The purpose of this study is to investigate how a group of students experience their learning when working in groups, and determine if they prefer to work individually or in groups. This study will also investigate what the students believe that they learn when working in groups. The study is based on these two questions: How and what do students perceive that they learn from working in groups? Do the students in my study prefer to work in groups or individually? The method I have used to retrieve information has been to interview four different students. The interviews were individual; I did so to get a deeper view of how students perceive their own learning in groups. I chose a selection of students, two girls and two boys ranging in the ages from 15 to 16 years old, these pupils were all attending the same school. Social Constructivism is the theoretical perspective that my essay is based on. The key concepts of my essay are based on the terms "the horizon of understanding" which come from the hermeneutic research tradition and life-world which is a central concept in the phenomenological research tradition. The results from this study show that students believe that the spoken interaction in groups is important. The students believe that their individual learning can be developed further with the help of oral interactions, an example given is when students embrace new ideas and thoughts by talking to each other in groups. Based on the results of the interviews, students feel that their individual learning is affected positively when working in groups. This study shows that when students are being asked if they prefer to work in groups or individually, the answer is evenly divided, but with a small majority favoring to work in groups. However, almost all students who participated in my study believe that working in group is almost all the time a fun method of working and studying.

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om elevers upplevelser av på nätet. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med åtta elever i grundskolan, resultatethar sedan delats upp tematiskt. I resultatet framkommer det att elever upplever att negativa handlingar sker på nätet. Alla har inte själva blivit utsatta men en stor del av informanterna i studien berättar om andra i deras närhet som blivit utsatta. Studien visar även att eleverna har egna strategier för att hantera de negativa handlingarna. Det framkommer också preferenser för vilka personer eleverna vänder sig till för stöd.

Den här studien syftar till att undersöka elevers upplevelser av litteratursamtal i årskurs2. I studien deltog 30 elever och två lärare. Studiens empiriska material samlades ingenom intervjuer, som sedan analyserades och tolkades genom en innehållsanalys. Denteoretiska utgångspunkt som vi anser att litteratursamtalet är sprunget ur är densociokulturella teorin om lärande där man menar att kunskap nås genom socialinteraktion.Studien visar att elever i årskurs 2 deltar i olika typer av litteratursamtal. Det visade sigdock att eleverna hade svårt att initialt identifiera litteratursamtalet som en aktivitet.Först när eleverna blev direkt uppmärksammade på samtalet som en aktivitet kunde deurskilja olika typer av litteratursamtal. Resultatet visar också att elever i årskurs 2 inteupplever att de har litteratursamtal av mer tolkande och analyserande karaktär. Delitteratursamtal som studien visar att eleverna deltagit i var samtal i form av kontroll avkunskap, normdiskussioner och boktips. Avslutningsvis visar studien att elever i årskurs2 kan urskilja olika typer av lärande i litteratursamtalen samt att det är en positivupplevelse att få höra klasskamraters tankar och åsikter.

