Syftet med arbetet har varit att söka svar på vår problemformulering samt att få en större inblick i ämnet EQ; emotionell intelligens. Våra frågeställningar var: · Vad är EQ? · Hur kan man arbeta med EQ i skolan? · På vilket sätt behövs EQ i skolan? Vi har i vår litteraturstudie valt att utgå från den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkätundersökning. Det är här vi har lagt vår betoning på EQ i skolan. I vår fallstudie observerade vi fyra elever i en integrerad klass, under tre veckor. Enkätundersökningen gjordes på en skola som har EQ på schemat för att se hur arbetet fungerar i praktiken. Vår slutsats är att EQ verkligen behövs i skolan och även i vår vardag. Vi är inställda på och öppna för att arbeta med EQ i vårt framtida yrke, eftersom vi bara upplevt att allt med EQ är positivt. Vi kan vara mer eller mindre intelligenta, men det är de som har både hjärna och hjärta som blir stjärnor!

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande två frågor har använts: Vad är EQ? Hur ser lärare på begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? Litteraturgenomgången innehåller förutom de fem grundpelarna inom EQ, också en del allmänna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 säger oss. Den senare delen av arbetet består av en sammanställning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollärare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats är att arbetet med EQ bör genomsyra och ingå som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete. Dagens samhälle har av olika anledningar bidragit till att läraryrket har kommit att omfatta nya sociala och emotionella dimensioner, och arbetet med EQ kan bidra till att lägga en stabil och trygg grund hos eleverna inför den framtid som väntar dem.

I den här studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmänhet och inom livskunskap i synnerhet. På en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal år ett tämligen nytt ämne som heter just livskunskap. Initiativet kommer från skolorna själva och är vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vår studie har varit olika läromedel i livskunskap och framförallt att närgranska ett läromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och därför kan innehållet skifta från olika skolor och likaså omfattningen. Vi har lagt fokus i vår studie har legat på elevernas inre utveckling som ett motiv för en socialisationsprocess. Frågeställningen har bland annat varit vilken sorts elev det är som man vill skapa med livskunskap och vilka motiv so, ligger bakom. Vi kan se att det är två olika målsättningar som krockar i detta fostrande projekt: Dels ambitionen med den individuella utvecklingen av varje elev parallellt med formandet av en idealbild av den skötsamma, positiva och följsamma eleven baserad på en förhärskande normalitet. / In this study the part of the school in the governing of the students will be reviewed, especially from, the Knowledge of Life. In some schools in Sweden there has been a subject called: the Knowledge of Life for some years. It was the schools which came up with the idea and they took the initiative, which is why it is called a bottom-up movement. The platform for our study has been the textbooks for the subject Knowledge of Life, and we have chosen to work mainly with a textbook called Livsviktigt. Knowledge of Life has no national syllabus, and therefore the content of the course and the general concept may vary. In our study we have focused on the student’s inner emotional development as a reason for processes of socialisation. The questions have been what kind of a student the schools want to create with the Knowledge of Life and what the reasons might be. There are two different kinds of ambitions colliding in this governing project: It is the ambition of the individual growth of the student with a parallel of constructing of the model student as a well-behaved, positive and accommodating student. This is based on a generally accepted normality.

Some schools and municipalities have introduced a subject on the school schedule called life knowledge, even though the state or national curriculum have no requirement for this. How-ever, life knowledge is regarded by some commentators to be too vague a subject, and that the questions raised by the subject should be included in all school teaching rather than being singled out as a specific subject, Traditionally, schools’ view on education is that facts are considered more important than, for instance, social competence. Many schools have a few days with a central theme where they discuss human rights and other important value basis questions, however, there is a lack of discussion of these issues during the rest of the term. Would it be beneficial to teach students more about empathy, cooperation and mutual respect, and to develop their social competence? Human rights and esteem permeates the curriculum –Lpo94, the value basis and the child convention. In this study, I wanted to examine the inter-est among teachers to schedule for these matters/subjects in school today. Do teachers want to have life knowledge as a mandatory subject or do they consider it not to be necessary? What do teachers, and parents of children in their schools, think about this? / Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen. Med denna studie ville jag undersöka hur intresset såg ut bland lärare i skolan idag. Vill de ha livskunskap som obligatoriskt ämne eller anser lärare att det inte är nödvändigt? Vad tycker lärare och vad tycker också föräldrar som har sina barn i skolan om detta?

