En kvalitativ intervjustudie med syftet att beskriva hur personer med fraktur upplever rehabilitering i sitt eget hem. Intervjuerna ägde rum i sex personers hemmiljö med hjälp av bandspelare och en egenhändigt framarbetad intervjuguide. Deltagarna upplevde bland annat att det sociala nätverket och motivation hade stor betydelse samt att personalens goda bemötande, tillgång till hjälpmedel och den välkända hemmiljön bidrog till en upplevelse av trygghet under hemrerhabiliteringen. Slutsatsen är att deltagarna uppskattade möjligheten att få vara i sitt hem under rehabiliteringen.

Syftet med studien var att öka kunskaperna om och förståelsen för de äldre anhörigvårdarnas situation genom att låta dem berätta om sin situation ur egen synvinkel för de äldre anhörigvårdarna, 75 år eller äldre, som vårdar sin maka / make. Metoden som användes för att samla information var semistrukturerad intervju. Intervjutexterna analyserades med manifest innehållsanalys och med separat analys av de underliggande känslouttryck som framkom i intervjun. Resultatet visar att dessa äldre anhörigvårdares situation innefattar många dagliga stressorer. Deras sömn blir störd av vårdtagaren, de har aldrig en lugn stund utan de har beredskap dygnet runt, deras avlastningstid i samband med inköp är otillräcklig och skapar stress, möjligheterna till dagavlastning för egen tid är obefintlig, de blir isolerade, de är oroade därför att back-up saknas som kan ta över om deras egen hälsa sviker, färdtjänstlagen ger inget stöd för besvär som uppkommer vid normalt åldrande, de önskar en universalkontakt, så kallad hjälpkontakt för äldre vid kommunen samt saknar känslan av förståelse från kommunen om de konsekvenser det innebär att bli äldre oavsett hälsotillstånd. Slutsatsen är att det behövs mer forskning inom området för att vi skall kunna hjälpa dessa äldre anhörigvårdare till en värdigare tillvaro. / The purpose of this study  was to enriche the knowledge about the life conditions of elderly caregivers by letting them tell about their own ´point of view, in order to create a basis for deeper understanding of the eldrely caregivers, 75 years old or older, who care for their spouse. The method used for collecting data was a semistructured intervju. The  interviews were analysed using qualitative manifest content analysis of the interwiews and counting of the underlying feelings of the participants. The results  shows that the elderly caregiver´s situation includes many daily stressors. Their sleep gets disturbed by the care recipient, they have never a moment of rest, instead they are on constant alert day and night, moments of free time in connection with purchase are insufficient and create stress, the possibilties to get daycare is inifinitimal, they become isolated, they are worried due lack of back-up,  if thier own helth fails, the legislation of journeyservice does not give any aid for inconveniences that are caused by getting old, they wish that there would be an overall contact help at the municipality that could help the elderly caregivers, and they lack understanding  from the municipality about the fact of getting older irrespective of healthcondition. Conclusion: If we will be able to give these elderly caregiver´s a life that is more worthy there will be a need for more reaserch in this area.

Syftet med denna studie var att beskriva hur vårdare inom äldrevården upplever sin arbetssituation. Metoden som använts var en beskrivande litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Sökorden nursing homes, elderly care och geriatric care kombinerades med experience och personnel för att ett så stort område som möjligt av äldrevården skulle ingå i sökningen. Sökordet Scandinavia valdes för att författarna ville fokusera studien på skandinavisk äldrevård. Resultatet visade att vårdarna ansåg tidsbristen vara det som påverkade den goda omvårdnaden negativt, det vill säga att det inte fanns tid att ge den omvårdnad som var önskvärd. Vårdtagarnas anhöriga sågs som en tillgång för de äldres välmående men att de ibland upplevdes som krävande och tålamodsprövande. En dåligt fungerande organisation samt ett dåligt ledarskap var orsak till att de inte kunde se till att de äldres behov av omvårdnad uppfylldes. Den goda kamratskapen och lagandan inom arbetsgruppen var viktig för att kunna ge god vård till de äldre. Positivt ansågs också utbildning och handledning för att kunna reflektera över sitt arbete och göra prioriteringar i arbetet. Arbetstillfredsställelse fick vårdarna genom den glädje som uppstod genom den ömsesidiga närheten mellan vårdare och de äldre. Då vårdarnas arbetsinsatser bekräftades uppstod positiva känslor. / The aim of this study was to describe how carers in the elderly care experience their work situation. The method used was a study of literature with descriptive design. Data was collected via the databases Medline and Cinahl. The search words were nursing homes, elderly care and geriatric care in combination with experience and personnel, because the authors wanted a wide database search. The search word Scandinavia was used because the authors wanted to focus on the Scandinavian elderly care. The result shows that the carers thought it was the lack of time that affected the good care of the elderly. The elder's relatives were considers as a resource for the elder's wellbeing but sometimes as demanding and as trying the carers patience. The carers thought that a poor organisation and management were some of the reasons to why the elders' need of good care was not implemented. Good fellowship and team spirit in the working group were important for giving good care to the elderly. Education and supervision helped the carers to reflect and prioritise their work.  The carers felt work satisfaction through the mutual togetherness between them and the elderly. When the carers work efforts were confirmed positive feelings aroused.