Dagens religionskunskapsklassrum består ofta av en heterogen grupp elever. Vi har valt att benämna ett sådant klassrum som mångreligiöst, vilket betyder att många olika religioner och livsåskådningar finns representerade i klassrummet. Avsikten med denna litteraturstudie är att göra en sammanställning av vad religionsdidaktisk forskning presenterar om vilka utmaningar och möjligheter som religionskunskapslärare står inför med tanke på det mångreligiösa klassrummet. Dessutom presenteras religiösa elevers upplevelser av religionskunskapsundervisning.   Studien baseras på nationella och internationella vetenskapliga publikationer. Vetenskaplig litteratur har analyserats och sorterats in under tre olika teman: erfarenhetsbaserad undervisning, hur religioner representeras i undervisningen och klassrummet som trygg plats. Resultatet visar att lärare utmanas av att de behöver känna sina elever väl och vara medvetna om deras bakgrund och erfarenheter. De behöver skapa en trygg plats där elever vågar tala öppet och diskutera sina religiösa erfarenheter, utan att riskera att bli kränkta eller hånade, vilket många elever istället upplevde att religionskunskapen bidrog till. Ett flertal lärare ser det som en möjlighet att använda elevers erfarenheter i undervisningen, men de oroas också över riskerna med att elever blir utsatta på grund av sin tro. Många elever anser att religionskunskapsundervisningen framställer religion som något gammalmodigt och att den misslyckas med att visa på variationer. Lärare utmanas av att det ibland finns gamla läromedel som kan sprida stereotypa bilder av religion och samtidigt finns det en möjlighet att gå utanför de traditionella läroböckerna och att arbeta tematiskt kring religiösa fenomen. Sammanfattningsvis kan delar av studiens resultat appliceras på andra ämnen och skolans alla årskurser, då religion och diskussioner om känsliga och personliga ämnen även existerar utanför religionskunskapsklassrummet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur några lärare och speciallärare uppfattar sina insatser då det gäller att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever samt hur elever i åk 4 upplever undervisningen i matematik. I samband med syftet studeras följande frågeställningar: Vad anser lärare och speciallärare i studien kan vara orsaken till matematikängslan hos elever? Hur beskriver och uppfattar lärare och speciallärare sina olika insatser för att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever? Hur upplever elever undervisningen i matematik? Teori och tidigare forskning Studien grundar sig på Piagets och Vygotskijs teori, det konstruktivistiska- och sociokulturella perspektivet. Säljö (2004) beskriver Piagets teori om de kognitiva processer som är en förutsättning för att en individ ska förstå sin omvärld och interagera i den. I Vygotskijs teori betonas enligt Säljö (2011), betydelsen av ett gemensamt språk och kultur för att lära i det sociala samspelet med andra. Tidigare forskning inbegriper såväl nationella som internationella studier som riktar in sig på låg- och mellanstadieelever. Metod Metodvalet utgick från kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, det Bryman (2018) benämner som flermetodsforskning. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare samt ett frågeformulär som besvarades av 215 elever från årskurs 4 ur tre skolor. Resultat och analys Studiens resultat visar att lärare och speciallärare uppfattar att matematikängslan kan uppkomma när elever inte erhåller lämpligt stöd i matematikundervisningen. Känslan av ängslan, påtalar respondenterna, kan yttra sig genom exempelvis undvikande beteende, tystnad eller frustration. En trygg undervisningsmiljö är avgörande, för att skapa tillit och ökad4självkänsla hos elever. Löwing (2008) och Wernberg (2009) menar att arbete i mindre grupper är gynnsamt för lärandet, då elever kan diskutera matematikproblem och hjälpa varandra. I förebyggande syfte anser Finalyson (2014) och Newsteads (1998) att varierad undervisning, kommunikation och goda relationer är viktiga för att kunna motverka uppkomsten av matematikängslan bland elever. På samma sätt framhäver eleverna från årskurs 4 att de föredrar att arbeta i mindre grupper i undervisningen. Förväntat kunskapsbidrag Studiens kunskapsmässiga bidrag är att synliggöra vilka insatser som verkar förebyggande mot uppkomsten av matematikängslan hos elever och hur lärare kan tillämpa dessa insatser i praktiken. Passolunghi, Cargnelutti och Pellizzoni (2019) menar att matematikängslan kan ge livslånga konsekvenser i elevers val av vidare utbildning och framtida yrkesval. Därför är även förhoppningen att lärare som läser den här studien får en förståelse för orsaker till matematikängslan samt hur adekvat det förebyggande arbetet är. Specialpedagogiska implikationer Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det, enligt Karlsson (2019), angeläget att så tidigt som möjligt synliggöra det som eleverna behöver hjälp med. Undervisningen behöver därför anpassas för att förebygga situationer som kan skapa oro eller stress. Milerad och Lindgren (2017) påpekar att om matematikängslan ska förebyggas behöver skolan på organisations-, grupp- och individnivå åstadkomma en gynnsam lärandemiljö. En varierad undervisning och en trygg lärandemiljö är enligt Ahlberg (2013) en förutsättning för att stärka elevens tillit till sin egen förmåga och självkänsla.

