Syftet med studien var att testa om det fanns åldersgruppsskillnader, könsskillnader, samt om ålder och kön hade interaktionseffekter när det gäller emotionell intelligens  och autobiografiskt minne mellan manliga (n=106) och kvinnliga (n=231)studenter på Örebro Universitet är från 18 till 45 år(n=299). Data samlades via emotionell intelligensens enkätformulär Andrew m.fl. (2010) och Waldfogel (1948) autobiografiska minnens test. Det fanns inga könsskillnader och åldersgruppsskillnader i total emotionell intelligens, men det fanns interaktion mellan kön och ålder det vill säga att ålder och kön hade effekter på varandra. Det fanns könsskillnader i totala autobiografiska minnen då flera kvinnor rapporterade autobiografiska minnen än män, men det fanns inga åldersgruppsskillnader. Ålder och kön hade inte effekter på varandra när det gäller autobiografiska minnen.  Det fanns inga skillnader mellan grupperna som rapporterade låg, medel och hög autobiografiskt minne och emotionell intelligens. / The purpose of this study was to test whether there were age differences, gender differences, and if the age and gender had interaction effect on each other when it comes to groups’ emotional intelligence and autobiographical memories. The participants were male (n = 106), women (n = 231) students at Örebro University who were from 18 to 45 years (n = 299). The students responded to emotional intelligence, short version of the Andrew et al. (2010) and Waldfogel (1948) autobiographical memories test. There were no gender differences and age differences in overall emotional intelligence, but there was an interaction between gender and age meaning that gender and age had effects on each other when it comes to students' emotional intelligences. There were gender differences in the overall autobiographical memories meaning that women reported several autobiographical memories than men in the study, but there were no age differences. Age and gender had no effects on each other in terms of autobiographical memories. There were no differences in autobiographical memories among those who reported low, medium and high emotional intelligence. There were no differences in emotional intelligence between those who reported low, medium and high autobiographical memories.

Emotionell intelligens (EI) i relation till ledarskap och organisatorisk effektivitet studeras allt mer och börjar anses mer viktigt. I denna studie redovisas ledarskapskonsulters attityder till EI och ledarskap. Kunskap om detta område är viktig eftersom deras attityder påverkar arbetssamhället då de utbildar, föreläser och lär ut till människor som ska bli eller som redan är ledare. Frågeställningar var: Vad anser informanterna innefattar EI? och Hur samverkar EI och ledarskap? Studien är kvalitativ där jag med hjälp av en semistrukturerad intervju samlat information från sju kvinnor och fyra män som alla arbetar som ledarskapskonsulter. De arbetar inom olika organisationer och företag och är mellan 40 - 62 år. Intervjuerna tog upp frågor som Vad innebär EI, Vad är en bra ledare, frågor kring bemötande samt hur de sprider sina attityder i ämnet. Vidare fick deltagarna reflektera kring om de anser att de finns något sätt att ersätta EI och om det går att utveckla graden av EI. Resultatet visar att samtliga informanter anser att EI är viktigt inom ledarskap för att på ett effektivt sätt kunna delegera, motivera och leda sina följare, men också för att kunna utveckla ett effektivt team. / EI in relation to leadership and organizational effectiveness is studied more than ever and is considered more important. I have through my study gathered leadership consultants attitudes towards EI and leadership. Knowledge about this area is important as their attitudes affect the work community as they train, lecture and teach people who will be or who are already leaders. The research questions where: What do the management consultants regard as EI? and How does EI and leadership interact? The study is qualitative and I was using a semi-structured interview to collect data from seven women and four men who all work as Leadership consultants. They work in various organizations and businesses and are between 40-62 years. The interview covered questions like What does EI mean? What is a good Leader? questions about treatment and about how they spread their attitudes in the area. Furthermore, the informants had to reflect on whether they think there is any way to replace EI and if it is possible to develop the level of EI. The results show that all informants believe that EI is important in leadership to effectively be able to delegate, motivate and lead their followers, but also to develop an effective team.

