Background - Work environment for care staff in elderly care has been particularly discussed during covid-19. A large part who worked during the pandemic were temporary workers. In addition to the already existing challenges in the psychosocial work environment, the temporary workers have a job that involves working in different workplaces, with different colleagues and with different managers, which can also be a challenge to ensure the psychosocial working environment of the temporary workers. Aim - To investigate and describe the experiences of temporary workers in elderly care of the psychosocial work environment during the covid-19 pandemic. Method - A qualitative method with an inductive approach has been applied. The empirical material was collected through five semi-structured interviews with hourly workers in elderly care. The material was analyzed using thematic analysis. Results and conclusion – Three main themes and nine sub-themes were identified. Majority experienced changes in work during the pandemic. The changes were about increased responsibility, overtime and concerns about infecting care recipients and their families. There was good support from the manager and colleagues, but the most significant thing for experiencing a good psychosocial work environment was the support from colleagues. It is important to prevent or reduce the risk of ill health and create better conditions for temporary workers to stay in the profession. / Bakgrund och Problemformulering – Arbetsmiljön för omsorgspersonalen inom äldreomsorgen har blivit särskilt omdiskuterad under covid-19. En stor del av de som arbetade under pandemin var timvikarier. Utöver de redan befintliga utmaningarna i den psykosociala arbetsmiljön har timvikarierna ett arbete som går ut på att arbeta på olika arbetsplatser, med olika kollegor och med olika chefer vilket också kan vara en utmaning för att säkerställa timvikariernas psykosociala arbetsmiljö. Syfte - Att undersöka och beskriva timvikarier inom äldreomsorgens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under covid-19 pandemin. Metod - En kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats. Det empiriska materialet samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med timvikarier i äldreomsorgen. Materialet analyserades med tematisk analys. Resultat och slutsats – Tre huvudteman och nio underteman identifierades. Majoriteten av timvikarierna upplevde förändringar i arbetet under pandemin. Förändringarna handlade om ett ökat ansvar, övertid och oro för att smitta vårdtagare och sina familjer. Resultatet visade att det fanns ett bra stöd från chef och kollegor men det mest betydelsefulla för att uppleva en god psykosocial arbetsmiljö var stödet från kollegor. Det är av att stor vikt att arbetsgivare arbetar aktivt med sätt att förhindra eller minska risken för ohälsa och skapa bättre förutsättningar för timvikarier att stanna i yrket.

People are growing older than they ever have before. My architectural proposal is a home for the elderly in a rural environment close to Stockholm.I think there is a large group of people, including me, who loves animals and recognizes their positive effect on wellbeing.  I wanted to test the limits, how close the elderly and animals can live together in a functional and species-appropriate environment and to the benefit of both. Every individual on the site, Human or Non-Human, is providing care to some extent, the built environment supports these meetings and tasks in a subtle and natural way.

Trust-based management has been a subject for discussion in the Swedish government resulting from shortcomings of New Public Management, a method inspired by the KPI-driven (Key Performance Indicator) nature of the private sector, which has turned into a form of micromanagement when applied in the public sector. In order to address this, the Swedish government gave the delegation of trust the assignment to spread knowledge about how the alternative, trust-based governance, can be used in the public sector. The aim of our research is twofold. Firstly, finding out how the two different management styles, trust-based management and micromanagement, are characterized in the organization of home care. And secondly, understanding the experience from the home care staff's point of view and how different forms of management affects the receivers of home care. We have used semi-structured interviews and, employing content analysis, found that the home care staff needs to be more involved in the organizational planning and have more freedom to make decisions based on their own judgment and experience rather than following standardized temples, such as minute-level schedules.

