#MeToo-rörelsen tog fart på allvar hösten 2017 då flera anklagelser om sexuella trakasserier från filmproducenten Harvey Weinstein uppdagades. #MeToo-rörelsen är ett uppror från kvinnor, icke-binära och transpersoner som tillsammans delat med sig av sina erfarenheter om sexuellt våld och trakasserier på arbetsplatser och i övriga samhället. Denna rörelse låg till grund för valet av uppsatsens ämne. Ett intresse väcktes för att se om denna rörelse har haft en påverkan hos företags hållbarhetsrapportering. Sedan räkenskapsåret 2017 har det införts obligatorisk hållbarhetsrapportering för en del företag. Det har dock funnits riktlinjer som Global Reporting Initiative (GRI) har arbetat med sedan 1997 för att förbättra hållbarhetsrapportering inom de tre områdena; miljömässig-, ekonomisk- och social påverkan. Tidigare forskning visar på att desto större företagen är desto mer omfattande rapportering kan hittas. Musikbranschen är en snabbt växande industri som influerar personer från all världens hörn genom sina produkter och evenemang. Av den anledning ansågs just denna bransch intressant att forska om. En annan aspekt var även att det sedan tidigare fanns väldigt lite forskning om hållbarhetsrapporter som inriktat sig på musikbranschen, vilket denna uppsats gör. För att undersöka vilka områden i hållbarhetsrapporteringen som företagen lägger vikt vid har vi skapat ett tabellsystem utefter GRI:s riktlinjer. Detta för att på ett djupare plan kunna analysera och se hur duktiga företagen är på att rapportera om de olika områdena. Resultatet av denna forskning visade att det var svårt att finna någon koppling mellan #MeToo-rörelsen och hållbarhetsredovisningen då rörelsen aldrig nämndes vid namn i de hållbarhetsrapporter vi studerade. Däremot såg vi förbättringar av punkter i det sociala perspektivet, vilket indirekt skulle kunna vara ett resultat från #MeToo-rörelsens påverkan. Universal gjorde en tydlig förbättring med 16 %-enheter i det sociala perspektivet medan Sonys ökning var mindre, med 3 %-enheter. Vi kunde också utefter detta tabellsystem jämföra företagens rapportering mellan varandra. Ramen för vårt tabellsystem är även något som företag eller forskare kan använda sig av för att följa upp vad andra branscher eller företag rapporterar inom de olika aspekterna, samtidigt som de kan undersöka ifall de behöver ändra sin rapportering inom något område. / The #MeToo movement took off seriously in the fall of 2017 when several accusations of sexual harassment by film producer Harvey Weinstein were discovered. The #MeToo movement is an uprising from women, non-binary and transgender people who have shared their experiences of sexual violence and harassment in workplaces and in other communities. This movement was the basis for the choice of topic on the essay. An interest was aroused to see if this movement had an impact on corporate sustainability reporting. Since the 2017 fiscal year, mandatory sustainability reporting has been introduced for some companies. However, there have been guidelines that the Global Reporting Initiative (GRI) has been working with since 1997 to improve sustainability reporting in the three areas; environmental-, economic- and social impact. Previous research shows that the larger the companies, the more comprehensive reporting can be found. The music industry is a fast-growing industry that influences people from all over the world with their products and events. For this reason, this particular industry was considered interesting to research. Another aspect is that not much has been investigated regarding sustainability reports with focus on the music industry, which this paper does. In order to investigate which areas of sustainability reporting the companies attach importance to, we have created a chart system along the GRI guidelines. With the chart system we could analyze the sustainability report on a deeper level and also see how good the companies were at reporting in different areas. The results of this research showed that it was difficult to find any link between the #MeToo movement and the sustainability report as the movement was never mentioned by name in the sustainability reports we studied. However, we saw improvements in the social perspective, which could indirectly be a result of the #MeToo movement's impact. Universal made a clear improvement with 16% units in the social perspective, while Sony made a smaller increase of 3%. We were also able to compare the companies' reporting between each other with the chart system. The framework based on our chart system is also something that companies can use to monitor what other industries or companies report in the various aspects, as well as investigate if they need to improve their reporting in any area.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad. Dock finns inget svenskt system men Breeam Communities är anpassat till svenska förhållanden. Syftet med rapporten är att bidra till utvecklingen av metoder som stöder en hållbar stadsutveckling. Genom att först kartlägga vilka klassificeringssystem som finns kunde dessa jämföras med varandra för att se vilka kriterier som återkommer. Paralleller kunde dras för vilka som var av större betydelse då majoriteten använt sig av just dessa kriterier. Ett skissarbete gjordes för att ta reda på vilka kriterier som bör ingå i ett svenskt system och de återkommande kriterierna från de undersökta klassificeringssystemen var också till stor hjälp. De system som har undersökts är Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities och Leed for Neighborhood Development. I systemen mäts hållbarheten oftast i faktorer/kriterier ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Klassificeringssystemen har olika krav eller mål på vad som behöver uppnås inom vardera faktor. Systemen är dock mycket olika uppbyggda vilket komplicerade jämförelseprocessen. De kriterier som återkommer i system är koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, vattenförorening, livsmedel, djur och natur, översvämningar, avfallshantering, materialval, exploaterad mark, fysisk aktivitet, tillgänglighet, hälsa och välmående, kultur och kulturarv, transporter, grönområden, samhällsengagemang, ljusföroreningar, lokal ekonomi och sysselsättning. Eftersom Sverige har ett eget klimat och egna normer kan inte ett utländsktsystem anpassas så lätt till svenska förhållanden. De kriterier som bör ingå i ett svenskt system baseras bland annat på de globala och nationella målen för Sverige samt de som återkom i de analyserade systemen. Förutom de kriterier som återkom i systemen (somliga av kriterierna har andra benämningar) bör