<p> </p><p>Denna examensrapport beskriver arbetet med att utveckla ett nytt övervaknings och maskinalarmsystem till utbildningsfartyget M/S Calmare Nyckel. Systemet som konstruerades är styrdatorbaserat med grafiskt presentation av driftsvärden.</p><p>Projektet drevs av tre sjöingenjörsstudenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar.</p><p> </p> / <p>This graduate report describes the work relating to the development of a brand new monitoring and machinery alarm system onboard the training vessel M/S Calmare Nyckel. The system developed, is based on PLC automation technology, and allows graphical presentation of system data.</p><p>The project was managed by three marine engineering students at the Kalmar Maritime Academy.</p> / Klassning av alarmsystemet genomfördes 2009-05-18 av inspektör från transportstyrelsen. Systemet godkändes.

<p>Skolfartyget M/S Calmare Nyckel, som ägs och opereras av Sjöfartshögskolan i Kalmar används i utbildningssyfte av både blivande nautiker och maskinbefäl.</p><p> </p><p>Driften av NOHAB-dieseln, som används som generator, har varit problemfylld med ständiga och oförklarliga stopp. Det larmsystem som installerades av Oskarshamnsvarvet var högst bristfälligt. Larmsystemet var personfarligt då det var byggd på 230volt, dessutom var larmpunkterna byggda i serie med endast en stoppindikering. Avsaknaden av elritningar över systemet gjorde att bristerna i larmsystemet inte kunde felsökas.<strong> </strong>Dessutom fanns ingen indikering i kontrollrummet utan endast lokalt vid NOHAB-dieseln.</p><p> </p><p>Vi har gjort en nyinstallation av larmsystemet på mer personsäkra 24VDC, med samtliga larmpunkter parallella och med tillhörande indikering på panel, både lokalt vid NOHAB-dieseln samt i pulpeten för god översyn av systemet. Vidare har vi gjort kompletta ritningar över systemet för en god överblick och möjlighet att felsöka.</p><p>I rapporten beskriver vi tillvägagångssättet för problemlösningar som uppstått under arbetet med att skapa ett fungerande larmsystem.</p> / <p><em> </em>School ship M/S Calmare Nyckel, owned and operated by the Maritime University of Kalmar is used for training by both prospective merchant marine officer as well as engineers. The operation of NOHAB-diesel, used as a generator, has been problematic with frequent and unexplained stop. The alarm system installed by the Oskarshamn Shipyard was highly dysfunctional. The alarm system was dangerous to personnel when it was built on 230volt, furthermore were the alarm points constructed in series with only a stop indication. The lack of electrical drawings of the system made it impossible to trouble shot the deficiencies in the alarm system. Moreover, there was no alarm indication in the control room but only locally at the NOHAB-diesel.</p><p> </p><p>We have made a new installation of the alarm system with the higher personal safety 24VDC, with all the alarms parallel with the corresponding indication on the panel, both locally at the NOHAB-diesel and on the control table for good review of the system. Furthermore, we have made complete drawings of the system enabling a good overview and the ability to troubleshoot.In this report we describe the approach to the problem solutions that have emerged in the process of creating a functioning alarm system.</p>

