Teorin om “cirkulär ekonomi” (CE) är baserad på att effektivare tillvarata resurser, genom att återanvända material och komponenter inom “cirkulära” system, anses den vara ett alternativ till den linjära produktionsmodellen som har bidragit till dagens miljöproblematik. Det finns dock kritik mot teorin om “cirkulär ekonomi” (CE), den anses vara vag och främst är driven av en teknologisk och ekonomisk agenda, utan tillräcklig hänsyn till de sociala och kulturella faktorer som driver konsumtionen i samhället. Innovationen av elbilar har framstått som en del i lösningen av miljöproblematiken och strävar efter att på sikt bli den nya fordonsnormen i samhället. Trots positiva klimatfördelar utmanas aktörer fortfarande i att skapa incitament för konsumenter att investera i elbilar och främja en mer “cirkulär” fordonsindustri. Genom att analysera cirkulär ekonomi inom en “postmodernistisk kontext” och med användning av “konsumentkulturteori” (eng. “Consumer Culture Theory”, CCT) som en del av studiens ramverk syftar denna uppsats till att ge en djupare förståelse för hur symboliska och kulturella värden påverkar implementeringen av cirkulär ekonomi. Genom att använda elbilar som ett exempel på cirkulär ekonomi studerades konsumenternas bakomliggande drivkrafter till förvärvet. Dessutom genomfördes en noggrann analys av elbilens bidrag till den cirkulära ekonomin för att försöka förstå vad det innebär för en produkt att vara helt “cirkulär”. Genom en kvalitativ forskningsmetod utfördes telefonintervjuer med sju elbilsägare för att utforska deras erfarenheter av elbilar. Resultaten från studien visar att motiven för att investera i elbilar främst härrör från symboliska, tekniska eller ekonomiska faktorer som bidrar till respondenternas sociala status i samhället. Genom att respondenterna baserar valet av konsumtion av elbilar på känslor av lyx eller ekonomiska fördelar, snarare än att konsumtionen baseras utifrån miljömässiga faktorer, har det stärkt uppfattningen att sociokulturella faktorer kan leda till “tröghet” (eng. “inertia”) gällande införandet av den mera resurseffektiva cirkulära ekonomin. Respondenterna anser att elbilen kan bli en del av den cirkulära ekonomin på sikt, men att batterier och återvinning av dessa behöver utvecklas och att den i nuläget har en oklar kontribution till cirkulär ekonomi. / At the core of the theory of the “circular economy” (CE) is efficient resource-management. Effectively reusing material and components in a “circular system” serves as an alternative to the linear production model that has caused environmental concerns. Implementing a “circular economy” (CE) is, however, hampered by criticism since it is too vague a theory, pursuing a technological and economic agenda and therefore not taking into account the many social and cultural factors that drive consumption in society. The innovation of electric cars is seen as a part of the solution to the environmental problems. But even with a positive climate approach, it still seems to be a challenge for actors to create incentives for consumers to start investing in electric cars and move towards a more “circular” car industry. Within the context of postmodernism and “consumer culture theory” (CCT), this thesis focuses on how symbolic and cultural values in consumers affect the implementation of a circular economy. Using electric cars as an example of circular economy production, the thesis aims at investigating what makes consumers purchase an electric vehicle. In the same context, a deeper analysis of the electric cars contribution to the circular economy was conducted to understand what it means for a product to be fully “circular”. By employing a qualitative research methodology, phone interviews were conducted to explore the respondents experience of electrical cars. Findings from this research reveal that the motivation to buy electric cars predominantly stem from symbolic, technical, or economic values that contribute to the respondent’s social status in society. The choice to consume electric cars is driven by needs of luxury or economic benefits rather than environmental concerns. This strengthens the notion that sociocultural factors can lead to inertia regarding the implementation of a more resource-efficient circular economy. The respondents believe that electric cars can make a better contribution to the circular economy in the future, emphasizing the need for more efficient recycling of electric vehicle batteries.