Självförsummelse är ett fenomen som är vanligast bland personer som har nedsatt beslutsfattande till följd av olika kognitiva funktionsnedsättningar som demens. Fenomenet handlar om personer som har uppenbara behov, men av olika skäl tackar nej till stöd. Fenomenet i sin tur utgör en utmaning för biståndshandläggare som arbetar med målgruppen. Denna studie syftade till att få en förståelse och fördjupad kunskap om hur biståndshandläggare arbetar med äldre personer med demens, samt hur de bemöter utmaningarna när självförsummelse är aktuellt. Studien lyfte även fram vilka stöd biståndshandläggare har i arbetet och hur biståndshandläggare upplever stöden. Metoden som applicerades i studien var kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem biståndshandläggare. Det teoretiska ramverket i studien består av styrkeperspektiv, lösningsfokuserad praktik samt omsorgsrationalitet. Utifrån intervjuerna analyserades empirin med tematisk analys. Det huvudsakliga resultatet av studien var att biståndshandläggare möter flera utmaningar i arbetet med målgruppen. Vidare visade studien att biståndshandläggare utvecklat egna strategier för att möta utmaningarna i arbetet. En genomgående utmaning i arbetet är socialtjänstlagens betoning på självbestämmande samtidigt som äldre personer med demens har svårigheter att tillgodose sina behov. Studien visade även att den svåraste utmaningen är hur biståndshandläggare ska hanterat dilemmat kring personens autonomi och självbestämmande som är reglerad av socialtjänstlagen, samtidigt som biståndshandläggaren försöker tillgodose stödbehovet hos äldre personer med demens och som uppvisar självförsummande beteende. Studien visade även att biståndshandläggarna upplever att deras stöd i arbetet till viss del är tillräckligt, men vissa biståndshandläggare önskar mer kompetensutveckling kring demens. / Self-neglect is a phenomenon that is prevalent within individuals who have low decision-making abilities as a result of cognitive impairment like dementia. The phenomenon is about people that have obvious needs but resists care. The phenomenon in turn creates a challenge for professionals who work with them. The purpose of this study was to explore and gain a deeper understanding for how social workers meet the challenges in working with elderly people with dementia who self-neglect. This study also had an aim to highlight the different support systems that social workers can utilize when met with challenges, and how they experience these support systems. Strengths-perspective, solution-focused practice and care rationality were used as the theoretical framework for the study. Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with five social workers. The empirical material was then analyzed using thematic-analysis which showed that social workers meet great challenges when working with the described demographic. The analysis showed that social workers have adapted and developed their own strategies in order to meet these challenges. The study concluded that the hardest challenge arises when social workers meet the dilemma of conserving a self-neglecting person’s autonomy and self-determination, which is regulated by law, while simultaneously trying to meet their needs. The study further showed that some social workers perceived their support systems as adequate, while some other social workers expressed the need of competence development pertaining to dementia.

Förekomsten av urininkontinens ökar med åldern. Fler blir idag äldre än förut vilket tyder på att urininkontinens är ett växande problem. Inkontinensskydd är oftast den mest prioriterade åtgärder vilket medför ökade samhällskostnader och ökad klimatpåverkan. Distriktssköterskor inom hemsjukvård bör vid utredning, åtgärd och behandling av urininkontinens sträva efter ett hållbart och hälsofrämjande arbetssätt.   Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser gällande utredningar, behandlingar och åtgärder av äldre personers urininkontinens i hemsjukvård. Kvalitativ metod och innehållsanalys med induktiv ansats användes. Semi-strukturerade enskilda och fokusgruppsintervju utfördes. 16 kvinnliga distriktssköterskor (eller sjuksköterskor med förskrivningsrätt) från 11 kommuner inom södra Sverige deltog.   Resultatet visade att utredning av urininkontinens inte upplevdes tillhöra hemsjukvårdens uppdrag.  Ålder samt tids- och personalbrist beskrevs utgöra ett hinder för erbjudande om andra åtgärder och behandlingar än förskrivning av inkontinensskydd. Utprovning av inkontinensskydd skedde utifrån andrahandsinformation vilket gav distriktssköterskor en känsla av att gissa vid ordination av inkontinensskydd.   Individuellt utprovade inkontinensskydd var önskvärt och kunde minska belastningen för miljö och ekonomi. Distriktssköterskorna hanterade äldres urininkontinens genom förskrivning av inkontinensskydd. För att kunna erbjuda utredning samt andra åtgärder och behandlingar än förskrivning behövs resurser i form av mer tid och personal. / The incidence of urinary incontinence increases with age. More people gets older than before, which indicates that urinary incontinence is a growing problem. Incontinence protection is often the most prioritized action, which entails increased societal costs and climate impact.  District nurses within home healthcare should strive for sustainable and health-promoting efforts during management of urinary incontinence.   The purpose was to investigate district nurses' experiences regarding management of older people's urinary incontinence in home healthcare. Qualitative method and content analysis with an inductive approach were used. Semi-structured individual and focus group interview were conducted. 16 female district nurses (or nurses with prescribing rights) from 11 municipalities in southern Sweden participated.   Investigation of urinary incontinence was not felt to be part of the mission of home healthcare. Age and resource shortages were described as an obstacle to offering other management than prescribing incontinence protection. Trial of incontinence protection consisted of secondary information, which gave a sense of guesswork when prescribing incontinence protection.    Individually customized incontinence protection was desirable and could reduce the burden on the environment and economy. The elderly´s incontinence was managed by prescribing incontinence protection. To offer investigation, actions and treatments, other than prescription, more resources are needed.