Malnutrition är ett välkänt problem i den patientrelaterade vården både i Europa och i resten av världen. Trots detta är malnutrition något som fortfarande förekommer. Vad kan det bero på? Det är viktigt att man bedömer patientens nutritionsstatus rutinmässigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhället mycket pengar och orsakar mänskligt lidande. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans ansvar för att förebygga och behandla malnutrition. För att besvara syftet blev valet av metod en litteratur studie. Med hänsyn till vetenskaplig kvalitet granskades tio artiklar. Resultatet av denna studie visar att bedömning, åtgärder, dokumentation och interaktion mellan sjuksköterska och patient är viktig i arbetet med att förebygga och behandla malnutrition. Slutsatsen visar att det är nödvändigt för sjuksköterskorna att få mer utbildning inom malnutrition för att kunna identifiera riskpatienter. Interaktionen mellan sjuksköterska och patient är också en mycket viktig del och måste fungera fullt ut. / Malnutrition is a well known problem in the patient related care in Europe as well as in the rest of the world. Despite this is malnutrition something that still exists. What can that depend on? It is important to judge the patients nutrition status as a routine to be able to prevent malnutrition. The effects of malnutrition cost the community a lot of money and human suffering. The aim of this study was to see the nurse’s responsibility when it comes to prevent and treat malnutrition in his/her daily work. Our choice of method to answer this aim was a literature review. With regard to scientific quality we elected to review ten articles. The results of this study are showing that judging, preventing measures, documentation and interaction between the nurse and patient are important in the work of preventing and treating of malnutrition. The conclusion is that it’s necessary for the nurses to have more education in malnutrition to be able to identify risk patients. The interaction between the nurse and patient is also very important and has to work correctly

Background: Research focusing on Food Distribution (FD) from various professionals’ and organisational perspectivesare lacking. The aim of this study was therefore to explore various professionals’ experiences of involvement in FD inorder to get comprehensive understanding of the organisation, responsibilities and roles. Methods: This qualitative study is a part of a larger project with an action research approach focusing on FD in themunicipal home service and care for home-living elderly persons in a municipality in southern Sweden. The data wascollected through participatory observations (n=90 occasions and in total 480 hours), repeated focus group interviews (n =4) with different professionals (n =10) involved in the FD process and one individual interview. The material was analysedby qualitative manifest and latent content analysis. Results: The study indicates that Food Distribution is a fragmentary intervention where a comprehensive perspective andclear roles of responsibility are lacking. The FD organisation seemed to be strictly divided and limited by constraintsregarding time and money. The fragmented organisation led partly to staff only taking responsibility for their part of thechain and no one having the full picture of and responsibility for the FD process, but also to some professionals takingmore responsibility than they were supposed to. Conclusions: The aim of the study was met by using an action research approach. The study was however limited by thatno home help officers were represented. The FD appeared as an extremely complex chain of different but connectedactivities. It is not merely the distribution of a product, i.e. the meal box. The fragmentation of FD means that staff onlytakes responsibility for their part of the chain, and that no one has the full picture of or responsibility for the FD process.Consequently, there is a need for an outline of responsibilities. The findings have implications for nursing, gerontology,and in the care for the elderly. / <p><strong></strong> </p>

The purpose of the study was to describe the experiences of elderly people, living at home who receive hot meals that are distributed by their municipality. Qualitative content analysis was used to analyse the (n=13) interviews. The results showed that feelings of dependency, loneliness and gratitude were expressed by the participants in the study related to their meals being delivered home. Dependency was expressed as not having influence over the food products the meals were made from. Loneliness was expressed as being isolated and being confined at home alone due to difficulties getting out of the house, which was associated with the costs of taxis transportation. Gratitude was expressed by the sincere thanks for the possibility of receiving traditional meals delivered daily. The major conclusion of the study was the indication that greater attention should be paid to meet both the practical and psychological needs of elderly people.

