<p>Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. </p><p>Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. </p><p>Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling. Vidare presenteras projekt Charlie och forskning kring projektets effekter. </p><p>Fältstudien består av en observation av lärare och elever under en Charlie- lektion, samtal med klassläraren efter lektionen samt enkätundersökningar av lärares och elevers attityder till projektet. Social och emotionell utveckling i skolan är viktigt på grund av att detta är en förutsättning för lärande. Vidare är kommunikation och trygghet i gruppen en förutsättning för att utvecklas. </p><p>Ett medvetet och regelbundet arbete av elevernas emotionella utveckling förekommer dock i liten utsträckning. Bland eleverna finns intresse av att samtala kring frågor som rör livet, känslor, relationer och värdegrunden. Konkreta material, som projekt Charlie, kan hjälpa lärarna att genomföra dessa samtal. För att arbetet ska ge effekt krävs dock att läraren är engagerad i arbetet och visar ett genuint intresse gentemot eleverna samt deras tankar, känslor och förslag till lösningar på problem.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ”personer med låg grad av emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka”. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer. Vi fann inte någon skillnad mellan relationsstatus, kvinnor och svartsjuka, ålder och emotionell intelligens eller skillnad mellan kön och emotionell intelligens. Dock fann vi att kvinnor var signifikant mer svartsjuka än män.</p>

Title: Can high EQ create better conditions for leadership? - A Qualitative Study of how Leaders’ Self-Awareness Impact Relationship Management  Level: Student thesis, final assignment for the bachelor’s degree in business management   Authors: Fredrika Englund and Elin Liverot  Supervisors: Monika Wallmon and Svante Brunåker  Date: 2020 - June Aim: The aim with this study is to increase the understanding about how leaders’ EQ in the form of self-awareness impacts on relationship management.  Method: The study has been conducted through a qualitative approach with 10 semi-structured interviews based on the Harvard Professor, Daniel Goleman’s EQ-model. We used a comparative design to be able to apply comparison logic. With this design we compared the subcategories in relationship management to self-awareness that were of relevance for the study.   Conclusions:  We found that there is a correlation between the leader’s self-awareness and his/her ability to handle relationship management. Further we found that the eight subcategories to relationship management (develop others; influence; communication; conflict management; inspirational leadership; change catalyst; build bonds; teamwork and collaboration) influence leader in a larger or lesser extent. Also we could discern that certain leaders who had gotten a weaker self-awareness in a situation, still went on pursuing the task as a leader but with an attitude that it would not generate the same result as in a situation when the leader had a strong self-awareness. Contribution of the thesis:  The contribution of the study is to increase the understanding for how the self-awareness of the leader have an impact on relationship management, and therefore should be something both organizations and leaders should be aware of since it has an impact on the business. Keywords: Emotional Intelligence, EQ, Relationship Management, Self-Awareness, Leadership, Goleman

Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer.Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen. Likt forskning visar våra antaganden på att, för att kunna fungera i grupp måste man först ha förmågan till att känna sig själv. Både vårt resultat och forskning inom området visar att arbetet med emotionell tärning är en lång process som kräver ett kontinuerligt arbete. Vår sammanfattande slutsats är att vi har observerat goda effekter av emotionell träning hos eleverna. Träning av den emotionella intelligensen blir allt viktigare i ett samhälle som står i ständig förändring. Därför bör den uppmärksammas mer i skolans värld och finnas tillhands som ett pedagogiskt verktyg i ett förebyggande syfte.Nyckelord: EQ, emotionell intelligens, emotionell träning, skola och elevperspektiv.3

