Språkets betydelse för elevers lärande, utveckling och förmåga att delta som aktiva samhällsmedborgare kan inte nog framhållas. För att stödja elever i deras skriftspråkliga utveckling behövs därför lärare med kunskap om texters uppbyggnad i olika ämnen men även med förmåga att förmedla denna kunskap vidare till eleverna. Den aktuella studien presenterar en analys av elevtexter inom religionsämnet med fokus på texttyp och skrivrörlighet. Två analysmodeller nyttjades för detta ändamål. Analysmodell I användes för att söka efter vilka texttyper eleverna använde sig av i skrift. Den andra analysmodellen fokuserades på hur eleverna formulerade sig i relation till ett ämnesinnehåll, i detta arbete benämnt skrivrörlighet (Analysmodell II). Resultatet visade att eleverna använde återberättande, berättande och diskuterande/argumenterande texttyper. Den återberättande texttypen användes mest frekvent antingen ensamt eller i kombination med annan texttyp.  Vid tre av fem skrivtillfällen användes olika kombinationer av skrivrörligheter. Dessa kombinationer användes mest frekvent då ämnesinnehåll och skrivuppgifter engagerade eleverna.  Min slutsats av studien är att bedömning av elevtexter utifrån texttyp och skrivrörlighet ger ett värdefullt perspektiv på elevers skrivutveckling.

1 Sammandrag Detta arbete innehåller en kvantitativ studie av elevtexter från årskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Undersökningen är komparativ och elevtexterna från respektive årsgrupp jämförs med varandra. Det är totalt 20 elevtexter från nationella provet i svenska VT 2011 som analyseras. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka skillnader i språklig kvalitet i ett antal elevtexter, av liknande uppgiftstyp, som är skrivna av elever i högstadiet respektive gymnasiet. Undersökningen ska redogöra för hur ungdomars skrivutveckling kan åskådliggöras under skolåren mellan årskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Det visar sig att elevtexterna från Svenska B i jämförelse med årskurs 9-texterna i genomsnitt innehåller fler ord, längre meningar, fler långord, högre ordvariation, längre fundament samt färre subjektsfundament. Samtidigt tyder resultatet av undersökningen på att textlängd, andel långord, ordvariation och fundamentslängd framstår som mer betydande språkdrag än meningslängd och andel subjektsfundament för elevers skrivutveckling.

No description available.

<p>Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir. Dessutom uppvisar de vana chattarnas skrivuppgifter på fler chattspråkliga tendenser än vad de ovana chattarnas texter gör. Resultaten visar också att chattspråk framförallt används under grundskolan och nyttjas allt mindre frekvent på gymnasiet.</p>

Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir. Dessutom uppvisar de vana chattarnas skrivuppgifter på fler chattspråkliga tendenser än vad de ovana chattarnas texter gör. Resultaten visar också att chattspråk framförallt används under grundskolan och nyttjas allt mindre frekvent på gymnasiet.

Denna studie behandlar webbaserade läromedel och läroböcker. Läromedel är verktyg som används i undervisningen. En pedagogisk text är inte neutral eller objektiv. Den övergripande problemformuleringen var hur dessa läromedel behandlar Kubakrisen, vad som privilegieras och vad för konsekvenser detta får. För att besvara detta ställdes två frågor: Vilka länder fokuserar läromedlen på? Vilka händelser tas upp och hur behandlas de? Frågorna besvarades i sin tur med en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa räknades relevanta ord i texten och i den kvalitativa studerades hur dessa ord användes och i vilket sammanhang de fick utrymme. Resultatet visade att det tydligt finns olika fokus i olika läromedel. Detta är beroende av vad som studeras, exempelvis antalet gånger ett lands namn förekommer eller namnet på statens ledare. Resultatet visade även att samma händelse beskrivs på olika sätt i olika texter och att det får konsekvenser för läsaren som kritiskt måste förhålla sig till det den läser. Slutsatserna blev att de två webbaserade texterna skiljer sig avsevärt från varandra om de skulle användas i ett undervisningssammanhang. Läroböckerna skiljer sig mot de webbaserade men också mellan varandra. Läroböckerna får funktionen av att förmedla inte bara fakta utan även traditioner, samhällsklimat, idéer och värderingar vilket tydligt märks i texterna om Kubakrisen.

Elevers möte med skolan innebär ett möte med ett brett innehåll som innefattar en uppsjö av olika sätt att använda språk. Denna variation i språkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de språkliga praktiker som kringligger texterna. När det däremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begränsad; detta gäller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen är således att öka förståelse inom området. I studien intervjuades 12 elever i årskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande. De huvudsakliga teoretiska influenserna hämtades från genre och fenomenografi. Samtalet baserades på elevernas egna texter i narrativ och beskrivande genre. I analysen söktes beskrivningskategorier av elevernas olika sätt att uppfatta texttypers skilda strukturer. Respektive elevuppfattning jämfördes sedan mot den nivå av funktion och organisation som återfanns i elevens egen berättande text. Ur analysen trädde två skilda beskrivningskategorier fram: ett dynamiskt genrebegrepp och ett statiskt genrebegrepp. Elever i den förstnämnda kategorin uppfattade textens organisation som en produkt av textens funktion. Medan elever i den sistnämnda kategorin uppfattade textens organisation som en produkt av den skrivprocess och det textinnehåll som kringligger texten. Resultatet av textanalysen visade att de berättande texter som producerades av elever med ett dynamisk genrebegrepp i högre grad var mer utvecklade än motsvarade elevtexter skrivna av elever med ett statiskt genrebegrepp. I slutskedet vägdes resultatet mot tidigare forskning om elevers skrivande. Där fördes en diskussion om huruvida elevers uppfattningar av metaspråk, texttyper och textskapande kan öka vår förståelse för elevers möte med olika genrer.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare ser på de villkor som råder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskämnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och läsare/lyssnare och synen på svenskämnet som ett stoffämne. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem lärare vid två olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lärarna uttrycker sig positivt om de tillfällen då deras elevers texter framställs och används i autentiska sammanhang. Trots det är det sällsynt att sådana autentiska villkor råder i textarbetet. Lärarna menar dock att eleverna genom att träna i olika fiktiva situationer skaffar sig verktyg att hantera olika typer av texter och därmed en beredskap för framtida studier och yrkesliv.

Den föreliggande studien innefattar en undersökning av flickors och pojkars texter inom det nationella provet i svenska 1 på gymnasiet. Studiens syfte innefattar att utreda vilka val av teman och perspektiv som elever gör och hur det uttrycks i pojkars och flickors texter. Studien visar att det finns skillnader rörande pojkars och flickors val av makroteman, hur de förhåller sig till makroteman genom mikroteman. Studien visar också att det finns skillnad i vilka typer av perspektiv som förekommer hos pojkar respektive flickor samt hur ofta dessa förekommer.

No description available.