Food distribution (FD) is a part of the public social and care service in Sweden aiming to prevent improper food intake for persons that they are unable to do their own shopping, and prepare their own meals, and in that way ensure reasonable standard of living. Before a person can be granted the FD service, from any municipality, an assessment of their individual requirements has to be made by a public home care officer. The aim of this study was to explore how public home care officers reason when they make a needs assessment for homebound elderly people. The data was collected through individual interviews (n=18). The transcribed interview material was analysed by means of the grounded theory method. The findings showed that the public home care officers were confronted with many challenges when making an assessment of a person’s individual needs. They are influenced by their subjective feelings related to their personal views as to what should be the right solution for the individual. However, they remained aware that they needed to be guided by the legal requirements.  Further, they described that the level of an individual’s living standard is a leading concept in the governing laws that they need to interpret. Interpretation of this concept is very subjective with the possible consequence that an assessment result may lead to inefficient support. In conclusion, the concept of a reasonable standard of living needs to be clearly defined, decision regarding FD should not take long time, need assessment and decision should be based on the whole picture behind each individual case and there are needs to develop general guidelines for making needs assessment. The findings in this study have implications for public administration, nursing and gerontology.

Aim: The aim with the thesis was to examine elderly peoples’ motives towards physical activity. Method: A qualitative approach has been adopted with a purposive sampling procedure. Four half structured interviews have been conducted using a thematic interview guide. Results: The fear of being overweight and not being able to take care of themselves were announced as important aspects, since it motivated them to perform physical activity. Social support made the activities more fun. Bad weather and fear of injuries was expressed as obstacles to physical activity. The fear of staying out in the woods alone was mentioned as an obstacle. Exercising was therefore directed to places where other people around them were found. Conclusion: Working background effect the level of physical activity, but exactly how is not yet discovered .There is a need for further research to find out what society can contribute with when it comes to activate the elderly people who has trouble to make it on their own. / Demografiska uppgifter visar att andelen äldre i den svenska befolkningen tenderar att gradvis öka under de närmaste decennierna, samtidigt som gruppen yngre tenderar att minska. Då det framförallt är gruppen äldre som tenderar att drabbas av ohälsa är risken för ett omfattande folkhälsoproblem stor. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad som motiverar äldre till att vara fysiskt aktiva. Fyra halvstrukturerade intervjuer har genomförts med äldre personer, 70-77 år som tränar regelbundet och bor i en mellansvensk kommun. Resultatet visade att fysisk aktivitet prioriterades högt av informanterna och att kroppsideal spelade en stor betydelse för att motivera dem till att fortsätta. Kroppsvikt ville gärna behållas alternativt minskas. Socialt stöd bidrog till att fysiska aktiviteter blev roligare och att informanterna vågade ta ut sig lite mer när de hade stöttning. Att träffa människor hölls också fram som ett viktigt motiv till att vara fysiskt aktiv. Oro och rädsla för skador utgjorde omfattande hinder. Osäkerhet om hur mycket deras kroppar tålde men också medvetenhet om att det inte längre krävdes lika mycket för att göra sig illa. Informanterna berättade att de gärna är aktiva i folktäta miljöer, utifall att de skulle ramla och inte klara av att ta sig upp. Ytterligare forskning krävs för att ta reda på hur samhället kan bidra, uppmuntra och hjälpa till i syfte att aktivera den stora delen inaktiva äldre i befolkningen.

