull information i fråga om marknadsmissbruk borde utgöra en del av det sociala skyddet för nämnda individer. Medlemsstaterna hade redan i samband med tidigare unionsöverskridande lagstiftning ålagts att vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att visselblåsare erhåller skydd gentemot arbetsgivare avseende hämndaktioner, men här, tydligt inspirerade av den amerikanska lagstiftningen i motsvarande område, öppnade EU för första gången för att låta unionsmedlemmarna erbjuda monetära utbetalningar till visselblåsare. I förevarande uppsats presenteras den aktuella EU-lagstiftningen samt den inhemska lagstiftning som bestämmelserna genererat i Sverige. Nämnda inslag sätts i relation till den amerikanska visselblåsarlagstiftningen. En redogörelse för lagstiftningens mottagande och effekt – kombinerat med teoretiska såväl som statistiska studier avseende ekonomiska incitament kopplat till visselblåsning – används för att besvara frågan huruvida ett införande av nämnda incitament skulle kunna utgöra ett ändamålsenligt inslag inom den svenska lagstiftningen. Min argumentation, vilken presenteras i analysdelen, utmynnar i ståndpunkten att ekonomiska incitament mycket väl skulle kunna utgöra en funktionell beståndsdel av visselblåsarskyddet, men att lagstiftningens utformning och det praktiska utförandet skulle kunna optimeras jämfört med dess amerikanska motsvarighet. Vidare vill jag i analysavsnittet betona vikten av ett skifte i inställning och attityd inom europeisk rättskultur gentemot visselblåsare.