Vi vill med detta arbete undersöka pedagogers syn och upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning i skolan. Vi vill samtidigt urskilja nyttan med att arbeta med detta ämne i skolan och koppla detta till dagens skolpolitik och hur man kan använda sig av social och emotionell träning i arbetet med att skapa en bättre och tryggare skola. Vi har valt att intervjua nio pedagoger, på grundskolor i olika stadsdelar i Malmö, om deras upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning. Vi ville jämföra våra intervjuer med den aktuella forskning som finns inom ämnet samt de styrdokument som den svenska skolan har att rätta sig efter. Vi har kommit fram till att pedagogernas uppfattningar av detta ämne är positiva och att det upplevs som ett bra redskap att använda sig av i skolan. Våra resultat överensstämmer väl med den aktuella forskning som vi har tagit del av. Social och emotionell träning, anser vi, skulle kunna vara ett medel för att komma till rätta med ordningsproblematiken i skolan.

Undersökningen gäller huruvida ämnesbunden gymnasieundervisning i värdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehålla samt förväntningar på utfallet. Ett begränsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrågades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas då skollagen kräver betygsättning som emellertid skulle få alltför vittgående konsekvenser, men bekräftar ändå behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrädare ansåg att samarbetsförmåga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir därmed också en av många egenskaper en sådan undervisning skulle omfatta. / The research aimed at determining whether subject bound instruction in life values could and should be introduced in Upper secondary education, what it should contain and any yield expectations. Responses from a limited number of employers, teachers and students were obtained.The investigation found that such instruction cannot be introduced due to the mandatory grading rules of the Education Act and its believed severe consequences, however does recognize the need for it. The representatives of employers and schools considered cooperation ability being the foremost property that an individual in a group should possess, and subsequently, together with many others, should be addressed by such instruction.

Denna studie, som är av utforskande karaktär, förenar de två forskningsområdena emotionell intelligens och autenticitetsklimat. Studien syftar till att undersöka om ledares emotionella intelligens har betydelse för autenticitetsklimatet i arbetsgrupper som har emotionella arbeten. Utöver detta är syftet även att undersöka hur ledarnas emotionella intelligens och arbetsgruppernas autenticitetsklimat är i arbetsgrupper som har emotionella arbeten. Detta undersöks genom en kvantitativ enkätundersökning utförd bland ledare och tillhörande arbetsgrupper inom sjukvården och polisen. Ledarna fick besvara en enkät om deras emotionella intelligens och arbetsgruppen fick besvara en enkät om arbetsgruppens autenticitetsklimat. Resultatet visade att ledarnas emotionella intelligens och arbetsgruppens autenticitetsklimat generellt sett var högt. En multipel regressionsanalys visade att användning av emotioner för att underlätta prestation var den EI dimension som hade högst betavärde, därefter kom reglering av emotioner inom individen, sedan kom bedömning och identifiering av emotioner hos andra individer och slutligen bedömning och uttryck av emotioner inom individen. Reglering av emotioner inom individen var den enda av EI dimensionerna som hade en signifikant betydelse för arbetsgruppernas autenticitetsklimat. Inget signifikant samband mellan ledarens emotionella intelligens och arbetsgruppens autenticitetsklimat uppmättes, inte heller mellan ledarens emotionella intelligens i respektive EI dimension och arbetsgruppens autenticitetsklimat. / This exploratory study combines two areas of research; emotional intelligence and climate of authenticity. The aim of the study is to investigate whether the leader’s emotional intelligence has an effect of the climate of authenticity in teams with emotional labor. In addition to this the study also aim to explore the level of emotional intelligence of leaders and the climate of authenticity in teams with emotional labor. This is investigated through a quantitative survey among leaders and their teams in health care and the police. The leaders´ were asked to answer a survey about their emotional intelligence and the team were asked to answer a survey about the teams´ climate of authenticity. The result showed a high level of emotional intelligence and climate of authenticity overall. A multiple regression analysis showed that use of emotion was the emotional intelligence dimension with the highest beta value, thereafter comes regulation of emotions, followed by others emotional appraisal and finally self emotional appraisal. Regulation of emotions was the only emotional intelligence dimension with a significant effect on the teams climate of authenticity. No significant relationship between the leaders´ emotional intelligence and the teams climate of authenticity where found, nor between the leaders´ emotional intelligence in each dimension and the climate of authenticity of the team.