Introduktion: Abort är ett vanligt ingrepp och en rättighet för alla kvinnor. Sjuksköterskans perspektiv är viktigt att studera för att möta kraven på ett omhändertagande där både fysiska och emotionella behov tillgodoses, samtidigt som sjuksköterskan på ett hållbart sätt hanterar påfrestningar som uppstår. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda kvinnor som genomgår inducerad abort på gynekologisk vårdavdelning. Metod: Litteraturstudie enligt Polit och Becks (2016) nio steg. Litteratursökning i Cinahl, PubMed och PsychInfo resulterade i åtta artiklar, sex kvalitativa, en kvantitativ och en mixad-metod. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Under den induktiva databearbetningen framkom sex teman som beskriver sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter: Att känna starkt engagemang och arbetstillfredsställelse, Att skaffa sig erfarenheter av kvinnornas omvårdnadsbehov, Att uppleva negativa känslor och möta utmaningar, Att hantera och reglera känslor, Att påverkas av egna abortupplevelser eller fertilitetsrelaterade problem och Att finna strategier för stöd och kompetensutveckling, Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med aborter känner ett stark engagemang för sitt arbete men erfar även att det innebär ett känslomässigt arbete som kan vara skadligt om inte tillräckliga resurser eller kunskap kring hur känslor hanteras finns. De behöver därför stöd att utveckla detta. Sjuksköterskornas erfarenheter av kvinnornas omvårdnadsbehov var att behoven var individuella och de belyste de emotionella delarna av omvårdnaden samt vikten av närvaro och empati.

No description available.

The purpose of the present study was to examine complex problem solving (CPS),emotional intelligence (EI) and creativity to further the knowledge aboutcompetencies that are important for the 21st century workplace. We hypothesizedthat CPS would be related to both creativity and EI. Furthermore, we hypothesizedthat age would show a negative relationship to CPS. 39 participants recruitedmostly from convenience sampling completed the CPS test, the creativity test andthe EI test at locations in Örebro and Stockholm. The results were analyzed withlinear and multiple regressions and showed that CPS significantly predictedcreativity and that CPS significantly predicted EI, with those two having a negativerelationship. A regression revealed that age significantly predicted CPS, with thosetwo having a negative relationship. It was theorized that working memory andintelligence were important factors explaining the regression of CPS and creativity.The unexpected negative relationship between CPS and EI was theoreticallyinvestigated, indicating that personality factors could have affected the results. / Syftet med den här studien var att undersöka komplex problemlösning (CPS),emotionell intelligens (EI) och kreativitet för att främja kunskapen om kompetensersom är viktiga för 2000-talets arbetsplats. Vår hypotes var att CPS skulle vararelaterat till både kreativitet och till EI. Dessutom var en hypotes att ålder skulleha en negativ relation till CPS. 39 deltagare rekryterade främst frånbekvämlighetsurval genomförde CPS-testet, kreativitets testet och EI-testet iÖrebro och i Stockholm. Resultaten analyserades med linjära och multiplaregressioner och visade att CPS signifikant predicerade kreativitet och att CPSsignifikant predicerade EI, med ett negativt förhållande. En regression visade attålder signifikant predicerade CPS, med ett negativt förhållande. Teoretiskaförklaringar gavs att arbetsminne och intelligens var viktiga faktorer somförklarade regressionen av CPS och kreativitet. Det oväntade negativa sambandetmellan CPS och EI undersöktes teoretiskt vilket antydde att personlighetsfaktorerkan ha påverkat resultaten.

