Background: Elderly today have an increased life expectancy and retaining their teeth longer than before, it is important that healthcare-professionals have knowledge about oral health and how to prevent oral diseases. Objective: To study knowledge and attitude of oral health among caregivers at nursing homes in Ga-Rankuwa, Pretoria, South Africa. Method: The study was a quantitative cross-sectional study. Data was collected by a questionnaire representing four dimensions; Internal Locus of Control, External Locus of Control, Self-Efficacy and Oral Health Care Beliefs (OHCB), consisting questions about oral health and oral hygiene. The population consisted of 130 caregivers. Result: A total of 50 out of 61 caregivers participated in the study, out of which 43 were females and 7 were males. The age-interval was between 20-75 years. Generally, no statistical significant differences in knowledge and attitudes between the two nursing homes and between the caregivers´ professional statuses was noticed. T-test showed a statistical significant difference (P=0.011) between the caregivers for OHCB-dimension, and (P=0.044) between nursing home “A” and “B” for OHCB dimension. Conclusion: The general level of knowledge and attitude among the caregivers was satisfactory but low. Monitored health intervention studies should be given to promote oral health care knowledge and beliefs. / Bakgrund: Äldre har idag en ökad livslängd och allt fler behåller sina tänder längre än tidigare. För att vårdpersonalen ska kunna förebygga orala sjukdomar hos dessa individer är det viktigt att dem har kunskap om oral hälsa samt hur man förebygger orala sjukdomar. Syfte: Att studera kunskap och attityder om oral hälsa bland personal på äldreboenden i Ga-Rankuwa, Pretoria, Sydafrika. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där datainsamlingen skedde genom ett frågeformulär som innehöll frågor om oral hälsa och munhygien. Populationen bestod av 130 vårdgivare. Resultat: Totalt deltog 50 av 61 vårdgivare i studien, varav 43 var kvinnor och 7 män. Åldersintervallen var 20–75 år. Generellt fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader avseende kunskaper och attityder mellan dem två äldreboenden och mellan vårdpersonalens yrke. En tillfredsställande men låg kunskapsnivå och attityd uppmärksammades mellan äldreboenden och vårdgivarnas yrkesstatus. T-testen visade en statistisk signifikant skillnad (P = 0,011) mellan vårdpersonalen för OHCB-dimensionen och (P = 0,044) mellan äldreboenden "A" och "B" för OHCB-dimensionen. Slutsats: Generellt var deltagarnas attityd och kunskapsnivån tillfredställande men låg. Interventionsstudier med uppföljning bör göras för att bättra kunskap och attityd om oral hälsa.

The purpose of this study was to gain an understanding of how first-line managers in the elderly care experience and manage staff shortages. With the help of six different first-line managers, a qualitative study was conducted by collecting material with the help of interviews. Today, the work of first-line managers is an essential part of social work because they work near a large part of the welfare sector, the elderly care. Other studies show a decrease in care workers, and the forecast indicates that the future looks the same right now. Furthermore, research demonstrates that first-line managers have complex work situations where they balance different administrative tasks with staff responsibility. According to previous research, a significant factor in staff shortages is that elderly care is not an attractive profession enough. The conclusions with this study were that the first line managers experienced that the profession perceived like a low-status profession and not attractive enough to attract staff. Work tasks need to be distributed better, working conditions need to be improved, which include wages and working hours, and education requirements need to be increased to attract people to a more attractive workplace. Another outcome was that there was limited latitude since much of the time is spent on administrative work, which meant that the managers could not spend as much time on the staff as they wish. The first line managers are limited in their work with decisions they cannot influence. The last conclusion is that it needs to create an understanding that everyone has a responsibility in staff shortages, and the change must take place from political level to unit level.

The study deals with the implementation of specific values in elderly care in the municipality of Hultsfred. The values here are grounded on the interaction between caregivers and caretakers and based on a salutogenetic approach. The aim of this study is to describe and analyse the work with values in elderly care through the understanding how the changes in the organisation have been shaped in the municipality on different levels in organisation of the elderly care through an implementation process. The study is based on semi-structured interviews with care givers, care administrators and managers. National and internal documents were studied. The material was analysed through Fixen et. al (2005) steps in an implementation process. The main findings in the study reveals the importance of a working communication and making every level participate in an implementation process. The study shows an example how popular organisation recipe is translated and used in elderly care. The study was written with support from the Kamprad Family foundation.