Jag har alltid intresserat mig för social kompetens och dess vikt i barn och ungdomars personliga utveckling. Min målsättning är att få grepp om hur viktigt EQ är. Syftet med detta examensarbete är att försöka tydliggöra känslornas inverkan på inlärningen. Samhällssituationen har ändrats markant sen jag själv gick i skolan och därmed även hur dagens elever mår. Många av dagens elever mår inte bra. De är ofta arga och deprimerade. Kan EQ på schemat hjälpa till att förändra och förbättra denna situation? Jag kommer att utgå ifrån dessa problemformuleringar: -Vad är EQ?-Hur påverkar känslor elevernas inlärning? -Behövs EQ i skolan? -Hur kan man arbeta med EQ i skolan? Examensarbetet innehåller en litteraturgenomgång som återger, för syftet och frågeställningarna, relevant fakta. Arbetet innehåller även en undersökningsdel, som består av en intervju med tre olika pedagoger, som alla arbetar strukturerat med EQ. Undersökningsdelens syfte är att ytterligare belysa mitt syfte med arbetet. Resultatet av examensarbetet är att EQ behöver få en mer central roll i undervisningen. Eleverna behöver arbeta med den sociala kompetensen kontinuerligt och strukturerat. Eleverna behöver en socialt fungerande miljö runt dem för att känna trygghet och harmoni. Inte förrän detta är uppnått kan de prestera i skolan.

Begreppen coaching och empowerment har blivit mycket populära. Coaching är att hjälpa människor att lyckas. Empowerment översätts på svenska med egenmakt och maktmobilisering. Syfte med denna studie är att undersöka hur coaching kan hjälpa till att främja empowerment och därmed bidra till att öka människornas hälsa. Frågeställningar är: Vilka samband finns det mellan coaching och empowerment? Hur påverkar empowerment människornas hälsa? Kan man öka individens hälsa med coaching? Uppsatsen grundas på en litteraturstudie. I resultatet analyseras elva vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att empowerment och coaching har mycket gemensamt och att båda främjar människornas hälsa. Coaching kan förbättra självförtroendet (själv-efficacy), självkänslan (self-esteem), självmanagement, coping, autonomi, empowerment, smärt- och stresshanteringen, ledarkompetensen och den emotionella intelligensen. Coaching leder till en attitydförändring som underlättar livsstilsförändringar och höjer livskvalitén. Coaching främjar människans Känsla Av SAMmanhang (KASAM) som innebär mer hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i livet. Studiens slutsats är att coaching är ett sätt att göra empowerment. Diskussionen behandlar skillnaderna mellan empowerment och paternalism, emotionell intelligens och dess betydelse och hur coaching påverkar hälsan. Dessutom diskuteras sambandet mellan psyke och kropp, betydelsen av coping och hur coaching främjar ledarkompetenserna. Slutligen behandlas coaching i kontexten till empowerment och Känslan Av SAMmanhang (KASAM). / The concepts of coaching and empowerment have become very popular. Coaching enables people to make positive changes in their lives. The Swedish translation for empowerment is “the mobilization of power”. The aim of this study is to explore how coaching can help to promote empowerment and thereby help to increase people's health. The research investigates the following questions: What is the link between coaching and empowerment? How does empowerment improve people's health? And finally: Is it possible to increase the individual's health with coaching? The essay is based on a literature review. It analyzes the results of eleven scientific articles. The results show that empowerment and coaching have a lot in common and that both promote people's health. Coaching can improve self-confidence, self efficacy,self-esteem, self-management, coping, autonomy, empowerment, pain management, stress management, management skills and emotional intelligence. Coaching leads to a change in attitudes that facilitate lifestyle changes and improve the quality of life. Coaching encourages people sense of Coherence (SOC), which means more manageability, comprehensibility and meaningfulness in life, which leads to the conclusion that coaching is one way to do empowerment. The discussion deals with the differences between paternalism and empowerment, emotional intelligence and its importance and how coaching affects health. It discusses the relationship between mind and body; the importance of coping and how coaching promotes leadership abilities. Finally coaching is treated in the context of empowerment and the sense of coherence (SOC).