<p>Dagens samhälle går mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, något som praktiserats sedan datorn introducerades på kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg närmare det papperslösa kontoret så behövs det möjlighet att personligen sätta sin underskrift även på digitala dokument, och detta kräver att personen i fråga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det måste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lämnas till eller fås av myndigheter eller företag via Internet hanteras på ett säkert sätt. Det vill säga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orätta händer. Både myndigheten/företaget och användaren måste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som när man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter. Detta kan lösas med hjälp av e-legitimation, som är en elektronisk ID-handling med vars hjälp en individ kan legitimera sig på nätet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att förklara förtroendet för e-legitimation genom att påvisa hur förtroendet upplevs och påverkas. För att kunna besvara syftet har vi utgått från frågeställningarna:</p><p>- Finns det ett förtroende för e-legitimation?</p><p>* Om så finns, vad baseras förtroendet för e-legitimation på?</p><p>* Om inte, vad beror det på?</p><p>För att kunna svara på våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier samt samlat in primärdata genom att göra en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen gjordes på populationen studenter på Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik vid Örebro Universitet.</p><p>Vi har kommit fram till att förtroendet för e-legitimation är stort. Medelvärdet för upplevt förtroende är 4,84 där 6,0 är max. Män har något större förtroende än kvinnor och de som ser risker med att använda e-legitimation har något mindre förtroende än de som inte ser några risker.</p><p>De tre viktigaste orsakerna som förtroendet baseras på är:</p><p>- Varumärket hos utgivaren av e-legitimationen.</p><p>- Att det är enkelt att skaffa och använda e-legitimationen.</p><p>- Att e-legitimationen är tillförlitlig, det vill säga att man kan lita på att känslig information behandlas korrekt.</p><p>De finns två stora anledningar till varför personer inte har e-legitimation, där en är mer intressant ur ett förtroendeperspektiv. Den första anledningen är att de inte har haft behov av att skaffa e-legitimation. Den andra anledningen, som är mer intressant, är att informationen som beskriver hur man skaffar och använder en e-legitimation är bristfällig. Ur ett förtroendeperspektiv är information en viktig faktor som påverkar förtroendet, vilket i detta fall har lett till att personer valt att inte skaffa e-legitimation på grund av just bristfällig information.</p>

<p>De elektroniska marknadsplatsernas betydelse för affärstransaktioner världen över har ökat dramatiskt de senaste åren. Allt fler företag väljer att ta med sina befintliga kundkontakter eller skapa nya via dessa marknadsplatser. Dock finns det vissa problem med dessa, ofta webbaserade system, de har inte en tillfred- ställande grad av användbarhet respektive handlingsbarhet. Syftet med vår undersökning var att beskriva vilka aspekter av de olika perspek- tiven, användbarhet samt handlingsbarhet, som kan anses vara mer betydande än andra att ta hänsyn till vid utveckling av elektroniska B2B marknadsplatser. Användbarhet är ett perspektiv som behandlar aspekter som att systemet skall vara lätt att använda, lätt att lära, subjektivt tilltalande osv. Handlingsbarhet som perspektiv tar till skillnad från användbarheten en mer kommunikativ utgångs- punkt, där systemets förmåga att fungera som en kommunikativ länk i de verk- samhetshandlingar som utförs sätts i fokus. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på marknadsplatsoperatören Visma Proceedo’s webbsystem Supplier Center. Datainsamling har främst skett genom telefonintervjuer med tre olika företag som använder sig av Supplier Center som lösning för deras kundkommunikation.  Vi har i våra slutsatser kommit fram till att vissa aspekter av de två perspektiven är viktigare att beakta vi utformning av ett system likt Supplier Center. Ett så- dant system skall tillgodose kraven på tydlig handlingsrepertoar, handlingstrans- parent, tydlig feedback, personifiering, känd och begriplig vokabulär, intentionellt tydligt, handlingsstödjande, minimera användarens minnesbelastning, enhetlighet, förse användaren med återkoppling, förse användaren med klart markerade funk- tioner för att avbryta dialogen, bra felmeddelanden och förhindra fel.</p>

<p>Enligt flera artiklar i tidningar och diskussioner i radio och TV är mobbning via Internet ett ökande problem, inte bara i kvantitet, men också i kvalitet, om man kan kalla en ökad sofistikerad elakhet för kvalitet. I medierna framgår ofta att mobbning på Internet är ett ökande problem och att mobbningen är råare och får mer allvarliga konsekvenser for den mobbade. I denna rapporten undersöker jag om det finns någon skillnad på mobbningen karaktär när det mobbas i verkliga livet i förhållande till elektroniskt och vad är det som är annorlunda?</p><p>Jag har undersökt om mobbningens karaktär är annorlunda utifrån fyra aspekter; den mobbades subjektiva uppfattning av mobbning, den sociala kontexten och elektroniska kommunikationskanaler, det faktiska uttrycket, och eventuella samband mellan att vara mobbad eller mobba i verkliga livet och eller elektroniskt.</p><p>Jag anser att mobbning är ett socialt fenomen, och att handlingen att mobba är kommunikation, och genom att koppla medieteori, social teori och mobbningsteori hoppas jag att kunna belysa mitt problemområde.</p><p>Det empiriska materialet består av frågeenkäter besvarade av 34 elever i åldrarna 15-19 år i en Norsk gymnasieskola, samt en respondent på 16 från England och en 12 årig respondent rekryterad genom Lunarstorm. Vidare finns 3 djupintervjuer, varav en med respondenten från England, och två med personer i min familj. Djupintervjuerna har använts för att vidare fördjupa och ge mening till fenomen som tydigt kommit fram i analysen av svaren från frågeformuläret. Två i urvalet från gymnasieskolan genomgick dessutom en gruppintervju.</p><p>Resultaten visade att på en rad olika punkter är mobbning i verkliga livet annorlunda i förhållande till elektronisk mobbning</p>