Från tidigare perspektiv om intelligens har en ny form av synsätt växt fram; emotionell intelligens (EI). Fokus ligger på att förstå och hantera sina och andras känsloförnimmelser. Två grenar av EI har formats för hur man kan tolka begreppet. EI som förmåga (AEI: Ability emotional intelligence) och EI som personlighet (TEI: Trait emotional intelligence). Femfaktorteorin delar in personlighet i fem olika dimensioner (utåtriktning, tillmötesgående, ordningsamhet, neuroticism och öppenhet). Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan emotionell intelligens och personlighet. Studien är en sambandsstudie med tvärsnittsdata, där 78 deltagare (33 män och 45 kvinnor) besvarade ett frågeformulär, som innehöll mätinstrumentet Mini-IPIP, som mäter dimensionerna ur femfaktorteorin och the assessing emotions scale, som mäter AEI. Resultatet visade att dimensionerna tillmötesgående, ordningsamhet och öppenhet hade ett positivt samband med EI. En slutsats som dras är att det finns ett begränsat samband mellan EI och personlighet i denna studie. Framtida forskning bör fortsätta undersöka relationen för att få ett definitivt svar om begreppens samröre. / From previous perspectives on intelligence, a new form of approach has emerged; emotional intelligence (EI). The focus is on understanding and managing one´s and other´s emotional sensations. Two branches of EI have shaped on how to interpret the concept. EI as ability (AEI: Ability emotional intelligence) and EI as personality (TEI: Trait emotional intelligence). The five-factor theory divides personality into five different dimensions (extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism and openness). The purpose of this study is to investigate the relationship between emotional intelligence and personality. The study is a correlation study with cross-sectional data, where 78 participants (33 men and 45 women) answered a questionnaire containing the Mini-IPIP, which measures the dimensions from the five-factor theory, and the assessing emotions scale, which measures AEI. The results showedthat the dimensions agreeableness, conscientiousness and openness had a positive connectionwith EI. There is limited connection between EI and personality in this study. Future research should continue to examine the relationship in order to get a definitive answer about the concepts' connection with each other.

Den tidigare synen på bra ledarskap och hur det kan relateras till IQ har förändrats då forskning visar att framgångsrikt ledarskap även är starkt korrelerat emotionell intelligens. Den begreppsdefinition av emotionell intelligens, författad av Goleman, som utgör grunden till studien innebär förmågan att identifiera, uttrycka och verka som reaktion på egna och andras känslor. Detta har följaktligen blivit allt viktigare då näringslivet har förändrats och numera präglas av projektrelaterade arbetsformer. I takt med denna förändring har behovet av projektledare med emotionell intelligens ökat och eftersom man leder individer mot ett gemensamt mål är det är av relevans att öka förståelsen för vad dess emotionella intelligens har för påverkan på projektmedlemmars arbete. Tidigare forskning om emotionell intelligens i projektrelaterade arbetsformer har präglats av ett kvantitativt tillvägagångssätt där samband eller mönster identifierats. Därför har vi med en kvalitativ metod velat undersöka både projektledares och medarbetares subjektiva tolkningar av emotionell intelligens och skapa förståelse för hur projektledare kan utveckla sitt ledarskap. Med grund i studiens syfte och forskningsfrågor genomfördes en kvalitativ Små-N-studie med ett tolkande perspektiv. För att bibehålla respondenternas uppfattningar i fokus valdes en hermeneutisk utgångspunkt i förklarandet av fenomenet emotionell intelligens. Studien har genom en iterativ process bidragit med perspektiv på ledarskap inom projektarbete och med grund i Golemans definition av emotionell intelligens har vi dels etablerat en gemensam förståelse för ämnet men också format intervjuguiden och således interaktionen med respondenterna. Den insamlade empirin mynnade ut i tolkningar från både projektledarna och medarbetarna vilka belyste vikten av det emotionellt intelligenta ledarskapet inom en projektkontext och hur detta kom att påverka dess arbete. Resultatet åskådliggjorde att reflektion kring ämnet skapade en djupare förståelse för individens eget beteende och hur detta kom att spela in i relation till andra. Ur ett projektledarperspektiv kom en strategisk framställning av dess egenskaper att spela roll dels för hur medarbetarna uppfattar individen samt den slutgiltiga framgången för projektet. Från ett medarbetarperspektiv och dess tolkning av emotionell intelligens är det av vikt att projektledaren handlar utifrån sina känslor samt besitter en anpassningsförmåga till medarbetarna denne samspelar med. / Good leadership have previously been defined by how it can be related to IQ. This has changed as latter research shows that successful leadership is also highly correlated with emotional intelligence. The definition of emotional intelligence, authored by Goleman, which forms the basis of the study involves the ability to identify, express and act in response to one's own and others' feelings. Consequently, this has become increasingly important as the business world has changed and is now characterized by project-related working methods. In line with this change, the need for project managers with emotional intelligence has increased as they guide individuals towards a common goal. Hence, it is of relevance to increase the understanding of what impact the emotional intelligence of a project manager has for the project members work. Previous research on emotional intelligence in project- related methods of work has been characterized by a quantitative approach in which relationships or patterns have been identified. Therefore, with a qualitative method, we have sought to investigate the subjective interpretations of emotional intelligence by both project managers and employees and create an understanding of how project managers can develop their leadership. Based on the purpose and research questions of the study, a qualitative Small-N study was conducted with an interpretive perspective. In order to maintain the respondents' perceptions in focus, a hermeneutic starting point was used in the explanation of the phenomenon of emotional intelligence. The study has, through an iterative process, contributed with perspectives on leadership in projects and based on Goleman's definition of emotional intelligence, we have partly established a common understanding of the topic but also shaped the interview guide and thus the interaction with the respondents. The collected empirics resulted in interpretations from both the project managers and the employees, which highlighted the importance of the emotionally intelligent leadership in a project context and how this affect their work. The result illustrated that reflection on the subject created a deeper understanding of the individual's own behaviour and how it acted out in relation to others. From a project manager's perspective, a strategic presentation of its characteristics became of high importance, partly in how the employees perceive the individual and the final success of the project. From an employee perspective and its interpretation of emotional intelligence, it is important that the project manager acts based on his or her feelings and possesses an adaptability to the employees he or she interacts with.