Biståndshandläggare inom äldreomsorgen står inför en utmaning då gruppen äldre kommer att öka, vilket innebär att allt fler kommer att vara i behov av äldreomsorg. Det är därmed av vikt att uppmärksamma biståndshandläggares arbetssituation för att synliggöra om tillräckliga förutsättningar finns för att utföra arbetet i framtiden. Syftet var att undersöka och få en förståelse för vad biståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever som utmanande samt hur biståndshandläggare hanterar utmaningar i arbetet. I studien har en kvalitativ metod använts och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med biståndshandläggare inom äldreomsorgen i Sverige. En hermeneutisk ansats har använts i studien. Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater användes för att analysera biståndshandläggarnas roll som gräsrotsbyråkrater, deras handlingsutrymme samt resursbrist i arbetet. Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang användes för att analysera hur biståndshandläggarna hanterar motgångar i arbetet. I resultatet framkom att biståndshandläggarna upplever att det är utmanande att förhålla sig till organisatoriska ramar och samtidigt tillgodose äldres behov. Vidare visade resultatet att biståndshandläggarna upplever känslor och reaktioner i sitt arbete, bland annat stress på grund av hög arbetsbelastning. Ytterligare ett resultat var att biståndshandläggarna hanterar känslor och reaktioner på egen hand, genom handledning samt genom kollegialt stöd. Studien uppmärksammade att åtgärder behöver vidtas för att biståndshandläggare ska ha tillräckliga förutsättningar för att utföra arbetet i dag och i framtiden. / Care managers in elderly care are facing a great challenge. Due to the growing size of the elderly population, more and more people will be in need of care services. Therefore, it is important to bring attention to care managers’ work situation in order to make sure that their conditions are sufficient for their future work. The aim was to examine and understand care managers’ experiences of challenges in their work and how they cope with challenges. To answer the aim of the study, qualitative research has been conducted using semi-structured interviews with eight care managers working within Swedish elderly care. In this study, a hermeneutic approach has been used. Michael Lipsky´s theory about street-level bureaucracies was used to analyze care managers as street-level bureaucrats, their discretion, and the lack of resources. Aaron Antonovsky’s term Sense of coherence was used to analyze care managers’ conditions to cope with tribulations within their work. The results indicated that care managers find it challenging to stay within the institutional framework and at the same time meet the needs of the elderly. The result also showed that care managers experience an array of emotions and reactions in their work, an example being stress due to a high workload. Furthermore, the results pointed out that care managers cope with emotions and reactions through individual strategies, supervision, and support from colleagues. The study highlighted that measures need to be taken to ensure that care managers have sufficient conditions in order to carry out their work in the present and in the future.

Sveriges välfärdssystem står inför nya utmaningar, demografiska förändringar och ökade krav på hållbar utveckling kräver nya strategier. Äldreomsorgen beskrivs vara speciellt utsatt eftersom andelen äldre ökar i snabbare takt än resten av befolkningen. Välfärdsteknik beskrivs vara en hållbar strategi utifrån sociala aspekter genom att öka äldres livskvalité och samtidigt förenkla arbetet för omsorgspersonal. Det har visat sig vara svårt att implementera välfärdsteknik vilket har skapat stora skillnader mellan Sveriges kommuners äldreomsorg. Syftetvar att kartlägga Dalarnas välfärdsteknik och utforska skillnader mellan kommunerna, även att undersöka kommunernas främsta skäl för att användatekniken utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna. En tvärsnittsstudie med surveydesign genererade kvantitativ kartläggande data samt kvalitativa data där kommunernas främsta skäl för att använda välfärdsteknik undersöktes genom riktad innehållsanalys. Välfärdsteknik var ojämnt fördelat mellan kommunerna och skälen för användning av sådan teknik i äldreomsorgen var främst kopplad till sociala aspekter. / Sweden's welfare system is facing new challenges, demographic changes and increased demands for sustainable development require new strategies. Elderly care is described as particularly vulnerable because the proportion of older peopleis increasing at a faster rate than the rest of the population. Welfare technology is described as a sustainable strategy based on social aspects by increasing the quality of life of older people while simplifying the work for care staff. It has proven difficult to implement welfare technology, which has created major differences between Sweden's municipalities' elderly care. The purpose was to map Dalarna's welfare technology and explore differences between the municipalities, also to investigate the municipalities' main reasons for using the technology based on ecological, social and economic sustainability aspects. Across-sectional study with survey design generated quantitative mapping data as well as qualitative data where the municipalities' main reasons for using welfare technology were investigated through targeted content analysis. Welfare technology was unevenly distributed between municipalities and the reasons for using it in elderly care can mainly be linked to social aspects.