Studien syftar till att utforska de faktorer som påverkar svenska konsumenters val avelfordon. Genom en syntes av olika teoretiska perspektiv och empirisk forskninganalyserar studien den ekonomiska, infrastrukturella och beteendemässiga kontextensom formar beslutsprocessen kring köp eller icke-köp av elfordon i Sverige. Viktigafaktorer som påverkar beslutet är den höga initiala investeringskostnaden, otillräckligtillgång till laddningsinfrastruktur, rädsla för räckviddsbegränsningar och osäkerhetkring batteriets livslängd och underhållskostnader. Trots att miljöaspekter ofta vägs in,visar forskningen att ekonomiska och praktiska överväganden oftast har störstpåverkan på konsumentbeslut gällande bilköp.Studien framhäver även betydelsen av statliga incitament och policyåtgärder,teknologisk innovation samt variationer i attityder bland olika samhällsgrupper för attöka antalet elfordon på vägarna. Genom att adressera dessa utmaningar kan en merhållbar transportsektor realiseras i Sverige. Vidare identifierar studien områden förframtida forskning, inklusive djupare undersökningar kring konsumentpreferenser ochattityder gentemot elfordon, effektiviteten av statliga incitament samt den fortsattautvecklingen av batteriteknologi och laddningsinfrastruktur. / The study aims to explore the factors that influence Swedish consumers' choice of electric vehicles. Through a synthesis of different theoretical perspectives and empirical research, the study analyses the economic, infrastructural, and behavioural context that shapes the decision-making process around the purchase or non-purchase of electric vehicles in Sweden. Important factors influencing the decision are the high initial investment cost, insufficient access to charging infrastructure, fear of range limitations, and uncertainty about battery life and maintenance costs. Although environmental aspects are often taken into account, research shows that economic and practical considerations often have the greatest impact on consumer decisions to buy a car.The study also highlights the importance of government incentives and policies, technological innovation, and variations in attitudes among different social groups in increasing the number of electric vehicles on the road. By addressing these challenges, a more sustainable transport sector can be realised in Sweden. Furthermore, the study identifies areas for future research, including deeper investigations into consumer preferences and attitudes towards electric vehicles, the effectiveness of government incentives, and the further development of battery technology and charging infrastructure.

Cette thèse vise à étudier les conditions psychosociales d'adoption des véhicules électriques qui peuvent être utilisés de façon similaire au véhicule thermique (déplacements pendulaires, mobilités professionnelles, loisirs, vacances, etc.) et qui peuvent aussi participer à la réduction des nuisances environnementales (bruit, gaz à effet de serre). Si les voitures électriques (VE) répondent à ces exigences, ce véhicule connait pourtant une faible diffusion et un engouement limité auprès du grand public. L'objectif de cette recherche est de cerner les dimensions psychosociales de l'acceptation du VE. Dans une première phase nous chercherons à déterminer quels sont les facteurs (individuels, sociaux, domestiques/familiaux, technologiques, d'usage...) qui peuvent ou au contraire contrarier l'acceptabilité du VE, notamment aux niveaux des stratégies de déplacement, d'organisation et de gestion des activités, des styles de conduite automobile.... La méthodologie combinera deux approches, a priori et a posteriori, de l'acceptabilité et sera basée sur des outils de recueil de données qualitatifs et quantitatifs : entretiens individuels et collectifs, observations et suivis d'activités, questionnaires et échelles de mesure. Dans une seconde phase, il s'agira de tester