No description available.

No description available.

Genom en autoetnografisk undersökning är syftet att studera hur den elektroakustiska musikens ramverk och kreativa processer påverkar mitt konstnärliga skapande såväl som mitt konstnärliga uttryck. Genom den elektroakustiska genren handlar undersökningen om att hitta nya dimensioner av det musikaliska skapandet för att berika mitt konstnärskap. Detta sker genom en deskriptiv process, där jag belyser teorier som berör obestämdhet och kreativitet inom ljudområdet. Utifrån processen utläste jag ett mönster i skapandet som blev kategorier för min metod som jag sedan analyserar ingående i resultatet. I och med detta innebar skapandet att utforska nya vägar och oförutsedda frågor som uppkom över tid. Resultatet av denna utforskning avspeglade sig i oväntade utfall som berikat min förståelse för min konstnärliga praktik. Det påverkade mitt skapande genom att lyfta betydelsen hos ljud, lyssnande, slumpmässighet och begränsningar. Under processens gång upptäcktes oväntade sidospår såsom hur genreöverskridande element påverkar skapandet och musiken, vilket ledde till en reflektion kring ramverket för olika musikaliska definitioner. Vidare hur rollerna som lyssnare och kompositör påverkar det musikaliska tog en större del av undersökningen än vad jag hade förväntat mig. Sammanfattningsvis har denna autoetnografiska undersökning bidragit till en djupare förståelse för mitt eget konstnärliga arbete samt för den elektroakustiska komponerandets dynamik och mångfald.

Under min kandidat i elektroakustisk komposition på KMH utvecklade och byggde jag ett instrument, inspirerad av ljudet av mistlurar och varningshorn. Mitt instrument som jag kallar mistlursorgeln, har kraftigt ändrat mitt förhållande till att komponera och spela musik. Jag upplever att i flera dimensioner av mitt skapande, finns instrumentet hela tiden i bakgrunden. Jag är nyfiken på att finna nya ljud. Nya upplevelser. Nya audiovisuella uttryck. Jag undrar hur jag kan extrahera det jag upptäckt med hjälp av mistlursorgeln till andra instrument, kompositioner och uttryck? Jag vill kika på utrymmet mellan det fysiska arbetet och det enbart ljudande. Vad ligger där emellan? Hur ser min kreativa kärna egentligen ut? Går det att destillera mitt arbete för att få fram den?

No description available.

<p>Bilaga 1: Videodokumentation av <em>Metamorphosis.</em><em> </em></p><p></p>

This is an artistic thesis on sound design for the performing arts. It examines how sound and music can help us into the tragedy, researched during the production for Mitt Hjärta Säger Lev Skrik Andas, for the theater Unga Klara in spring of 2024. The play is freelly based on Antigone and about children and young people's lost trust in the adult world. / Mitt Hjärta Säger Lev Skrik Andas

I denna studie undersöker jag processen att finna min röst som arabisk musiker i en västerländsk diaspora genom att utforska metoder för att utöka chansen att uppnå ett tarab-tillstånd genom en samverkan mellan traditionell arabisk musik och västerländsk pop. Utöver detta fungerar studien som en brobyggare mellan mig som artist, med sång och flamencogitarr som huvudinstrument, och mig som musikproducent med intresse för pop- och elektronisk musik. I mitt arbete har jag strävat efter att skapa något nytt som reflekterar dagens förutsättningar, samtidigt som jag hyllar traditionen med inspiration, utan att försöka kopiera den. Metodiken i studien är inspirerad av konstnärlig forskningsmetodik och omfattar tre huvudmoment: utövande, dokumentation och reflektion. Fyra olika konstnärliga produktioner genomförs utifrån individuella förutsättningar och redovisas enligt denna metodik. Avslutningsvis presenteras insikter som studien bidragit med angående huvudfrågan samt reflektioner som omfattar övriga frågeställningar och studien som helhet.

Den här texten diskuterar mina ljudande upplevelser och hur dessa relaterar till tankar kring vad som är verkligt och vad som virtuellt. Detta görs genom att jämföra skillnader mellan upplevelser av dels akustiskt och elektronisk ljud, dels analogt och digitalt ljud. Dessa tankar tar avstamp i James J. Gibsons och Eric Clarkes respektive teorier om ekologisk perception, samt Casey O'Callaghans tankar om ljudontologi. Slutligen diskuteras två av mina elektroakustiska musikstycken: Alienated II (2019), som är den konstnärliga delen av detta examensarbete, och Walls of Amber (2018). / <p>Konserten var två kombinerade examenskonserter, där den andra var del av Fredrik Mathias Josefsons masterexamen i elektroakustisk komposition på Kungliga Musikhögskolan.</p>

Syftet med detta arbete är att fördjupa min kunskap om hur datorn kan användas som musikaliskt instrument. Datorer kan reproducera och simulera akustiska instrument men likväl kan den även skapa elektroakustiska ljud genom synthesizer och samplers. Inom det moderna musikskapandet är datorn ett ytterst viktigt instrument där den bland annat fungerar som dokumentationsmaskin, det vill säga vår tids bandspelare. Andra användningsområden av datorn i dagens musiklandskap är i ”live-framträdanden”. Med detta arbete vill jag praktisera och fördjupa mina kunskaper om hur datorn kan användas som instrument i mitt eget musicerande. Genom dokumentation i form av loggbok, video och ljudinspelningar kommer jag att analysera min process med avstamp inom det sociokulturella perspektivet. / The purpose of this work is to deepen my knowledge of how the computer can be used as a musical instrument. Computers can reproduce and simulate acoustic instruments but still they can also create electroacoustic sounds through synthesizers and samplers. In modern music creation, the computer is an extremely important instrument where, among other things, it serves as a tape-machine, the tape recorder of our time. Other uses of the computer in today's music landscape are in "live performances".   With this work I want to practice and deepen my knowledge of how the computer can be used as an instrument in my own music making. Through documentation in the form of logbook, video and audio recordings, I will analyze my process with an starting point in the socio-cultural perspective.