It is now increasingly common for organisations to work actively with HR issues. Furthermore, it is a constant top priority for organisations to remain profitable. The purpose of this study was to investigate whether so called soft HR values, as manager’s communication skills, has an actual impact on hard values in terms of costs for the organisation. Leadership is largely characterised by emotional communication, which together with personnel costs were the main focus of the research. The study was conducted by letting store managers and department heads in shops carry out an emotion perception test and the test results were related to the store/department employee turnover and the number of sick leave hours. The results showed a strong tendency for statistical significance between emotion recognition and the predictors. This suggests that stores, which have low employee turnover and low sick leave hours, can be explained by the manager's capability in emotion perception. The study complements current research by emphasising the importance of emotionally competent managers to operate successful and profitable organisations. / Det är idag allt vanligare för organisationer att arbeta aktivt med HR-frågor. Dock är den största prioriteringen alltid ekonomiska lönsamheten. Syftet med denna studie var att undersöka om så kallade mjuka HR-värden, så som chefers kommunikation, har en faktisk påverkan på hårda värden i fråga om kostnader för organisationen. Ledarskap präglas till stor del av emotionell kommunikation, vilket tillsammans med personalkostnader utgjorde huvudfokus i studien. Studien genomfördes genom att låta butikschefer och avdelningschefer i butiker göra ett emotionsperceptionstest där testresultatet sedan relaterades till butikens/avdelningens personalomsättning och antal sjukskrivningstimmar. Resultatet visade en stark tendens till statistisk signifikans mellan emotionsperception och prediktorerna. Detta tyder på att butiker som har låg personalomsättning och lågt antal sjukskrivningstimmar kan förklaras med hjälp av chefens goda förmåga till emotionsperception. Studien kompletterar aktuell forskning genom att poängtera vikten av emotionellt kompetenta chefer för att driva framgångsrika och lönsamma organisationer.

Social och emotionell träning är en preventiv metod. Ett manualbaserat program för att systematiskt träna de färdigheter som kan sägas spegla emotionell intelligens. Social och emotionell träning benämns SET och kan liknas vid "Livskunskap". Syftet med undersökningen är att genom lärarnas egna berättelser och reflektioner få fram meningsfull och användbar information om hur SET kan implementeras på ett tryggt och bestående sätt. Undersökningen omfattar intervjuer och samtal med sju personer varav fem lärare som har olika erfarenheter av att aktivt utöva SET. Det ingår även resonomang och inställning ur skolledning och fackligt perspektiv. Samtal och frågor har utgått från vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns vid en implementering av SET på gymnasienivå. Resultatet visar på en gemensam uppfattning om att behovet av SET i skolan är stort i dag. Det finns behov av att starkare betona skolans och samhällets värdegrund med nyckelord som respekt och tolerans. Att uppleva behov av förändring är en av flera viktiga förutsättningar i en lyckad implementering. Sammanställningen påvisar också att ungdomar behöver SET för att bättre kunna möta dagens stora krav på anpassning och snabba förändringar. I undersökningen efterfrågas genomgående mer kunskap och utbildning om vad begreppet EQ står för, hur EQ-undervisningen ska gå till och vilka moment som bör ingå. Ledningsgruppens inställning och agerande framhålls som grundläggande och avgörande vid en implementering av SET. Undersökningen visar tydligt att implementeringsarbetets stora fråga är dels vem eller vilka är det som ska eller bör undervisa, dels hur tid och schema organiseras.

<p>Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande två frågor har använts: Vad är EQ? Hur ser lärare på begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? Litteraturgenomgången innehåller förutom de fem grundpelarna inom EQ, också en del allmänna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 säger oss. Den senare delen av arbetet består av en sammanställning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollärare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats är att arbetet med EQ bör genomsyra och ingå som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete. Dagens samhälle har av olika anledningar bidragit till att läraryrket har kommit att omfatta nya sociala och emotionella dimensioner, och arbetet med EQ kan bidra till att lägga en stabil och trygg grund hos eleverna inför den framtid som väntar dem.</p>