les interactions entre les facteurs précédemment déterminés. Cette démarche s'inscrit dans un travail d'évaluation des rapports à une technologie pouvant modifier non seulement les pratiques et les usages liés à la conduite automobile mais aussi les attitudes et comportements pro-environnementaux. / This thesis aims to study the dimensions that were involved in the acceptance process of the electric car into an household context. This process begins before any use into the social acceptability phase, which happens a priori and may lead or not to the use of the vehicle. This phase is then followed by a practical acceptability that we would study during the first using sessions. This process extends to a long term use with the integration of the electric car into daily practices and socio-domestic activities.To define and to evaluate the implications of the dimensions involved in each phases of the process, we have implemented two operations of data-collection. In the first one, we apprehended the social representation of the electric car and their anchorages, to determine their effects on the intentions of using an electric car. This study was realized by using an associative method, with a sample of novice in therm of electric car driving experiences (N=70). Then we allowed these subjects to experience the driving of an electric car, immediately followed by an individual interview. The second data-collection-operation consist of in-depth interviews by utilizing explicitation technics and critical incidents, realised with owners/drivers of electric cars (N=9).The results show the evolving nature of the relation between drivers and electric car throughout the acceptation process. We observed weak intentions of electric-car-use mainly due to negatives representations of its technical characteristics (autonomy, speed), and to their anchorage on conventional cars (internal combustion engine vehicles). Those negative perceptions changed after an initial test drive of the vehicle, leading to a positive “driver experience”. This trend was confirmed with a long term use of this type of cars, which allows the continuity of socio-domestic practices and activities.

Denna uppsats har skrivits i samarbete med Uppsala Parkering AB (UPAB) arbetar med att implementera olika energitekniska lösningar för att elbilsladdande i Uppsala inte ska påfresta ett redan överbelastat elnät. Dessa lösningar innebär bland annat förändringar i hur och när människor laddar sina elbilar. Genom ett etnologiskt perspektiv undersöker denna uppsats hur människor skapar mening till ägandet, körandet och laddandet av sina bilar för att ge en ökad förståelse för hur el- och hybridbilsägare talar om och interagerar med sina bilar. Genom att analysera intervjuer med elbilsägare utifrån fenomenologiska och posthumanistiska begrepp visar uppsatsen hur elbilsägande och dess praktiker förstås som ett alternativt stig-val. Elbilsägandet som ett alternativt stig-val relateras till andra praktiker i elbilsägandet som körning och laddning och förklarar vilken mening de kopplar till dessa praktiker. Detta system av mening kan delas upp i tre riktningar: att elbilsägandet är något gott, något som är hotat och något som fungerar. Elbilskörandet och laddandet upplevs utifrån alla dessa tre riktningar vilket framkallar flera olika känslor och upplevelser. Oro och irritation känner elbilsförarna men också bra känslor av att köra och ladda miljövänligt och billigt. Körandet och laddandet upplevs också vara roligt och positivt utmanande, där materiella förutsättningar som bristande räckvidd och infrastruktur för laddning blir till en tävling i problemlösning. Genom att se på elbilsägandet och dess praktiker som sammanlänkade av mening, kan en urskilja vad som uppfattas vara viktigt i elbilsägarnas praktiker och hur olika känslor och intentioner hänger samman i elbilsägarnas förståelse för sin vardag.