systemet också innehålla buller, natur, trafik, blandad bebyggelse, trygghet, underhåll och utbildning. Det är många faktorer inom de tre perspektiven som ska analyseras och tas tillvara för att uppnå ett välorganiserat och bra klassificeringssystem för stadsdelar. Det finns många fördelar med ett klassificeringssystem. Till exempel underlättar det medvetna val, samverkan och kommunikation mellan aktörer, men framför allt ett bättre samhälle att leva i. / The urbanization is increasing while there is a comprehensive climate change in the world. The cities stands for 70 percent of the global carbon emissions and two-thirds of the world's energy use. Half the world's population live in cities. Because of this, it is necessary that cities are sustainable. Therefore, there are various classification systems for neighborhoods that facilitates the creation of a sustainable city. However, there is no Swedish system but Breeam Communities is adapted to Swedish conditions. The objective of the report is to contribute to the development of methods that support sustainable urban development. By first identifying the classification systems, these could be compared with each other to see which criteria’s recurred. Parallels could be drawn as to which was more important, as the majority made use of these criteria. A sketching was made to find out what criteria should be included in the Swedish system and the regular criteria of the investigated classification systems were also very helpful. The systems that have been investigated are Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities and Leed for Neighborhood Development. The systems measure sustainability usually infactors/criteria of social, economic and ecological aspects. Classification systems have different requirements or goals of what needs to be achieved within each factor. The systems are very different designed which complicated the comparison process. The regular criteria in all systems are carbon, water consumption, water pollution, food, wildlife and nature, floods, waste management, developed land, physicalactivity, accessibility, health and welfare, culture and heritage, transport, greenspaces, community involvement, light pollution, local economy and employment. Since Sweden has its own climate and its own standards, a foreign system is not adapted so easily to Swedish conditions. The criteria that should be part of a Swedish system is partly based on the global and national goals for Sweden as wellas those returned in the analyzed systems. In addition to the criteria that reappeared in the systems (some of the criteria has been renamed) it should also contain noise, nature, traffic, mixed development, security, maintenance and education.T There are many factors within the three perspectives to be analyzed and utilized to achieve a well-organized and good classification system of neighborhoods. There are many benefits of a classification system. For example, it facilitates informed choice, collaboration and communication between actors, but most of all a better society to live in.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka byggnadsvård ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi har velat få svar på frågan om det finns ekonomiska argument för den enskilda individen att tillämpa byggnadsvård. Kan vi stödja byggnadsvården med ytterligare argument som gör att fler applicerar byggnadsvård i sitt sätt att tänka vid renovering har vi lyckats med att uppnå vår önskan med uppsatsen.Vi har använt oss av tre metoder för att få svar på vår frågeställning. Den första är en statistisk undersökning där vi har jämfört priser på hus som är bevarade med hus som renoverats till oigenkännlighet. Här har vi gjort en exteriör bedömning på hus i fyra olika städer i Sverige. Den andra undersökningen är en enkät som har skickats ut till en mängd olika mäklare runt om i landet där de fått dela med sig av sina erfarenheter. Är ett bevarat hus värt mer än ett som inte är bevarat?Vilka originaldetaljer är det som höjer priset mest? Kan det vara en investering att köpa ett bevarat hus? I den tredje och sista undersökningen har vi valt att jämföra två offerter från byggföretag. I den ena offerten presenteras kostnaden för att renovera ett tak med bevarande i åtanke, i den andra görs allt om med nya material och metoder. Vilken av dem är billigast och vilken står sig i längden?Resultatet från både den statistiska undersökningen och enkäten visade att ett bevarat hus både upplevs som mer attraktivt på marknaden men också statistiskt sett blir sålt till högre pris än de hus som inte har bevarats. Offertjämförelsen visade att det inte skiljer särskilt mycket i pris mellan de två renoveringsmetoderna. I sin helhet talar resultatet för att individen mycket väl kan tillämpa byggnadsvård ur en ekonomisk synvinkel. / The purpose of this paper was to investigate building conservation from an economic perspective. We wanted to answer the question whether or not there are economic arguments for individuals to apply building conservation. If we can support building care with additional arguments that will allow more people to apply building conservation in their way of thinking in terms of renovation, we have managed to achieve our goal of this paper.We have used three methods to get the answers to our research question. The first is a statistical study where we have compared prices on houses that are kept in original with the house being renovated beyond recognition. We have performed an exterior assessment of houses in four different cities in Sweden. The second method is a survey that was sent out a variety of real estate brokers around the country where they would share their experiences. Is a preserved house worth more than a non-preserved house? Which original detail raises the price the most? Could it be an investment to buy a preserved house? In the third and final study, we have chosen to compare two quotes from construction companies. One of the quotations presented the cost to renovate with conservation in mind, while the second is about the new materials and methods. Which one is the cheapest and which stands in the long run?The results from both the statistical analysis and the survey showed that a preserved house is perceived as more attractive on the market and also that it is, statistically, sold at a higher price than the houses that have not been preserved. The quote comparison showed that it does not differentiate much in price between the two renovation methods. As a whole, the results show that the individual may well apply building conservation from an economic standpoint.