Det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- och samlevnad är ett mångbottnat och omdiskuterat område som kan ge upphov till många tankar och känslor. Att kunskapsområdet innefattar aspekter som kan vara svåra att tala om, samtidigt som de är centrala i människors liv gör det till ett viktigt område att reflektera omkring. Ännu en faktor som aktualiserar hanteringen av kunskapsområdet är att sex- och samlevnadsundervisningen idag kan sägas genomgå en reformation där läroplaner förtydligas och kunskapsområdet byter namn. Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers syn på sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet och gymnasiet samt på de ändringar i läroplanen som planeras implementeras hösten 2022. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan elevers åsikter och kön. Studiens utgångspunkt utgjordes av en metodkombination, där statistisk bearbetning och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera kvalitativa och kvantitativa enkätfrågor. Enkätsvar från 132 tredjeårsstuderande på gymnasiet inkluderades i undersökningen som genomfördes analogt. Undersökningen visade att merparten av eleverna menade att deras genomgångna sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet och gymnasiet var acceptabel. Vidare visade undersökningen att merparten av eleverna tyckte att det var bra att läroplanerna gällande kunskapsområdet uppdateras och förtydligas. Slutligen sågs för vissa frågor möjliga skillnader i hur elever svarade och kön, till exempel menade kvinnor i något högre utsträckning att områden saknades i sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet. Elevsvaren i denna studie speglar det faktum att kunskapsområdet är mångfacetterat då elever angav ett stort spektrum av svar gällande de inkluderade kvalitativa frågorna. Att detta mångfacetterade kunskapsområde är ämnesövergripande kan därför sägas vara centralt och en förutsättning för att kunna inkludera samtliga aspekter, samtidigt som det ställer krav på samarbete och samordning mellan ämnen och bland kollegor.

Primary education is an urgent and recurring topic in the public debate. Among the issues discussed are how the learning process can be stimulated and how learning environments should be shaped. Swedish National Agency for Education (Lgr11) clearly states that students should be given influence over the content of their education. By assuming the perspective of students and allowing their voices to be heard in the debate, further knowledge can be gained on the issue of how different aspects of the learning environment could create good conditions for students’ learning and development.The aim of this study is to gain a better understanding of the student’s learning experience based on their own opinions, experiences and feelings, considering what factors they see as important for their own learning and development. The study takes a phenomenological approach, with the opinions, experiences and emotions of students constituting the phenomena investigated. The nine students who participated in the study are nine and ten years old and go to the same class. In the form of case studies interviews have been carried out in groups of three students. The collected material – the students’ voices about the phenomenon which was examined – has been analyzed with a focus on relating the experience of the students in a way which is faithful to the original expression. Four themes emerged from the empirical data, which were then given the following titles: Learning together with others; Learning by letting thoughts return and be reprocessed; Learning through varied activities; and Learning with the help of aids. The results show that students emphasize the importance of good and varied social contexts and co-operation, the chance for reflection as an aid for learning, meaningful and diverse teaching methods which stimulate both body and mind, and the access to physical and mental aids. In the results section of this study, the students’ accounts are co-read with the National Agency for Education, Lgr11. Taking seriously the experiences and perspectives of students will have consequences for the form of the teaching. By pointing to the didactic implications that follow, the results of the study illuminate the potential benefits of granting students influence over their learning environment.Key words: learning, learning environments, student perspective, student learning experience, student voice, co-operation, reflection. / <p>Validerat; 20130522 (global_studentproject_submitter)</p>

Det finns en underrepresentation av kvinnor i matematikrelaterade utbildningar och yrken, trots att kvinnor har haft högre eller lika bra betyg i ämnet som män det senaste decenniet. En möjlig anledning till att kvinnor inte vidareutbildar sig inom matematik är överrepresentationen av män. Denna studie ämnar därför att undersöka hur elever upplever att matematik representeras ur ett genusperspektiv. Med genusteori som teoretiskt ramverk har denna studie centrerats runt begreppen performativitet, inskrivning, emancipation och representation. Datainsamlingen har skett genom fem semistrukturerade intervjuer med låg- och mellanstadieelever från Skåne. Transkriberingar från intervjuerna analyserades med hjälp av teoretisk-tematisk analys utifrån två huvudteman: (1) kvinnlig representation (2) manlig representation. De två temana delades in i underkategorierna: i skolan och utanför skolan. Resultatet visar att deltagarna har manliga och kvinnliga representationskällor i matematik, både i och utanför skolan. Vidare antyder resultaten att deltagarna, i viss utsträckning, anammat de traditionella könnormerna inom matematik. Utifrån resultaten diskuteras hegemonisk maskulinitet som en påverkande faktor i deltagarnas uppfattningar av matematik. För att avgöra huruvida genusrepresentation i låg- och mellanstadieålder är en avgörande faktor vid val av vidareutbildning krävs vidare forskning inom området.