Elektrifieringen av bilflottan sker i rasande takt. Även andra samhällssektorers efterfrågan på el väntas öka drastiskt under kommande decennier, vilket i kombination med en växande andel intermittenta energikällor trappar upp påfrestningarna på elnätet och ställer krav på anpassningar. En föreslagen dellösning till kraftsystemets kommande utmaningar är att utnyttja efterfrågeflexibiliteten i laddande elbilar genom att en aggregator styr ett stort antal elbilsladdare och säljer den sammanlagda kapaciteten på till exempel Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader.  För att avgöra hur mycket flexibilitet som elbilsladdning kan bidra med behöver aggregatorn upprätta prognoser över hur mycket effekt som mest sannolikt finns tillgänglig vid en viss tidpunkt – en punktprognos – men också en uppskattning av vilken effektnivå man kan vara nästan säker på att utfallet överstiger – en kvantilprognos. I den här studien har en undersökning gjorts av hur prognosfelet förändras om gruppen av aggregerade elbilsladdare ökas, och hur mycket en aggregator på så sätt kan sänka sina marginaler vid försäljning av efterfrågeflexibiliteten för att med säkerhet kunna uppfylla sitt bud. Det gjordes genom att kvantifiera flexibiliteten för 1 000 destinationsladdare belägna vid huvudsakligen arbetsplatser, och genom att skala upp och ner datamängden genom slumpmässiga urval. För dessa grupper gjordes sedan probabilistiska prognoser av flexibiliteten med en rullande medelvärdes- och en ARIMA-modell. Utifrån prognoserna simulerades slutligen potentiella intäkter om aggregatorn skulle använda den flexibla kapaciteten för uppreglering till stödtjänsten FCR-D upp, vilket är en frekvensreserv som aktiveras vid störningar av nätfrekvensen.  Resultaten visar att en tiodubbling av antalet aggregerade elbilsladdare mer än halverar det relativa prognosfelet. De båda prognosmodellerna visade sig ha jämförbar precision, vilket talar för att använda sig av den rullande medelvärdesmetoden på grund av dess lägre komplexitet. Den ökade säkerheten i prognosen resulterade dessutom i högre intäkter per laddare.  De genomsnittliga intäkterna av att leverera flexibilitet från 1 000 aggregerade elbilsladdare till FCR-D uppgick till 6 900 kr per månad, eller 0,8 kr per session – siffror som troligen hade varit högre utan coronapandemins ökade hemarbete. En 99-procentig konfidensgrad för kvantilprognosen resulterade i en säkerhetsmarginal med varierande storlek, som i genomsnitt var runt 90 procent för 100 laddpunkter, 60 procent för 1 000 laddpunkter samt 30 procent för 10 000 laddpunkter. Mest flexibilitet fanns tillgänglig under vardagsförmiddagar då ungefär 600 kW fanns tillgängligt som mest för 1 000 laddpunkter.  Att döma av tio års nätfrekvensdata är den sammanlagda sannolikheten för att över 50 procent aktivering av FCR-D-budet skulle sammanfalla med att utfallet för den tillgängliga kapaciteten är en-på-hundra-låg i princip obefintlig – en gång på drygt 511 år. Att aggregatorn lägger sina bud utifrån en 99-procentig konfidensgrad kan alltså anses säkert. / The electrification of the car fleet is taking place at a frenetic pace. Additionally, demand for electricity from other sectors of the Swedish society is expected to grow considerably in the coming decades, which in combination with an increasing proportion of intermittent energy sources puts increasing pressure on the electrical grid and prompts a need to adapt to these changes. A proposed solution to part of the power system's upcoming challenges is to utilize the flexibility available from charging electric vehicles (EVs) by letting an aggregator control a large number of EV chargers and sell the extra capacity to, for example, Svenska kraftnät's balancing markets. To quantify how much flexibility charging EVs can contribute with, the aggregator needs to make forecasts of how much power that is most likely available at a given time – a point forecast – but also an estimate of what power level the aggregator almost certainly will exceed – a quantile forecast. In this study, an investigation has been made of how the forecast error changes if the amount of aggregated EV chargers is increased, and how much an aggregator can lower their margins when selling the flexibility to be able to deliver according to the bid with certainty. This was done by quantifying the flexibility of 1000 EV chargers located at mainly workplaces, and by scaling up and down the data through random sampling. For these groups, probabilistic forecasts of the flexibility were then made with a moving average forecast as well as an ARIMA model. Based on the forecasts, potential revenues were finally simulated for the case where the aggregator uses the available flexibility for up-regulation to the balancing market FCR-D up, which is a frequency containment reserve that is activated in the event of disturbances. The results show that a tenfold increase in the number of aggregated EV chargers more than halves the forecast error. The two forecast models proved to have comparable precision, which suggests that the moving average forecast is recommended due to its lower complexity compared to the ARIMA model. The increased precision in the forecasts also resulted in higher revenues per charger. The average income from delivering flexibility from 1000 aggregated electric car chargers to FCR-D amounted to SEK 6900 per month, or SEK 0.8 per session – figures that would probably have been higher without the corona pandemic's increased share of work done from home. A 99 percent confidence level for the quantile forecast resulted in a safety margin of varying size, which on average was around 90 percent for 100 chargers, 60 percent for 1000 chargers and 30 percent for 10,000 chargers. Most flexibility was shown to be available on weekday mornings when approximately 600 kW was available at most for 1000 chargers. By examining frequency data for the Nordic power grid from the past ten years, the joint probability that a more than 50 percent activation of the FCR-D bid would coincide with the outcome for the available capacity being one-in-a-hundred-low, was concluded to be nearly non-existent – likely only once in about 511 years. For the aggregator to place bids based on a 99 percent confidence level can thus be considered safe.