One of the ways in which the attachment relationships we develop during infancy influence us throughout life is by emotion regulation. Although studies have shown that attachment orientations affect emotional functioning, the effect of attachment dimensions on overall emotional functioning and sociability has still not been investigated. The purpose of the present study was to examine if attachment dimensions predict emotional intelligence (EI) and sociability. The sample consisted of 75 psychology students at Stockholm University who completed the Attachment Style Questionnaire (ASQ; Feeney, Noller & Hanrahan, 1994) and a section of the Understanding Personal Potential (UPP; Sjöberg, 2001) that measures EI with self-report as well as performance measures, and sociability. The current data did not offer conclusive evidence for the impact of attachment on EI, but suggests that secure attachment predicts sociability. The results are discussed in relation to existing theory and a more integrative approach is suggested for future studies.

Uppsatsen bygger på begreppet ”Positive Deviance” och dess förändringsmetoder till att positivt förändra individers tillvägagångssätt och prestationer på arbetsplatsen. Metoderna förespråkar att befintliga positiva avvikares arbetssätt ska identifieras, analyseras och appliceras på resten av individerna i samma grupp via en ”bottom-up” process. Det med avsikten att skapa en bestående och lönsammare lösning som annars vanliga konventionella förändringsmetoder inte brukar lyckas åstadkomma. Med en abduktiv ansats och en kvalitativ fallstudie som innefattar sex semi-strukturerade intervjuer med ledare på ett kundserviceföretag så har flera likheter liksom skillnader upptäckts gentemot förespråkade förändringsmetoder. Ledarna har uttryckligen identifierat de positiva avvikarna men har sedan i appliceringsstadiet indirekt valt att begränsa sina verktyg. Skulle ledarna ha beslutsamheten och viljan att vidareutveckla och skräddarsy sina nuvarande förändringsmetoder gentemot förespråkade så finns det utrymme till det.

This essay aims to investigate the perceptions of responsible personnel in a primary school about the use and importance of EQ, emotional intelligence, in the school's early years. With a hermeneutic approach and by qualitative interviews, we have taken note of the respondents perceptions about EQ. The result shows that EQ can be understood in different ways. Instead of having a common understanding of what EQ is the respondents mention that there are different areas associated with EQ.  Two major results are 1. The respondents who work in the lower age groups prefer to work with EQ regularly in scheduled lessons, but also integrated during the school day. 2. The respondents who work in the older age range (year 4) prefer only an integrated approach and considers that there may be perceived as artificially in the process of EQ, but that it should be about natural dilemmas from everyday life. The result also shows that the children have changed over time when the society has changed. Children are now, more than ever before, being admitted to the various media and use a lot of awake time to computer games and watching TV and film. As a consequence, today's school requires a higher degree of emotional and social skills. / Denna studie har till syfte att studera hur pedagogiskt ansvarig personal på en skola reflekterar kring betydelsen av och arbetet med EQ, emotionell intelligens, i skolans tidiga år. Med hjälp av en hermeneutiskt inspirerad forskningsansats och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av respondenternas uppfattningar kring EQ. I resultatet framgår det att EQ kan uppfattas på olika sätt. Istället för att ha en gemensam uppfattning om vad EQ är menar de olika respondenterna att det finns olika områden som förknippas med EQ. De respondenter som arbetar i de yngre årskurserna föredrar att arbeta med EQ regelbundet på schemalagda lektioner, men också integrerat i verksamheten. Respondenterna som arbetar i de äldre åldrarna (årskurs 4) föredrar enbart ett integrerat arbetssätt och anser att det inte får upplevas som konstlat i arbetet med EQ, utan att det ska handla om naturliga dilemman ur vardagen. Resultatet belyser även att barnen har förändrats över tid i samband med att samhället har förändrats. Då barn nu i högre grad än tidigare blir upptagna av olika media och använder mycket vaken tid till dataspel, TV-tittande och film kräver dagens samhälle en högre grad av emotionell och social träning i skolan.