Den 14 juni 2014, skedde en lagändring i skollagen som innebär att elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i grundskolan, har rätt att skyndsamt få extra anpassningar insatta inom ramen för ordinarie undervisning. Detta i syfte att öka möjligheten för eleven att nå kunskapskraven. Vad extra anpassningar i realiteten innebär och hur lärarna ser på dem, är omdebatterat i Sverige, men vad säger eleverna? Den här studien syftar till att undersöka högstadieelever i läs- och skrivsvårigheter, deras upplevelser av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Studien har ett elevperspektiv och består av semistrukturerade intervjuer som analyserats genom en tematisk analys. Intervjuerna behandlar elevernas erfarenheter av extra anpassningar för deras läs- och skrivsvårigheter, upplevelser av vem som bär ansvaret för att extra anpassningar initieras och genomförs samt vilka följder som uppkommer av de anpassningar som sätts in. Allt utifrån ett elevperspektiv. Resultatet visar att eleverna upplever en känsla av trygghet i sina läs- och skrivsvårigheter. Mycket stöd upplevs komma från hemmet och kamraterna. Eleverna upplever även att de får extra anpassningar i klassrummet. Dock upplever eleverna att en okunskap finns gällande extra anpassningar hos lärarna, men även hos dem själva. Okunskapen skapar oro hos eleverna att inte räcka till, att inte höra till och att inte synas. Okunskapen skapar även en bristande delaktighet hos eleven gällande sin skolsituation. Eleverna upplever att de själva tillsammans med hemmet får bära en övervägande del av ansvaret för att extra anpassningar ka initieras och genomföras. Studien visar att ett kategoriskt perspektiv är rådande på de skolor eleverna går.

Under ett arbetsområde inom fysik, atom- och kärnfysik, fick en klass i åk 9 jobba med ett läromedel som digitaliserats. Läromedlet var Fysik direkt från Sanoma utbildning. Efter avslutad undervisningsperiod genomfördes intervjuer med en särskilt utvald del av eleverna i klassen. Materialet från intervjuerna bildar underlag för studien. Utifrån de förutsättningar som gavs både från storleken på elevunderlag, tidigare forskning och författarens möjlighet till objektivitet, valdes fokus att riktas på hur eleverna upplevde det att använda ett digitalt läromedel jämfört med att använda papper, penna och tryckta böcker.   En kvalitativ forskningsmetod har använts för studien, och då målet har varit att beskriva ett brett spektrum av elevers upplevelser av vissa fenomen så lämpade sig fenomenografi som analysmetod. En fenomenografisk studie bygger oftast på halvstrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna inleds på samma sätt, men utifrån svar som ges kan intervjuerna utvecklas i olika riktning. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har sedan bearbetats för att skapa en rad olika kategorier av elevers upplevelser.   Kategoriseringen av elevernas upplevelser visar bland annat att eleverna upplever de praktiska aspekterna av att ha läromedel digitaliserade som positivt. Däremot finns en rad av tekniska utmaningar att ta itu med. Den del av digitaliseringen som eleverna upplever sig nöjdast och tryggast med är att utföra och lösa uppgifter digitalt, medan steget till att eleverna ska uppleva en trygghet med att genomföra prov digitalt är desto lägre.  Även elevers upplevelse av att läsa och skriva digitalt kontra på papper analyseras. Elevers upplevelse av sin inlärning stämmer i mycket med den forskning som finns att tillgå. Dock visar de praktiska aspekterna av att ha digitalt material att flera aspekter måste tas i beaktande när man väljer distributionsform.