In this thesis the effect of harmonics on the electrical grid from electric car chargers, specifically the effect on distribution transformers, is analyzed. The study was performed on the electrical grid of two areas provided by the electrical company Dala Energi. Electric car chargers are added to each customer connected to the electrical grid in both areas to examine the effects of harmonics on the distribution transformers. A model of the electrical grid of each area was recreated and simulated with the open source program OpenDSS. The effects of the added harmonic load on the electrical grid was evaluated in a range from 10% to a 100% of the consumers connected to the grid.  The results of this study show an increase in losses due to harmonic distortion. However, the losses are less significant when the added electric car charger load is distributed between all three phases of the grid compared to one phase. All the added harmonics, except the 9th harmonic, maintain acceptable levels set by The Swedish Energy Market Inspectorate. The impact of the 9th harmonic can be reduced by installing filters. The main conclusion of this thesis is that to reduce the effects of harmonic on the grid the harmonic load should be distributed on all three phases. Also scheduling the charging time of the cars can be implemented to further even out the load variations on the electrical grid.

Improving the climate system of cars is important since it is the largest auxiliary load in a standard vehicle with an increase of fuel consumption by up to 20%. In Electric Vehicles (EV) the range of the car is more limited than in a fossil fueled car; furthermore there is a limited waste heat available from the EV, approximately 2-3kW at 40oC for heating and defogging in winter. The goals of this report have been part of an existing European project (ICE) where the climate system of an electric minibus is being investigated. The specific objectives of this project were to develop a radiation model and integrate it in the existing thermal model of the cabin, validating the new model with existing experimental data, including the thermal model in the overall model of the complete vehicle and to use the existing AC-model to optimize the control with the aim of decreasing the energy consumption maintaining thermal comfort inside the cabin. The radiation model uses total radiation on a horizontal surface in order to calculate the radiation hitting the different parts of the car body and windows, finally the total radiative power entering the minibus is calculated. After including these calculations into the thermal model it could be seen that the results from the model in terms of cabin temperatures fit the experimental values surprisingly well. The control of the AC-system was optimized for a hot and sunny summer day in Italy which resulted in the AC-system working very hard following that the best control strategy was to reduce only the speed of the compressor in order to save energy. Calculations show that in the Normal European Driving Cycle (NEDC) the potential energy savings of following this control strategy can result in an energy saving of the AC-system by up to 27% compared to an unregulated case, with a maintained thermal comfort resulting in 4,2% increase in autonomy.