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen – Emotionell träning i praktiken – Elevers tankar och upplevelser av emotionell träning. (EQ as phenomenon – Emotional intelligence in practice – Student’s thoughts and experiences of emotional training). Idrottsvetenskap & Barn – unga – samhälle. Lärarutbildning, grundskolans tidigare år 210 hp, Malmö högskola. Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen. Likt forskning visar våra antaganden på att, för att kunna fungera i grupp måste man först ha förmågan att känna sig själv. Både vårt resultat och forskning inom området visar att arbete med emotionell tärning är en lång process som kräver ett kontinuerligt arbete. Vår sammanfattande slutsats är att vi har observerat goda effekter av emotionell träning hos eleverna. Träning av den emotionella intelligensen blir allt viktigare i ett samhälle som står i ständig förändring. Därför bör den uppmärksammas mer i skolans värld och finnas tillhands som ett pedagogiskt verktyg i ett förebyggande syfte. Nyckelord: EQ, emotionell intelligens, emotionell träning, skola och elevperspektiv.

Nord, Mikael (2008) Emotionell utveckling och lek. En studie om hur skolan kan skapa en miljö där barn kan växa som människor. (Development of emotions by playing, A studie about how the school can create an environment where children can grow as humans). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, inriktning fritidspedagogisk verksamhet, 90 hp, Malmö högskola. Denna uppsats vill belysa om det fanns ett samband mellan barns emotionella utveckling och lek som pedagogiskt verktyg för att uppnå detta. Genom intervju med fem lärare som arbetar med EQ-metoden ville jag undersöka vilka tillvägagångssätt dessa lärare använder i arbete med barns emotionella utveckling, samt vilken roll leken hade i detta arbete. Jag ville även jämföra intervjuresultatet med den litteratur och forskning som fanns tillgänglig om EQ, EQ-metoden, lek och lek kopplat till emotionell utveckling.Resultatet visade att lärarna i undersökningen är positivt inställda till EQ som metod för emotionell utveckling hos barnen. Men kopplingen till lek som tillvägagångssätt är inte helt självklar. Naturligtvis finns den med som ett pedagogiskt verktyg, men för att nå EQ-metodens syfte så krävs det flera tillvägagångssätt, exempelvis: dramaövningar, värderingsövningar och gruppsamtal. Eftersom EQ-metoden syftar till att arbetar med känslor, rätt val och jagstärkande och gruppstärkande aktiviteter tror jag att lärare genom ett medvetet och progressivt arbetssätt kan komma till bukt med de problem som finns i skolan idag, där utanförskap, stress och utåtagerande beteende tillhör vardagen för barn i dagens skola, i Sverige 2008.

<p>Syftet med arbetet har varit att söka svar på vår problemformulering samt att få en större inblick i ämnet EQ; emotionell intelligens. Våra frågeställningar var: </p><p>· Vad är EQ?</p><p>· Hur kan man arbeta med EQ i skolan? </p><p>· På vilket sätt behövs EQ i skolan? </p><p>Vi har i vår litteraturstudie valt att utgå från den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. </p><p>Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkätundersökning. Det är här vi har lagt vår betoning på EQ i skolan. I vår fallstudie observerade vi fyra elever i en integrerad klass, under tre veckor. Enkätundersökningen gjordes på en skola som har EQ på schemat för att se hur arbetet fungerar i praktiken. </p><p>Vår slutsats är att EQ verkligen behövs i skolan och även i vår vardag. Vi är inställda på och öppna för att arbeta med EQ i vårt framtida yrke, eftersom vi bara upplevt att allt med EQ är positivt. Vi kan vara mer eller mindre intelligenta, men det är de som har både hjärna och hjärta som blir stjärnor!</p>