This thesis is intended to study and identify in which ways emotional intelligence is characterized in managers' leadership in a global workplace. The study investigates what managers think about their own emotional intelligence and how they are perceived by their employees. For several decades, there have been a variety of names for the soft characteristics that make a person have the ability to manage and understand one's own and other's emotions, such as character, personality and soft skills, but today we categorize this under the concept of emotional intelligence (Goleman, 1998). This interview study has used a qualitative method to conduct an empirical investigation of a global e-commerce company, in which a total of ten semi-interviews have been conducted. The research results show that the managers within the company consider themselves to have a relatively high level of emotional intelligence, which is also consistent with the employees' perception. Thus, one can also interpret its claims from the presented theoretical framework that we used fundamentally in this investigation. The study found no differences between the managers' views of themselves in relation to the employees' views, but instead found differences between the different managers' behavior through their employees' perceptions of them.

Genom åtta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn på den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda på hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med ämnet i skolan. Vi ville även undersöka varför det finns ett behov av livskunskap på schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi även observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap är många men att det finns några gemensamma nämnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella händelser, social träning, konflikthantering och skolans värdegrund. I undervisningen använder sig pedagogerna ofta av film, tidningsartiklar och dilemmasagor som läromedel istället för Birgitta Kimbers SET material. Både den tidigare forskningen och alla respondenter i undersökningen anser att det finns ett stort behov av att ha med livskunskap på skolschemat. Detta motiverar de med att det finns en ökad oro bland dagens ungdomar och att det behövs skapas tillfällen där pedagoger och elever tillsammans diskuterar bland annat kränkningar, mobbning och incidenter som har hänt på skolan under den senaste tiden.

Att utföra en aktionsforskande undersökning med familjemedlemmar som deltagare, skapar ambivalens inför mina egna roller i sammanhanget. Jag är förälder, pedagog och skribent i en och samma person. Mitt syfte med denna studie har varit att får vetskap om mina roller (föräldra- och pedagogrollen) kan tydliggöras, samt förståelse för hur barn uppfattar sin verklighet. Målet har varit barnens interna förståelse för varandra och att de gemensamt skulle bygga upp ett förtroende i gruppen. Jag tror på tesen att ju mer kunskap som erövras, desto mindre våld skapas. Därför har min arbetssätt varit dialog, parallellt med dramapedagogiska övningar. Övningarna valdes med omsorg och syftet var att väcka tankar till vidare förståelse genom dialog. Jag har även lagt vikt vid en deltagares motvilja till fysisk beröring. Metoden jag arbetat efter är Aktionsforskning. För att kunna analysera och tolka processen har jag använt mig av videoupptagning. Resultatet visar att mitt angreppssätt i denna process har varit riktig.