Global warming issues are a widespread problem around the world and the emissions of greenhouse gases is one of the main contributors. The transport sector emits a significant amount of greenhouse gas emissions; thus, this contributes to global warming. To tackle this challenge the Swedish state introduced in July 2018 a system called bonus-malus system which aims to increase the proportion of eco-friendly cars and in the long run reducing greenhouse gases emissions from the transport sector. This paper examines the tax system within the Bonus-Malus system. Primarily investigating if Malus, tax system, impacted the demand for electric vehicles since it introduced. The study conducted based on a short panel data from Sweden´s 21 counties for the period 2016-2020 and the analysis method applied is a regression analysis. The results of this thesis confirm a strong positive relationship between the share of newly registered battery electric vehicles (BEV) and the Malus, but much weaker influence of the other studied variables. Suggesting that tax system induce on emission seem to be efficient at boost the demand for BEV

Fordonstillverkare försöker ständigt utveckla sina bilar, för att stå ut från konkurrensen, genom att förbättra drivmedel, utseende och prestanda och många gånger kan små detaljer vara avgörande för kunden. En relativt ny utveckling är en elbil med lätt vikt för en till två personer. De modeller som finns i dagens läge skiljer sig en hel del ifrån varandra, vilket innebär att det finns en del andrum till att göra en unik design. Designen är viktig eftersom den påverkar vilken känsla och vilket intryck kunden får och designen av interiören är extra viktig eftersom kunden spenderar mest tid inuti bilen.Detta arbete genomförs för att skapa en sportig och futuristisk interiör till lågkostnadsbilen Ecoist Tian. Ett koncept av interiören runt om föraren kommer att tas fram och visualiseras. Förutom visualiseringen kommer även ett materialval och en hållfasthetsberäkning genomföras. För att ta fram ett koncept måste först kundbehoven fastställas genom intervju med Thomas Koch från Ecoist. Därefter utförs en extern sökning för att hitta lösningar på delproblem. Dessa lösningar används som inspiration och vidareutvecklas i den interna sökningen samt testas genom bodystorming. För att säkerställa att konceptet håller för de påfrestningar det kan utsättas för, utförs ett materialval och en hållfasthetsberäkning. Arbetet resulterar i att en 3D-modell av konceptet görs och visualiseras för att ge en realistisk bild av hur det hade sett ut i verkligheten. Interiören kommer att vara tillverkad i polypropen och ha en sportig och futuristisk design med detaljer i grönt ljus för att hänga ihop med exteriören. / Vehicle manufacturers are constantly trying to develop cars that stand out from the competition by improving the fuel, design and performance. A lot of times it is the tiny details that makes the difference. A relatively new development is the lightweight electric car for one or two people. The currently existing models differ quite a lot from each other, which means there is some space for a unique design. The design is important because it affects the feeling and impression the costumer gets and the interior design is even more important because the costumer spends most of the time inside the car.This work was carried out to create a sporty and futuristic interior for the low-cost car Ecoist Tian. A concept of the interior around the driver will be developed and visualized. Besides the visualization a choice of material and calculation of strength will be carried out. To develop a concept, the customer's needs must be established trough an interview with Thomas Koch from Ecoist first. Afterwards an external search will be performed, to find solutions to parts of the problem. These solutions will then be used as inspiration and continued development in the internal search and tested trough bodystorming.To ensure that the concept holds for the stresses it can be exposed to, a material selection and a strength calculation is carried out. The work results in the making of a 3D-model which is visualized to give a realistic picture of what it would look like in a reality. The interior will be made in Polypropylene and have a sporty and futuristic design with details in green light in order to create a completeness with the exterior.