Då livslängden i samhället ökar och alltfler lever länge med många diagnoser har vi ett växande behov av en välfungerande äldreomsorg. Efter ädelreformen dör alltfler äldre personer på särskilt boende, vilket föranleder ett intresse av att studera den omvårdnad som ges där. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende. Studien baseras på intervjuer med sju undersköterskor som har minst tre års erfarenhet av att arbeta på särskilt boende. Analysen av intervjumaterialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  I resultatet framkom tre teman; en naturlig väg mot döden, den äldre personen som utgångspunkt i omvårdnaden samt ömsesidighet och samarbete med begränsande förutsättningar.  Undersköterskorna ser döende vid hög ålder som en naturlig process de inte vill försöka motverka och inte heller talar med varandra om. Deras strävan är att vara följsamma i processen och tillgodose de äldre personernas önskemål för att skapa dem största möjliga välbefinnande under deras sista tid i livet. Otillräcklig bemanning utgör i viss mån hinder för denna strävan, men kringgås med hjälp av samarbete med närstående. Sammanfattningsvis finns en underliggande, delvis explicit vilja att ge en personcentrerad omvårdnad, vars innehåll till delar är i överensstämmelse med en modell för personcentrerad palliativ vård, De 6 S:n. Resultaten av denna studie är viktiga för sjuksköterskor, vilka är ytterst ansvariga för den omvårdnad som utförs av undersköterskor. Samtidigt synliggör resultaten att undersköterskor är viktiga i omvårdnadsarbetet på särskilt boende. Fortsättningsvis skulle det vara av intresse att studera äldre personers erfarenheter av omvårdnad under livets sista tid på särskilt boende. / Since increasing life expectance causes more persons to live longer with multiple diagnoses, we have a growing need of a well-functioning elderly-care. After the ”ÄDEL-reform” in Sweden, in 1992, when the responsibility for long-term medical care for elderly people was transferred from the county councils to the local authorities, an increasing number of older people die in nursing homes. This leads to an interest of studying the nursing care being given there.  The aim of the study was therefore to describe assistant nurses experiences of providing nursing care to older people during the last time of life in a nursing home. The study has been conducted by a content analysis based upon Seven interviews with assistant nurses having at least three years’ experience of working in a nursing home. In the results of this study three themes appeared; a natural pathway towards death, the older person as a starting point for the nursing care and reciprocity and collaboration in spite of limiting conditions. The assistant nurses consider dying at old age as a natural process, which they do not wish to hinder. They do not even talk to each other about it.  Instead they strive to be pliable to the process and responsive to the desires of the older people in order to provide them the best possible level of wellbeing during their last time of life. Inadequate staffing is partly hindering to this, but the problem is being avoided due to collaboration with the significant others of the older person.  Summarised, the nurse assistants nourish an underlying, at times explicit ambition to provide a person centred nursing care, which partly corresponds to a model of person centered palliative care, The 6 S:s. The results of this study are useful to nurses, since they are responsible of the nursing care given by assistant nurses. The results also elucidate the importance of the nursing care given by assistant nurses in a nursing home. Furthermore it would be of interest to study older persons experiences of receiving nursing care during their last time of life in a nursing home. / Livets sista tid på kommunalt särskilt boende. En studie av undersköterskors erfarenheter

Introduktion: I takt med samhällets tekniska utveckling ökar även implementering av tekniska lösningar i vård och omsorg. Den ökade teknikanvändningen påverkar både vård- och omsorgspersonal och den äldre. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar och upplevelse av hur teknikanvändning påverkar den äldres dagliga liv. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med n = 12 vård- och omsorgspersonal i en mellanstor kommun i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys resulterade i åtta huvudkategorier: arbetssituation, kompetens, delaktighet, självständighet, trygghet, frihet, social kontakt och hälsa. Resultat: Vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar var både positiva och negativa och påverkades utifrån deras arbetssituation, känsla av kompetens och delaktighet. Vård- och omsorgspersonalen upplevde att teknikanvändningen påverkade den äldres dagliga liv genom att deras självständighet, trygghet, frihet och hälsa ökade. Samtidigt upplevde vård-och omsorgspersonalen att teknikanvändning kunde leda till ökad känsla av ensamhet hos den äldre. Konklusion: Studiens slutsats är att vård- och omsorgspersonalen överlag hade positiva attityder till tekniska lösningar och de upplevde att teknikanvändningen påverkade den äldre både positivt och negativt i det dagliga livet. Med anledning av det ansåg vård- och omsorgspersonalen att det är viktigt att teknikanvändningen individanpassas. / Introduction: In step with society´s technical development, the implementation of technical solutions in health and care also increases. The increased use of technology affects both the health and care staff and the older adult. Aim: To describe what affects health and care staff´s attitudes to technical solutions and howthe use of technology affects the older adult´s daily life. Method: An interview study with an inductive approach was conducted with n = 12 health andcare staff in a mid-sized municipality in the middle of Sweden. The qualitative content analysis resulted in eight main categories: work situation, competence, participation, independence, sense of security, freedom, social interaction and health. Result: The attitudes of health and care staff towards technical solutions were both positive and negative. Their attitudes were affected by their work situation, competence and participation. The health and care staff´s experience was that the use of technical solutions affected daily life of the older adult by increasing their independence, sense of security, freedom and health. At the same time health and care staff experienced an increased sense of loneliness of the older adult. Conclusion: The conclusion of the study is that the health and care staff had positive attitudes towards technical solutions and they experienced that the use of technic usage affected the daily life of the older adults, both in a positive and negative way. Because of this it was important to individually adapt the solutions. / DigitalWell

