Avsikten med examensarbetet är att på en skola undersöka matematiklärarnas syfte med matematikläxan och hur eleverna uppfattar syftet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lärare som undervisar i matematik i grundskolans senare år. I undersökningen genomfördes även en enkätstudie med de elever som undervisas av de tre lärarna i intervjuerna. Resultatet visar på en samstämmighet mellan lärarens syfte med matematikläxan och elevernas angivna uppfattningar av syftet, i kategorierna ökad kunskap och befästa kunskap. Utöver den samstämmigheten påträffas även ytterligare elevförhållningssätt som bedömning, tidsaspekt och förtryck. Undersökningen visar även att eleverna anger att läxan anses vara viktig och lärorik men ointressant och lätt.

I min uppsats beskriver jag problematiken kring att ha läs- och skrivsvårigheter, vad det kan bero på, hur skolan kan agera och hur pedagogen sedan kan hjälpa individen med sin inlärning när det kommer till att hantera text, antingen att själv skriva den eller kunna läsa den.När eleverna gör få framsteg trots stora hjälpinsatser leder det självklart till en enorm frustration hos eleven, föräldern men även pedagogen. Genom att arbeta i team med insatser från pedagogiken, psykologin och psykiatrin kan pedagogen få en större bild av individen och se såväl möjligheter som svårigheter hon har. Jag har valt ut texter som tar upp problematiken kring dyslexi, det vill säga som förklarar vad dyslexi är och vad det kan bero på utifrån de olika synsätt som finns. Jag har även använt mig av böcker som tar upp olika pedagogiska arbetssätt som inriktar sig på läs- och skrivinlärning/träning och statliga utredningar såsom Konsensusrapporten som tar upp problematiken kring dyslexi och den utbildning som bedrivs för dessa elever i skolan.Jag har i min uppsats gjort en intervju med två specialpedagoger för att få en djupare förståelse för det arbetssätt som bedrivs i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter. Utifrån intervjuerna samt den litteratur jag tagit mig an har jag dragit slutsatsen att en tidig insats är det optimala för den dyslektiske elevens vidare utveckling för att knäcka läskoden.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att närvaron av elevdemokrati kan ha påverkat relationen mellan lärare och elev och hur det kan ha påverkat eleverna som framtida vuxna.Metoden som användes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i åldrarna 15-19.De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen på allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att få veta att man kan påverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhållandet mellan lärare och elev blev bättre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kände sig trygga och tagna på allvar. De tror också att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och självförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansåg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde få dem att bli mer engagerade i samhällsfrågor senare i livet. / The purpose of this paper is to examine how students in 10th through 12th grade reason about their experiences of student democracy and it includes how these students believe the presence of student democracy might affect the student-teacher relationship and how they believe student democracy may have affected them as future adults.The method used was four focused group interviews with a total of 17 informants aged 15 through 19. The strongest common experiences the students expressed were the feeling of not being taken serious, experiences of mock democracy, and the importance of letting students know they can be part of decision making in their school. The informants believed the presence of student democracy improved the relationship between student and teacher. This in turn was experienced as making students feel secure and taken seriously. They also believed experiencing democracy in school would teach them to take responsibility and to gain self esteem, both of which will be useful in their adult life. Furthermore they thought an early experience of democracy would increase their willingness to get involved in civic matters in the future.

Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa oss i arbetssättet vid en bedömning av praktiska moment genom att jämföra två gymnasiala skolor med inriktning frisör. Med kvalitativa intervjuer av tio frisörlärare samt kvantitativa enkäter till etthundrafemton elever har vi fått fram deras erfarenheter om kunskap i bedömning. En djupare bild av arbetssätet på de två skolorna kom fram genom att en observation gjordes. En lärare från vardera skolan fick bedöma ett praktiskt moment. Våra intervjuresultat visar att det förekommer skillnader i arbetssätet vid bedömning av praktiska moment. Det framkom att kursmålen skiljer sig i var skolorna väljer att lägga in de olika praktiska momenten. Resultatet av enkäterna visar att eleverna på de två skolorna hade olika uppfattningar om hur en bedömning bör gå till. Eleverna ansåg det viktigt att lärarna alltid hade tid för genomgångar. Observationen gav arbetet en ny dimension genom att skillnaderna av bedömning av praktiska moment visade en klar olikhet i synen om vad som ska bedömas i kursen. Det krävs att lärarna inom frisörutbildningen på gymnasieskolorna i landet får tid till att skapa långsiktiga projekt som kan leda till gemensamma kunskapsmål för bedömning av praktiska moment.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare år. Syftet är att se hur lärare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lärarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det någon könsordning? Frågeställningarna som styr uppsatsen, innebär att genus såväl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, där alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund. Observationerna dokumenteras med hjälp av en videokamera i en femte klass, vid två skilda tillfällen. John Deweys (1999) teori, som används i studien, innebär att varje individ har olika färdigheter och varje individ har behov som måste tillgodoses, vilket han grundar i ett demokrati perspektiv. Resultatet av studien visar på lärarrollens komplexitet och att lärarrollen inte är något konstant. Studien visar även på att det finns en deltagande grupp som tenderar att vara mer verbalt aktiva under observationstillfällena jämfört med resterande elever. Elev kommunikationen under observationstillfällena var främst begränsad till elev – lärare. Det fanns även en rådande könsordning i klassen, då det var pojkarna i klassen som främst kom till tals, trots att det var en majoritet av flickor i klassen.