Through qualitative interviews with five teachers from three schools, two public schools within the same school management and a Waldorf school, the purpose of this study is to find out teachers' views on the phenomenon of life skills in the lower classes in school. What is the subject, how do teachers work with life skills, and should it be seen as a separate subject or integrated in all school subjects? The results show that the definition of life skills is a term with many interpretations. Two concepts that can be seen as the common denominators in the educators' views on the subject, however is, social and emotional skills. This is something that educators believe develop self-awareness and empathy in children and sees that as important as learning other subjects. However, different educators' perceptions of the life skills should be a subject or not. The methods that teachers mainly work with is SET, social and emotional training. Various calls, role-playing games, values clarification and EQ-bears are also essential elements. The teacher is seen as a great role model and her attitude is an important part in the work. / Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar kring fenomenet livskunskap i de lägre klasserna. Vad innebär livskunskap, hur arbetar pedagogerna med denna samt bör det vara ett eget ämne eller integrerat i alla ämnen? För att få svar på dessa frågor har kvalitativa intervjuer gjorts med fem pedagoger från tre olika skolor, varav två kommunala inom samma rektorsområde samt en waldorfskola. Resultatet visar att livskunskap är ett mångfacetterat område. Två delar vilka kan ses som de gemensamma nämnarna i pedagogernas syn på ämnet är social och emotionell kompetens. Detta är något som pedagogerna tror utvecklar barnens självkännedom och empatiska förmåga samt ser som lika väsentligt som att lära sig övriga ämnen. Dock skiljer sig pedagogernas uppfattningar kring om livskunskap bör vara ett skolämne eller inte. De metoder som pedagogerna arbetar med är främst SET (social och emotionell träning). De arbetar även med olika samtal, värderingsövningar, rollspel och EQ-björnar. Läraren ses i arbetet som en stor förebild och dennes förhållningssätt är således en viktig del i arbetet.

Sambandet mellan emotionell intelligens och konflikthantering är ett relativt outforskat område, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivån av emotionell intelligens har någon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. Mätinstrumenten “The Assessing Emotion Scale” och “ The Dutch Test for Conflict Handling” användes på 100 studenter för att bedöma graden av emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med säkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, däremot fanns ett starkt samband mellan “Samverkan” och “Kompromiss” till nivå av emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos män. Resultaten av denna studie visade att sättet att lösa konflikter inte är könsberoende utan tycks vara mer relaterade till individuella egenskaper hos varje person. Dessutom tycks personer med högre grad av emotionell intelligens föredra “Samverkan” och “Kompromiss” i konflikter. / The relationship between emotional intelligence and conflict management is an area, which is relatively poorly researched especially in a university environment. In the present study, the effect of level of emotional intelligence on preference for varying styles of conflict management is investigated. The research instruments “The Assessing Emotion Scale” and “The Dutch Test for Conflict Handling” were given to 100 students in order to assess level of emotional intelligence and preference for conflict management style. Results indicated that neither level of emotional intelligence nor conflict management styles were statistically significantly influenced by gender. A strong association between “Problemsolving” and “Compromising” to level of emotional intelligence was seen in women. In men, this association was not seen. The results of this study indicate that styles to resolve conflict were not directly gender related, but rather related to the qualities shown by each individual. Additionally, individuals with a higher level of emotional intelligence preferred “Problemsolving” and “Compromising” in conflict management.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap. Inga signifikanta resultat fanns mellan emotionell intelligens och ett transaktionellt ledarskap. Ett signifikant negativt samband fanns mellan emotionell intelligens och ett laissez-fairledarskap. Resultatet visade att föreliggande studie låg i linje med tidigare forskningsresultat. / The purpose of this study was to examining the relationship between emotional intelligence (EI) and leadership styles in Sweden. Previous studies have found a link between emotional intelligence and transformational leadership. The study also aimed to investigate whether previous research results between emotional intelligence and leadership styles differ in relation to a Swedish sample. The leaders (N=61) answered questions about emotional intelligence (SEIS) and questions regarding leadershipstyle (MLQ5X). The results showed a significant positive correlation between emotional intelligence and all four components of transformational leadership. No significant results were found between emotional intelligence and transactional leadership. A significant negativ ecorrelation was found between emotional intelligence and al aissez-fair leadership. The results showed that the present study was consistent with previous research.