The automotive market is currently undergoing a historical change where stricter emission legislations and ever increasing fuel costs have intensified the search for effective alternatives to the conventional internal combustion engine, which has resulted in a substantial trend towards electrification of powertrains. Storage of electrical energy is the fundamental component in this technology where the lithium-ion batteries are currently considered as the most appropriate solution. Lithium-ion batteries, however, as other types of batteries, can only be used efficiently and durably within a specific temperature range.This Master thesis has been carried out in collaboration with Electroengine in Sweden AB, situated in Uppsala, which has an ongoing project regarding development of a modular battery system for electric powertrains. The project is at a stage where an initial prototype has been developed which provides the foundation for this thesis. The study has addressed the battery system performance from a thermal perspective, in order to validate the ability of the system to create a thermally serviceable environment for the lithium-ion battery cells. The work has therefore been focused on verifying whether the existing structure provides sufficient heating and cooling functions. Based on the validation review, the current prototype's performance is presented and suggestions for improvements are submitted.Knowledge in the relevant area has been acquired through an extensive pre study concerning competing temperature management systems, basic thermodynamics, potential pathways for heat transfer and temperature-related characteristics for battery cells. Further, testing was conducted to obtain cell-generated heat power at varying load, state of charge and temperature. Henceforth the test data was used for the creation of simulation models in (COMSOL, 2012) and numerical analysis in (MATLAB, 2011) regarding the battery system's thermal behavior for various operating conditions in order to verify the system's temperature-regulating sustainability and to design the required cooling and heating functions.The conclusion of the study indicates that the existing design possesses acceptable dimensioning of cooling and heating properties. For further development of the battery system's temperature regulatory functions, a number of system improvement measures are necessary. Prioritized improvements are adaptive cooling which is only activated when needed, and cooling through the connecting plates of the battery cells. Implementation of improvement measures will result in an extended lifespan of the battery cells, and higher overall efficiency of the battery system. / Fordonsmarknaden genomgår idag en historisk förändring där striktare utsläppslagstiftningar och ständigt ökande bränslekostander har intensifierat sökandet efter effektiva alternativ till den konventionella förbränningsmotorn, vilket medfört en omfattande trend mot elektrifiering av drivlinor. Lagring av elektrisk energi utgör den fundamentala komponenten inom denna teknologi där litium-jon-batterier idag anses som den mest adekvata lösningen. Litium-jon-batterier är dock, såsom andra typer av batterier, temperatursensibla och kan endast brukas effektivt och durabelt inom ett specifikt temperaturområde.Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Electroengine in Sweden AB i Uppsala som har ett pågående projekt där ett modulärt batterisystem för elektriska drivlinor utvecklas. Projektet befinner sig i ett stadie där en initial prototyp framtagits vilken utgör fundamentet för ifrågavarande examensarbete. Genomförd studie har behandlat batterisystemets prestanda ur ett termiskt perspektiv med syfte att validera systemets förmåga att skapa en termiskt tjänlig miljö för ingående litium-jon-battericeller. Arbetet har följaktligen fokuserats på att verifiera huruvida den befintliga konstruktionen tillgodoser satisfierande värmnings- och kylningsfunktioner. Utifrån valideringsgranskningen har den befintliga prototypens prestanda presenterats och förbättringsförslag framlagts.Via en omfattande förstudie berörande konkurrerande temperaturhanteringsystem, grundläggande termodynamik, potentiella vägar för värmetransport och battericellernas temperaturrelaterade egenskaper inhämtades en solid kunskapsbas inom berört område. Vidare genomfördes tester för erhållande av cellgenererad värmeeffekt vid varierande last, laddningsstatus och temperatur. Fortsättningsvis brukades testdata för upprättande av simuleringsmodeller i (COMSOL, 2012) och numerisk analys i (MATLAB, 2011) gällande batterisystemets termiska beteende för olika driftförhållanden för att därigenom verifiera systemets temperaturreglerande bärkraftighet och dimensionera erforderlig kylning och värmning.Slutsaten av genomförd studie är att den befintliga konstruktionen innehar godtagbar dimensionering av kyl- respektive värmningsfunktion för tilltänkt applikation. För vidareutveckling av batterisystemets temperaturreglerande funktion återfinns ett flertal systemförbättrande åtgärder där prioriterade förbättringar utgörs av adaptiv kylning som endast aktiveras vid behov och kylning via battericellernas kontaktbleck. Implementering av förbättringsförslag resulterar i förlängd livslängd för battericellerna samt högre total verkningsgrad för batterisystemet.