Japan is facing a great demographic shift, where by 2050 more than 40% of it's inhabitants will be over the age of 65 years. The womens emencipation from the role of stay at home mothers has allowed them to have careers of their own, although a good thing it does not leave a lot of room for starting a family in Japan's hard working climate. This new cultural norm has collided with the the long tradition of family care and Japan is now facing a large cultural collision, where there is a great lack of working solutions for child and senior care. The project suggests a prototypical intergenerational day care center for elderly and children in Tokyos dense now-rise residential neighborhoods. This form of care started being built in America during the 90's and has prooven to provide some of the best care availible for elderly and children. / Japan möter i dagsläget ett stort demografiskt skifte, till år 2050 kommer mer än 40% av befolkningen att vara över 65 år gamla. Kvinnornas frigörelse från hemmet har tillåtit dem att påbörja egna arbetsliv och karriärer, vilket inte lämnar mycket rum för att starta egen familj i Japans hårda arbetsklimat. Denna nya kulturella norm har kolliderat med den traditionella familjevården och Japan står idag utan en bra lösning för barn- och äldrevård. Det föreslagna projektet är ett prototypiskt intergenerationellt dagvårdscenter för barn och seniorer i Tokyos täta lågbebyggda bostadsområden. Intergenerationell vård började byggas under 90-talet i USA och har visat sig ge bland den bästa vården tillgänglig för barn och äldre.

The Covid-19-pandemic has put public health into a large risk. In December 2020, an evaluation of the measures taken in Sweden to deal with the Covid-19 pandemic was published. It pointed out that the elderly care had not received the necessary resources to protect the elderly who are the most vulnerable in the population. The majority of previous research conducted during the Covid-19 pandemic has focused on the healthcare situation abroad. Few studies have been conducted in Sweden and even fewer focused on the elderly care. The aim of this study is to examine the experiences of the caregivers working in residential care during the Covid-19 pandemic. In this study we used theoretical models which examine psychosocial work environments, stress as well as social responsiveness and burnout. The work applied a qualitative approach and used a thematic analysis. The data was collected through semi-structured interviews with assistant nurses working in three municipalities in Västra Götaland, Sweden. The result showed that the participants experienced an increased workload and that they felt inadequate towards the elderlycare receivers. To handle their situation the social support within the colleagues had a vital function. The participants experienced a limited social life and a big concern about carrying the infection. / Covid-19-pandemin har medfört en stor risk för allmänhetens hälsa. Den 15 december 2020 publicerades en utvärdering av de åtgärder som vidtagits i Sverige för att hantera Covid-19-pandemin. Då uppmärksammades att den redan utsatta äldreomsorgen inte fått tillräckligt med resurser för att skydda de äldre vårdtagarna som drabbats värst av Covid-19. Majoriteten av tidigare forskning som utförts under Covid-19-pandemin har fokuserat på sjukvårdens situation utomlands. Få studier har genomförts i Sverige och ännu färre inom äldreomsorgen. Den här studien ämnar därför att undersöka vårdgivares upplevelser i arbetet med den äldre riskgruppen på särskilda boenden under Covid-19-pandemin.Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med undersköterskor som arbetar i tre kommuner i Västra Götalands län i Sverige. I den tematiska analysen beskrevs undersköterskornas upplevda stressorer, resurser och hur deras privatliv påverkats på grund av arbetet. Framförallt upplevde deltagarna en ökad arbetsbelastning, underbemanning och de kände sig otillräckliga gentemot vårdtagarna. Den viktigaste resursen för att hantera situationen uppgavs vara det sociala stödet inom arbetsgruppen. Deltagarna upplevde ett begränsat privatliv och en oro inför att bära på smitta.