<p>Vad är det, som gör så att en vara blir synonymt med en hel varugrupp, som exempelvis Lypsyl för läppcerat? Vilka bakomliggande faktorer är det som är verksamma för att en teknologi fullständig konkurrerar ut en annan, såsom VHS gjorde med BetaMax? Dessa frågor kring hur teknologisk utveckling sker och i många fall skapar förutsättningar för en standard på marknaden undersöker författarna Bik och Bodin i kandidatuppsatsen Innovationsimplementering – Att sätta en standard.</p><p>Genom att studera utvecklingsprocessen för det elektroniska faktureringsformatet Svefakturan och dess väg till att bli det dominerande formatet inom e-fakturering i Sverige visar författarna på vilka faktorer som bör ses som särskilt viktiga. En fallstudie som inte enbart belyser viktiga fenomen i och kring problemområdet utan även är högst aktuellt. Då samtliga svenska myndigheter genom ett obligatorium av riksdagen måste sköta alla sina faktureringar elektroniskt, senast den första juli 2008.</p><p>Utgångspunkten i studien har varit deduktiv, varför teoretiseranden inom problemområdet har fungerat, som undersökningens utgångspunkt. Den teroetiska referensaramen utgjordes till stor del av dominant design modellen, som visar på ett visst evolutionärt synsätt gällande teknologisk utveckling. Detta tillsammans med teoretiseranden kring standarder och dess natur.</p><p>Författarnas slutsats, i likhethet med tidigare studier, visar på att en rad olika faktorer bör ses som verksamma då en vara utvecklas till den marknadsdominerande. Flertalet av dessa, påvisade faktorer, såsom ex. bakomliggande aktörer och grad av öppenhet, anses dock samtliga kretsa kring frågan om teknikens spridning. Vilken kan ses som en självförstärkande process, då en tekniks attraktion oftast ökar i takt med dess utbredning.</p>

Under de senaste åren har elektronisk handel, eller e-handel som det ofta kallas, blivit en allt vanligare företeelse. Orsaken till detta står att finna i Internets snabba framväxt. Då den teknik som behövs för tillgång till Internet är billig, enkel och lättillgänglig har det skapats förutsättningar för en snabb och omfattande utveckling av den elektroniska handeln. Elektronisk handel kan rikta sig både till konsumenter och till företag. Det är dock den typ som riktar sig till företag som idag är den vanligaste formen av elektronisk handel och även den som förutspås öka mest. Med utgångspunkt i ovanstående resonemang har vi valt att studera elektronisk handel mellan företag. Vi har därför valt att undersöka ett system för elektronisk handel och ett antal av de kunder som använder sig av detta. Vi har funnit att de undersökta kundföretagen alla är mycket positivt inställda till elektronisk handel. Användandet av e-handelssystemet har inte inneburit några stora förändringar för kundföretagen, den allmänna uppfattningen är dock att e-handelssystemet lett till att deras arbete blivit något mer bekvämt. Vi menar att e-handelssystemet troligen skulle leda till fler fördelar för kundföretagen om det utökades vad gäller antalet funktioner samt funktionernas omfattning. För att en utbyggnad av e-handelssystemet ska komma kunderna till godo anser vi dock att det är viktigt att ta vissa aspekter i beaktande. Enligt vår mening är det viktigt att företaget arbetar för att skapa goda relationer till sina kunder samt att de utvecklar väl fungerande kanaler för återkoppling. Vi anser vidare att de funktioner e-handelssystemet utökas med bör vara valbara för att därigenom undvika att systemet blir alltför komplicerat. Slutligen anser vi det vara av stor vikt att företaget kontinuerligt informerar kunderna om e-handelssystemets funktion och utveckling.