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området.Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev. Något som framgår är att mottagandet av reformen till största del är positivt och att man genom att göra det till en pedagogisk satsning, i stället för en teknisk sådan, kunnat erbjuda personalen ett stort utbud av fortbildningar. Detta har lett till att samtliga intervjuade lärare börjat förändra sitt sätt att undervisa för att bättre använda sig av de nya verktygen. Brister som framgår i reformarbetet är att lärarna inte alltid ges tillräckligt med utrymme för att tillgodogöra sig fortbildningen och att elever och lärare uppfattar en oförmåga att begränsa elevernas användande av sociala medier och annan underhållning på lektionstid som ett stort problem. Detta visar sig vara ett orosmoment på många skolor med en dator per elev (Unos uno, 2013a). Man framhåller i forskning och från informanterna att det krävs satsningar från skolan i form av datoretikett eller annan reglering för att överkomma problemet.Något som också kan behöva utvecklas på skolan är det kollegiala samarbetet vilket av skolutvecklingsforskning framhålls som ytterst viktigt för att reformer ska bli lyckade. Som det ser ut för tillfället sker majoriteten av samarbete lärare emellan på det sätt som av Blossing (2003) benämner särbokultur och Hargreaves (1998) kallar för en balkaniserad skola.Slutligen ska det tilläggas att reformarbetet fortfarande är i ett tidigt skede och att det går att förklara många av de brister som framkommer i mitt resultat med just detta. Detta gör dock inte att bristerna försvinner, utan detta är någonting man kommer att ha möjlighet att ta itu med så snart man har resurser att göra så.

Det centrala i denna studie är att undersöka elever på Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet är att skapa djupare förståelse och att få insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och betygssättning, för att därigenom kunna utveckla sättet att arbeta med bedömning och betygssättning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gällande betygssättning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever på Hantverksprogrammet ville vi ta reda på deras uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksämnet fungerar otillfredsställande, då flertalet elever anser att betygskriterierna är otydliga samt att de saknar funktion.

Intentionen med uppsatsen är att undersöka hur lärare och rektor tänker kring inkludering, men även att få en uppfattning kring vilka utmaningar lärare ställs inför vid inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Inkludering kan ske ur tre olika aspekter, nämligen rumslig, didaktisk och social inkludering. Eleverna kan inkluderas i samtliga aspekter eller exkluderas i den ena eller den andra aspekten utifrån hur skolverksamheten organiseras.För att få svar på våra frågor har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare och en skolledare. Det resultatet vi fått fram analyserar vi utifrån tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Våra frågeställningar är som följer:1.Hur beskriver/definierar de intervjuade begreppet inkludering?2.Vilka utmaningar ställs respondenterna inför vid inkludering av elever i svårigheter?3.Hur ser visionen kring en inkluderad verksamhet ut på respondenternas skola? Studien har sin teoretiska grund till övervägande delen i ett sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet betonar samspelet mellan eleven och inlärningsmiljön. Lärande är ett komplicerat växelspel mellan individen och den omgivande miljön och det är genom kommunikation och interaktion med andra som individen tillägnar sig nya kunskaper och färdigheter. Vår utgångspunkt är att elever lär sig bättre om de är delaktiga i ett sociokulturellt sammanhang.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka åtta verksamma lärares erfarenheter, syfte och utformning av läsläxan. Läsläxan har en lång tradition i skolan, vilket gör att flera lärare idag ser den som ett självklart komplement till skolan. Detta i sin tur kan påverka att syftet med läsläxan brister, och resultatet blir inte vad som förväntas. Semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare ligger till grund för studiens resultat, som har transkriberats och analyserats. Det skapades kategorier i syfte att besvara studiens forskningsfrågor, vilka var; vad är årskurs 1-3 lärarnas syfte med läsläxan? Vilka arbetssätt uttrycker årskurs 1-3 lärarna att de använder gällande läsläxan? Vad är årskurs 1-3 lärarnas erfarenheter av läsläxan? Resultatet ställdes i relation till tidigare forskning, för att sedan dra en slutsats. Slutsatsen visar att läsläxan ses som självklar trots att det inte finns en tydlig koppling mellan läsläxan och elevernas utveckling. Det största syftet med läsläxan är att eleverna ska få en mängdträning, samt att elevernas hemförhållande varierar vilket kan ha en stor negativ påverkan på elevernas läsutveckling.

De senaste sju åren har vi haft extra stor invandring av människor från andra länder. Det har satt mer press på skolor och lärare för att hantera undervisning för flerspråkiga elever, både vuxna, ungdomar och barn. Skolans elever är berättigade till modersmålsundervisning och även hjälp av studiehandledare under ordinarie undervisning om behov finns. Hur upplever eleverna, som har ett annat förstaspråk, det i skolan? Får de användning av sitt förstaspråk i skolan och vad säger lärare och klasskamrater? Jag valde att titta på det hela bl a genom en sociokulturell teori som utgår från hur man avhandlar lärande av modersmål och svenska språket och utifrån ett transspråkande sätt som, enkelt uttryckt, innebär att elever lär sig bättre när de använder alla sina språkresurser. För att få fram relevanta svar valde jag att göra enkätundersökningar och intervjuer för att ta reda på hur elever och lärare upplever användningen av förstaspråket för flerspråkiga elever. Det visar sig att flertalet elever skulle vilja använda modersmålet mer för att förstå och få en helhet av undervisningen, kunskaper, samtidigt som de känner att de behöver prata sitt modersmål för att kunna använda hela sitt ordförråd. De flesta lärare tillåter inte någon större användning av modersmålet i undervisningen och inkluderar heller inte elevernas förstaspråk på något sätt. Som ett extra resultat visar det sig också att flertalet lärare som undervisar i Svenska som andraspråk inte har någon SVA-utbildning.