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom. Bitterhet över att ha drabbats av sjukdom var den största källan till känslan av missnöje. Förnöjsamheten upplevdes av att känna trygghet och att kunna utföra för dem meningsfulla sysslor. Sociala relationer var viktiga, men påverkades ibland av känslan att inte duga. Vardagen i ordinärt boende innebar olika sysselsättningar och hanterades med hjälp av olika strategier och en viss acceptans. Studiens slutsats visar att personer med demenssjukdom upplever sin livssituation och vardag tillfredsställande och hanterbar i ordinärt boende med behovsanpassat stöd och hjälp. / Several people are living with dementia disease and the numbers are expected to rise as the population ages. The aim of the study was that by people with dementia disease and their narratives describe the experiences of living in ordinary housing and deal with daily life. The study has been carried out through unstructured interviews with nine people with dementia disease who are over 65 years old and living in ordinary housing. Data were processed by qualitative manifest content analysis. The results are presented in six categories dealing with limitations in daily life, altered self, feeling of dissatisfaction, the feeling of contentedness, social relationships and strategies.The older persons experienced limitations and were dependence on others because of their dementiadisease. Bitterness to have suffered illness was the main source of the feeling of dissatisfaction. Contentedness was perceived by feeling safe and be able to perform for them meaningful tasks. Social relations were important, but sometimes influenced by the feeling of not being good enough. Everyday living in ordinary housing meant different pursuits and handled by using different strategies and a certain acceptance. The conclusion of the study shows that people with dementia disease perceive their life situation and everyday living satisfying and manageable in ordinary housing with appropriate support and assistance.

Syfte: Kunskapsöversiktens syfte var att sammanfatta kunskapsläget avseende äldres ensamhet. Studiens frågeställningar var: (1) Vilka faktorer bidrar till upplevd ensamhet hos äldre människor? (2) Finns det skillnader i upplevd ensamhet mellan äldre kvinnor och äldre män? Metod: Att genom en selektiv kunskapsöversikt analysera studiens valda primärdokument utifrån studiens valda teman: rollförlust, hälsa och kön. Studiens primärdokument har sökts i databaserna ProQuest (Social Sciences), Diva och SAGE Journals online och består till största delen av kollegialt granskade forskningsstudier, artiklar och rapporter publicerade under åren 1985-2012. Resultaten i studien har tolkats genom två teorier, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultat: Studiens resultat visade att ensamhetsupplevelser inte är något som skulle kunna sägas vara särskilt framträdande för just äldre människor. För de flesta personer i den tidiga ålderdomen, det vill säga personer som ingår i den så kallade tredje åldern innebar åldrandet en tid av ökad insikt och självförverkligande. Det visade sig även att ensamheten många gånger var självvald och upplevdes som något positiv. För äldre människor som befann sig i den fjärde åldern tenderade dock ensamheten att öka i takt med stigande ålder. Förlust av maka eller make innebar ökade ensamhetskänslor. Ett gott hälsotillstånd samt god fysisk hälsa bidrog på ett positivt sätt för att motverka ensamhetsupplevelsen hos äldre människor. Könsspecifika skillnader gällande upplevd ensamhet hos äldre människor var inte helt entydiga relaterat till studiens primärdokument. Dock redovisades övervägande empiriskt material som visade att äldre kvinnor generellt kan sägas uppleva ensamhet i större utsträckning än äldre män. / Aim: The aim of this literature overview was to summarize the state of knowledge regarding the elderly loneliness. Study questions were: (1) Which factors contribute to perceived loneliness in older people? (2) Are there any differences in perceived loneliness among older women and older men? Method: Through a literature overview analyzing selected science based documents by the selected themes: the role of loss, health and gender. The science based documents has been found in the databases ProQuest (Social Sciences), Diva and SAGE Journals Online and are mainly peer-reviewed research studies, articles and reports published between years 1985-2012. The results of the literature overview were interpreted by theories, the Life Course perspective and the theory of Gerotranscendence. Results: The findings show that loneliness is not something particularly prominent for just older people. For most people in early old age, people who are part of the so-called third age, aging is a time of increased awareness and fulfilment. It was also found that loneliness often was self-selected and seen as something positive. Loneliness tended to increase with increasing age for older people who were in the fourth age. Loss of spouse intended to increased loneliness. Overall good health, such as good physical health contributed in a positive way to counteract loneliness experience of older people. Gender-specific differences in the perceived loneliness for older people were not entirely correlated to the selected science based documents. However, predominantly empirical data showed that older women experience loneliness greater than older men.