Syftet med detta arbete är dels att få en bild av skrivandets artefakter i historien, både i ett allmänhistoriskt och i ett skolhistoriskt perspektiv, och dels få kunskap om elevers förhållande till elektronisk och manuell skrift. En del av syftet är också att ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar det finns vad gäller elektronisk skrift. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Resultatet visar att pennan och tangentbordet har sina självklara platser bland övriga artefakter för skrivande och att elever använder dessa båda skrivredskap parallellt. Resultatet visar också att det finns både fördelar och nackdelar med att använda elektronisk skrift.

Enligt flera artiklar i tidningar och diskussioner i radio och TV är mobbning via Internet ett ökande problem, inte bara i kvantitet, men också i kvalitet, om man kan kalla en ökad sofistikerad elakhet för kvalitet. I medierna framgår ofta att mobbning på Internet är ett ökande problem och att mobbningen är råare och får mer allvarliga konsekvenser for den mobbade. I denna rapporten undersöker jag om det finns någon skillnad på mobbningen karaktär när det mobbas i verkliga livet i förhållande till elektroniskt och vad är det som är annorlunda? Jag har undersökt om mobbningens karaktär är annorlunda utifrån fyra aspekter; den mobbades subjektiva uppfattning av mobbning, den sociala kontexten och elektroniska kommunikationskanaler, det faktiska uttrycket, och eventuella samband mellan att vara mobbad eller mobba i verkliga livet och eller elektroniskt. Jag anser att mobbning är ett socialt fenomen, och att handlingen att mobba är kommunikation, och genom att koppla medieteori, social teori och mobbningsteori hoppas jag att kunna belysa mitt problemområde. Det empiriska materialet består av frågeenkäter besvarade av 34 elever i åldrarna 15-19 år i en Norsk gymnasieskola, samt en respondent på 16 från England och en 12 årig respondent rekryterad genom Lunarstorm. Vidare finns 3 djupintervjuer, varav en med respondenten från England, och två med personer i min familj. Djupintervjuerna har använts för att vidare fördjupa och ge mening till fenomen som tydigt kommit fram i analysen av svaren från frågeformuläret. Två i urvalet från gymnasieskolan genomgick dessutom en gruppintervju. Resultaten visade att på en rad olika punkter är mobbning i verkliga livet annorlunda i förhållande till elektronisk mobbning

Vad är det, som gör så att en vara blir synonymt med en hel varugrupp, som exempelvis Lypsyl för läppcerat? Vilka bakomliggande faktorer är det som är verksamma för att en teknologi fullständig konkurrerar ut en annan, såsom VHS gjorde med BetaMax? Dessa frågor kring hur teknologisk utveckling sker och i många fall skapar förutsättningar för en standard på marknaden undersöker författarna Bik och Bodin i kandidatuppsatsen Innovationsimplementering – Att sätta en standard. Genom att studera utvecklingsprocessen för det elektroniska faktureringsformatet Svefakturan och dess väg till att bli det dominerande formatet inom e-fakturering i Sverige visar författarna på vilka faktorer som bör ses som särskilt viktiga. En fallstudie som inte enbart belyser viktiga fenomen i och kring problemområdet utan även är högst aktuellt. Då samtliga svenska myndigheter genom ett obligatorium av riksdagen måste sköta alla sina faktureringar elektroniskt, senast den första juli 2008. Utgångspunkten i studien har varit deduktiv, varför teoretiseranden inom problemområdet har fungerat, som undersökningens utgångspunkt. Den teroetiska referensaramen utgjordes till stor del av dominant design modellen, som visar på ett visst evolutionärt synsätt gällande teknologisk utveckling. Detta tillsammans med teoretiseranden kring standarder och dess natur. Författarnas slutsats, i likhethet med tidigare studier, visar på att en rad olika faktorer bör ses som verksamma då en vara utvecklas till den marknadsdominerande. Flertalet av dessa, påvisade faktorer, såsom ex. bakomliggande aktörer och grad av öppenhet, anses dock samtliga kretsa kring frågan om teknikens spridning. Vilken kan ses som en självförstärkande process, då en tekniks attraktion oftast ökar i takt med dess utbredning.