Close to two million of Sweden's population are born abroad. Within this population group, many people fall under the target group "elderly". This means that there is a large group of elderly people with a different cultural background. In recent years, professional elderly care has been challenged by cultural frameworks of interpretations. It is therefore possible, with the help of a cultural interpretation framework, to claim that the professional elderly care work should consider how individuals and groups make decisions about their background, beliefs and culture. The aim with this study is to highlight the meaning of treatment in the professional elderly care work with regard to cultural challenges. In elderly care, a good treatment is crucial to promoting good health, care and well-being. The treatment is an important determining factor for elderly care experiences. Listening, responding and prioritizing the elderly's needs can be a challenge for the care staff, especially within cultural interpretation frameworks where background, beliefs and culture can differ from how it is in Sweden. With the help of a cultural interpretation framework, it can therefore be argued that care staff in their treatment must take into account how individuals and groups define themselves in relation to origin, religion and culture. It is an important care practice to highlight the meaning of treatment in the professional elderly care work with regard to cultural challenges.

Bakgrund: Forskning visar att vård- och omsorgspersonal har avsaknad av eller lite kunskap om palliativ vård och att det beror på brist i utbildning och praktik. Även erfarenheter till palliativ vård och till döden bland sjuksköterskor och vård- och omsorgspersonal belyses. Sjuksköterskor behöver på olika sätt ge stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på systematiska principer. Resultat: I resultatet framkommer tre teman: sjuksköterskors erfarenheter inom utbildning, sjuksköterskors erfarenheter inom handledning och sjuksköterskor erfarenheter i reflektion. Sjuksköterskor belyser erfarenheter inom teoretisk och praktisk utbildning, vilket bidrar till att vård- och omsorgspersonal kan ge palliativ vård med kvalitet. Olika förslag på utbildningsstrategier lyfts genom handledning och reflektion. Slutsats: Sjuksköterskors stöd i palliativ vård till vård- och omsorgspersonal genom utbildning, handledning och reflektion, delvis genom praktiska moment, är betydande i vård- och omsorgspersonalens personliga och professionella utveckling. Litteraturöversikten kan bidra med kunskap och förståelse för vård- och omsorgspersonalens behov av stöd i palliativ vård. / Background: Research shows that nursing staff lack or have little knowledge of palliative care, this is due to insufficient training and practice. It also highlights the experiences towards palliative care and death among nurses and nursing staff. Nurses need to provide support in palliative care to nursing staff within elderly care in various ways. Aim: To describe nurses' experience giving support in palliative care to nursing staff within elderly care. Method: A structured literature review with an inductive approach based on systematic principles. Results: The results reveal three themes: nurses´ experience in education, nurses’ experience in preceptorship and nurses’ experiences in reflection. Nurses highlight experiences in theoretical and practice education, which contributes to nursing staff in giving palliative care with quality. Different examples of educational strategies are highlighted within preceptorship and reflection. Conclusion: Nurses support in palliative care to nursing staff through education, preceptorship, and reflection, partly by practical teaching, are important in nursing staff’s personal and professional development. This literature review can contribute with knowledge and understanding for the need of support among nursing staff within palliative care.

Medellivslängden i Sverige stiger och utmaningarna inom äldreomsorgen ökar. Studiens syfte var att undersöka biståndshandläggares syn på välfärdsteknik och dess implementering inom äldreomsorgen i Dalarna. Genom tematisk analys av semistrukturerade intervjuer av sju biståndshandläggare framkom att biståndshandläggare ser positivt på välfärdsteknik inför framtiden men att den behöver vara pålitlig och individanpassad till brukarna. Biståndshandläggare beskrev att välfärdsteknik kan bidra till förbättrad livskvalitet och en ökad känsla av trygghet. För att underlätta implementering av välfärdsteknik behövs stödjande organisationsstrukturer och resurser som möjliggör att personal får information och utbildning. Bland annat ekonomiska begränsningar, tidsbrist och låg prioritet ansågs hindra implementering av välfärdsteknik. / Life expectancy in Sweden is increasing and the challenges in the care of older people are rising. This study aimed to examine social workers’ view of welfare technology and its implementation in the care of older people in Dalarna. Following thematic analysis of semistructured interviews of seven social workers, it was found that they view welfare technology positively for the future, but that it needs to be reliable and individually adapted to the users.Social workers described that welfare technology can contribute to an improved quality of lifevand an increased sense of security. To facilitate the implementation of welfare technology,supporting organizational structures and sufficient resources that enable staff to receive information and training are required. Among other things, economic limitations, lack of time,and low priority were considered barriers to the implementation of welfare technology.