<p>Social och emotionell träning är en preventiv metod. Ett manualbaserat program för att systematiskt träna de färdigheter som kan sägas spegla emotionell intelligens. Social och emotionell träning benämns SET och kan liknas vid "Livskunskap". Syftet med undersökningen är att genom lärarnas egna berättelser och reflektioner få fram meningsfull och användbar information om hur SET kan implementeras på ett tryggt och bestående sätt. Undersökningen omfattar intervjuer och samtal med sju personer varav fem lärare som har olika erfarenheter av att aktivt utöva SET. Det ingår även resonomang och inställning ur skolledning och fackligt perspektiv. Samtal och frågor har utgått från vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns vid en implementering av SET på gymnasienivå. Resultatet visar på en gemensam uppfattning om att behovet av SET i skolan är stort i dag. Det finns behov av att starkare betona skolans och samhällets värdegrund med nyckelord som respekt och tolerans. Att uppleva behov av förändring är en av flera viktiga förutsättningar i en lyckad implementering. Sammanställningen påvisar också att ungdomar behöver SET för att bättre kunna möta dagens stora krav på anpassning och snabba förändringar. I undersökningen efterfrågas genomgående mer kunskap och utbildning om vad begreppet EQ står för, hur EQ-undervisningen ska gå till och vilka moment som bör ingå. Ledningsgruppens inställning och agerande framhålls som grundläggande och avgörande vid en implementering av SET. Undersökningen visar tydligt att implementeringsarbetets stora fråga är dels vem eller vilka är det som ska eller bör undervisa, dels hur tid och schema organiseras.</p>

<p>I den här studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmänhet och inom livskunskap i synnerhet. På en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal år ett tämligen nytt ämne som heter just livskunskap. Initiativet kommer från skolorna själva och är vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vår studie har varit olika läromedel i livskunskap och framförallt att närgranska ett läromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och därför kan innehållet skifta från olika skolor och likaså omfattningen. Vi har lagt fokus i vår studie har legat på elevernas inre utveckling som ett motiv för en socialisationsprocess. Frågeställningen har bland annat varit vilken sorts elev det är som man vill skapa med livskunskap och vilka motiv so, ligger bakom. Vi kan se att det är två olika målsättningar som krockar i detta fostrande projekt: Dels ambitionen med den individuella utvecklingen av varje elev parallellt med formandet av en idealbild av den skötsamma, positiva och följsamma eleven baserad på en förhärskande normalitet.</p> / <p>In this study the part of the school in the governing of the students will be reviewed, especially from, the Knowledge of Life. In some schools in Sweden there has been a subject called: the Knowledge of Life for some years. It was the schools which came up with the idea and they took the initiative, which is why it is called a bottom-up movement. The platform for our study has been the textbooks for the subject Knowledge of Life, and we have chosen to work mainly with a textbook called Livsviktigt. Knowledge of Life has no national syllabus, and therefore the content of the course and the general concept may vary. In our study we have focused on the student’s inner emotional development as a reason for processes of socialisation. The questions have been what kind of a student the schools want to create with the Knowledge of Life and what the reasons might be. There are two different kinds of ambitions colliding in this governing project: It is the ambition of the individual growth of the student with a parallel of constructing of the model student as a well-behaved, positive and accommodating student. This is based on a generally accepted normality.</p>

<p>Some schools and municipalities have introduced a subject on the school schedule called life knowledge, even though the state or national curriculum have no requirement for this. How-ever, life knowledge is regarded by some commentators to be too vague a subject, and that the questions raised by the subject should be included in all school teaching rather than being singled out as a specific subject, Traditionally, schools’ view on education is that facts are considered more important than, for instance, social competence. Many schools have a few days with a central theme where they discuss human rights and other important value basis questions, however, there is a lack of discussion of these issues during the rest of the term. Would it be beneficial to teach students more about empathy, cooperation and mutual respect, and to develop their social competence? Human rights and esteem permeates the curriculum –Lpo94, the value basis and the child convention. In this study, I wanted to examine the inter-est among teachers to schedule for these matters/subjects in school today. Do teachers want to have life knowledge as a mandatory subject or do they consider it not to be necessary? What do teachers, and parents of children in their schools, think about this?</p> / <p>Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen. Med denna studie ville jag undersöka hur intresset såg ut bland lärare i skolan idag. Vill de ha livskunskap som obligatoriskt ämne eller anser lärare att det inte är nödvändigt? Vad tycker lärare och vad tycker också föräldrar som har sina barn i skolan om detta?</p>