Syftet med den här studien är att undersöka mellanchefers upplevelse av det hälsofrämjande arbetet inom äldreomsorgen. Materialet omfattar semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer som alla är verksamma inom äldreomsorgen. Vår valda metod är kvalitativ undersökning och analysen av data gjordes genom kategorisering. Den teoretiska ansatsen är känslan av sammanhang (KASAM) samt Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd-modellen. Tidigare forskning påvisar att ledarskapet har en betydande roll för den psykosociala arbetsmiljön. Flera studier visar även på att det behöver finnas tillräckliga resurser för att kunna bedriva ett hälsofrämjande arbete. Delaktighet och engagemang är två viktiga beståndsdelar som lyfts fram för att främja medarbetarens arbetsmiljö. Uppsatsens resultat visar att mellanchefers upplevelser är liknande vad gäller ansvar och möjligheten att skapa delaktighet. Vad som skiljer sig åt i mellanchefernas upplevelse är hanteringen av de tillgängliga resurserna. Alla respondenter var eniga i att kommunikation med medarbetarna är A och O för att främja en god arbetsmiljö. / The aim of this study is to examine how the head of units in elderly care experience health promotion work. The data includes six semi structure interviews with head of units who are all operative in elderly care. Our method for collecting data is qualitative and the analysis is done through categorizing. The theoretical approach is a sense of coherence( KASAM) and Karasek and Theorells demand-control-support-model. Previous research show that leadership has a significant role on the psychosocial working environment. Several studies also shows that adequate resources is necessary to manage the health promotion work. Participation and involvement are two important elements presented to promote the employees working environment. This study show that the experiences of eldery cares head of units are similiar when it comes to responsibility and the possibility to create participation. The difference in the experiences are how the head of units handle the available resources. All the respondents agree that communication is the key for a good work environment.

Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen, inklusive vård och omsorg vid demens. För att svara på arbetets frågeställningar skickades webbenkäter ut till personal på äldreboenden i flertalet kommuner i Sverige. Vidare genomfördes även intervjuer med personal. Resultatet från arbetet visar på en utbredd användning av digitala tjänster inom äldreomsorgen, främst gällande vardagsteknik i form av videosamtal. Den pågående pandemin har motiverat en utökad användning av vardagsteknik och både boende och personal uppskattar användningen. Välfärdsteknik likt bank-id används i mycket begränsad utsträckning på grund av att personalen saknar behörighet för denna tjänst. Hur digitala tjänster används inom verksamheten skiljer sig mellan personer med demenssjukdom och personer utan demenssjukdom, då det används mer passivt vid demensomsorg. Tillgången till digitala tjänster varierar mellan boenden, både gällande om det finns gemensamma surfplattor och om internetuppkoppling finns tillgänglig. Sammanfattningsvis är digitala tjänster frekvent förekommande inom äldreomsorgen, men användningen behöver utvärderas och vidareutvecklas. En utvärdering kring hur digitala tjänster kan implementeras på lämpligast sätt är nödvändig. Resultatet från arbetet visar att det finns skillnader i användningen mellan demensomsorg och annan äldreomsorg. Dock kan inte slutsatser dras kring utbredningen av digitala tjänster inom demensomsorg. / The purpose of this study is to map and analyze the use of digital services in elderly care, including dementia care. In order to fulfill the aims of the study, web surveys were sent out to staff at nursing homes from multiple municipalities in Sweden, and some of the staff were also interviewed. The results from the study show a widespread use of digital services in elderly care, mainly regarding everyday technology in form of video calls. The ongoing pandemic has justified this development of everyday technology, and both residents and staff appreciate the use. Welfare technology such as bank-id is used to a very limited extent due to a lack of authorization on the part of staff. How digital services are used in the nursing homes differs between residents with dementia and residents without dementia, as it is used more passively in dementia care. Access to digital services varies between residents, both if there are shared tablets and if internet connection is available. In summary, digital services are frequently used in elderly care, but the use needs to be evaluated and further developed. An evaluation of how digital services can be implemented in most appropriate way is needed too. The results from the study show that there are differences in the use between dementia care and other elderly care. However, no conclusions can be drawn about the spreading of digital services in dementia care.

Authors: Tova Andréasson & Sofia Andersson Title: Social work degree or other academic education that the employer considers equivalent - A quantitative study of first line managers' actions in elderly care. [Translated title] Supervisor: Lars Sörnsen Assessor: Kerstin Arnesson Previous research shows that first line managers in elderly care act in different ways and it can affect both employees and the elderly. The purpose of this study was to investigate why first line managers act differently in elderly care, by analyzing the relationships between education and first line manager's actions. We also wanted to investigate whether managers act on the basis of education or guidance documents. To achieve the purpose of this study, a quantitative approach was used. All first line managers in elderly care in Kalmar County, Blekinge County and Kronoberg County were given the opportunity to answer a survey online. We analyzed the answers by performing different analyzes with the program SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). To analyze the results of the study, concepts of leadership and profession were used. The study concluded that the first line managers with social education acted more alike than other professions. It also showed that first line managers with more experience used guidance documents to a greater extent than first line managers with less experience.