<p>This essay aims to investigate the perceptions of responsible personnel in a primary school about the use and importance of EQ, emotional intelligence, in the school's early years. With a hermeneutic approach and by qualitative interviews, we have taken note of the respondents perceptions about EQ. The result shows that EQ can be understood in different ways. Instead of having a common understanding of what EQ is the respondents mention that there are different areas associated with EQ.  Two major results are 1. The respondents who work in the lower age groups prefer to work with EQ regularly in scheduled lessons, but also integrated during the school day. 2. The respondents who work in the older age range (year 4) prefer only an integrated approach and considers that there may be perceived as artificially in the process of EQ, but that it should be about natural dilemmas from everyday life. The result also shows that the children have changed over time when the society has changed. Children are now, more than ever before, being admitted to the various media and use a lot of awake time to computer games and watching TV and film. As a consequence, today's school requires a higher degree of emotional and social skills.</p><p> </p> / <p>Denna studie har till syfte att studera hur pedagogiskt ansvarig personal på en skola reflekterar kring betydelsen av och arbetet med EQ, emotionell intelligens, i skolans tidiga år. Med hjälp av en hermeneutiskt inspirerad forskningsansats och kvalitativa intervjuer har vi tagit del av respondenternas uppfattningar kring EQ. I resultatet framgår det att EQ kan uppfattas på olika sätt. Istället för att ha en gemensam uppfattning om vad EQ är menar de olika respondenterna att det finns olika områden som förknippas med EQ. De respondenter som arbetar i de yngre årskurserna föredrar att arbeta med EQ regelbundet på schemalagda lektioner, men också integrerat i verksamheten. Respondenterna som arbetar i de äldre åldrarna (årskurs 4) föredrar enbart ett integrerat arbetssätt och anser att det inte får upplevas som konstlat i arbetet med EQ, utan att det ska handla om naturliga dilemman ur vardagen. Resultatet belyser även att barnen har förändrats över tid i samband med att samhället har förändrats. Då barn nu i högre grad än tidigare blir upptagna av olika media och använder mycket vaken tid till dataspel, TV-tittande och film kräver dagens samhälle en högre grad av emotionell och social träning i skolan.</p>

<p>Begreppen coaching och empowerment har blivit mycket populära. Coaching är att hjälpa människor att lyckas. Empowerment översätts på svenska med egenmakt och maktmobilisering. Syfte med denna studie är att undersöka hur coaching kan hjälpa till att främja empowerment och därmed bidra till att öka människornas hälsa. Frågeställningar är: Vilka samband finns det mellan coaching och empowerment? Hur påverkar empowerment människornas hälsa? Kan man öka individens hälsa med coaching? Uppsatsen grundas på en litteraturstudie. I resultatet analyseras elva vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att empowerment och coaching har mycket gemensamt och att båda främjar människornas hälsa. Coaching kan förbättra självförtroendet (själv-efficacy), självkänslan (self-esteem), självmanagement, coping, autonomi, empowerment, smärt- och stresshanteringen, ledarkompetensen och den emotionella intelligensen. Coaching leder till en attitydförändring som underlättar livsstilsförändringar och höjer livskvalitén. Coaching främjar människans Känsla Av SAMmanhang (KASAM) som innebär mer hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i livet. Studiens slutsats är att coaching är ett sätt att göra empowerment. Diskussionen behandlar skillnaderna mellan empowerment och paternalism, emotionell intelligens och dess betydelse och hur coaching påverkar hälsan. Dessutom diskuteras sambandet mellan psyke och kropp, betydelsen av coping och hur coaching främjar ledarkompetenserna. Slutligen behandlas coaching i kontexten till empowerment och Känslan Av SAMmanhang (KASAM).</p> / <p>The concepts of coaching and empowerment have become very popular. Coaching enables people to make positive changes in their lives. The Swedish translation for empowerment is “the mobilization of power”. The aim of this study is to explore how coaching can help to promote empowerment and thereby help to increase people's health. The research investigates the following questions: What is the link between coaching and empowerment? How does empowerment improve people's health? And finally: Is it possible to increase the individual's health with coaching? The essay is based on a literature review. It analyzes the results of eleven scientific articles. The results show that empowerment and coaching have a lot in common and that both promote people's health. Coaching can improve self-confidence, self efficacy,self-esteem, self-management, coping, autonomy, empowerment, pain management, stress management, management skills and emotional intelligence. Coaching leads to a change in attitudes that facilitate lifestyle changes and improve the quality of life. Coaching encourages people sense of Coherence (SOC), which means more manageability, comprehensibility and meaningfulness in life, which leads to the conclusion that coaching is one way to do empowerment. The discussion deals with the differences between paternalism and empowerment, emotional intelligence and its importance and how coaching affects health. It discusses the relationship between mind and body; the importance of coping and how coaching promotes leadership abilities. Finally coaching is treated in the context of empowerment and the sense of coherence (SOC).</p>