Bakgrund: Barn och ungdomar i skolan som är missnöjda med sina kroppar tenderar att börja experimentera med mat och träningsvanor vilket kan leda till en ohälsosam kroppsuppfattning. Sociala medier tillsammans med andra media spelar en stor roll i hur de påverkar framförallt kvinnor. En utmaning för skolsköterskan är att lyckas identifiera och stötta dessa elever i ett tidigt stadium. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor upptäcker och bemöter elever med ätstörningar. Metod: Intervjuer med åtta skolsköterskor utfördes efter så kallad snöbollsrekrytering och analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Skolsköterskan erfarenheter av att upptäcka och bemöta elever med ätstörningsproblematik visar att det krävs kompetens, samarbete sinsemellan skolpersonal och elevernas föräldrar samt att det är av största vikt för skolsköterskan att bilda en trygg relation med elever. Konklusion: Kontinuerligt utbyte av erfarenheter samt yrkesmässig handledning kring elever med ätstörningar skulle stärka skolsköterskor i deras profession. / Background: Children and adolescents in school who are dissatisfied with their bodies tend to start experimenting with food and their exercising behaviour which can lead to an unhealthy body image. Social media and other media also play a big role in how they affect women, above all. The challenge for school nurses is to identify and support these students. Aim: The aim of this study is to describe school nurses’ experiences from detecting and encountering students with eating disorders. Method: Interviews with eight school nurses were performed after snowball sampling and analysed using a meaning analysis of the context. Result:School nurses experience of detecting and encountering students with eating disorders shows that it demands competence, cooperation between mentors and the students parents together with an ability to show an open attitude and that it is important to build a trustworthy relationship with the students. Conclusion: Continuous exchange of experiences as well as professional guidance surrounding students with eating disorders would strengthen school nurses in their profession.

Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskor individer som är allvarligt sjuka eller som tagit emot ett negativt besked. En sådan svår situation kan leda till en kraftfull psykologisk reaktion och om inte individens bemästringsförsök räcker till kan tillståndet leda till psykisk kris. Personer runt den drabbade, såsom närstående, påverkas av situationen och kan uppvisa liknande mer eller mindre kraftfulla stressreaktioner och även psykisk kris. Det är sjuksköterskan ansvar att omhänderta och informera den närstående. Att dessa möten är av god kvalitet är viktigt för att den drabbade ska kunna bearbeta den psykiska krisen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mötet med närstående i psykisk kris. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes. Insamlad data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplever mötet med närstående i psykisk kris på olika sätt. Mötet påverkas av olika komponenter som kan bidra till både förbättring eller försämring. Slutsats: Sjuksköterskor anser att yrkeserfarenhet är det som kan förbättra mötet med den närstående. Litteraturen påvisar ett behov av utbildning. En slutsats som dras är att det finns ett behov av en handbok för dessa möten för sjuksköterskestudenter och nyexaminerade sjuksköterskor som saknar yrkeserfarenhet. / Background: The nurse will frequently meet individuals who have received bad news. A stressful situation can lead to a powerful psychological reaction that might result in a mental crisis if the individuals coping mechanisms are insufficient. Those around the individual in a mental crisis, such as relatives or the nurse, become secondarily affected by the situation and may have similar, more or less powerful stress-reactions and might even develop a mental crisis themselves. Aim: To describe nurses perception of the encounter with relatives in a mental crisis. Method: Semi-structured interviews with open questions were conducted. Collected data were processed using qualitative content analysis. Results: Nurses perceive the meeting with relatives in a mental crisis in different ways. The encounter is affected by various components that can contribute to either the improvement or worsening of the interaction. Conclusion: Nurses believe that experience is one thing that can improve the encounter with the relatives. Literature point out a need for education. A conclusion that can be drawn from the result is that there is a need for a manual in how to interact with individuals in a mental crisis for nursing students and recently graduated nurses that lack clinical experience.

Bakgrund: Akutmottagningar har generellt ett hög patientflöde alla dagar på året. Hit söker sig människor med olika slags alla möjliga fysiska och psykiska besvär för att hjälp. Med en kraftig arbetsbörda, stressig arbetsmiljö och sjuka patienter ska sjuksköterskorna lyckas skapa vårdande möten med patienterna. Detta kan ibland vara besvärligt för sjuksköterskan då många faktorer påverkar relationen med patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av mötet med patienter på en akutmottagning. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Fem sjuksköterskor intervjuades på en akutmottagning. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudområden; Det goda mötet, Kommunikation, Professionalitet och Det dåliga mötet. För att skapa en positiv vårdande relation beskriver sjuksköterskorna känslan av en personlig kontakt med patienten. Vikten av en god kommunikation och ett professionellt förhållningssätt belyses för att ett vårdande möte ska uppkomma. Klinisk betydelse: Denna studie kan för personalen vara ett hjälpmedel till att se sina upplevelser i ett större sammanhang. För verksamheten kan studien hjälpa till att lyfta frågan kring vikten av patientbemötande och visa hur erfarna medarbetare gör för att lyckas skapa goda möten med patienter. Att av nyanställda få en inblick i hur erfarna kollegor agerar och tänker i möten med patienter, för att då få ett bredare perspektiv och möjligtvis kunna dra lärdom av hur de goda och mindre goda mötena skapades. / Background: Emergency departments generally have a high patient flow every day of the year. Here people seek help for all sorts of physical and psychological disorders. With a heavy workload, stressful work environment and sick patients, nurses need to succeed in creating caring encounters with patients. This can sometimes be difficult for the nurse because many factors affect the relationship with the patient. Aim: To describe nurses' experiences of meeting with patients in an emergency department. Method: Empirical study with a qualitative approach. Five nurses were interviewed in an emergency department. The data was analyzed using content analysis. Result: The study resulted in four main areas: The good encounter, Communication, Professionalism and The bad encounter. To create a positive caring relationship the nurses describe the feeling of a personal connection with the patient. The importance of a good communication and a professional approach is illustrated for a caring meeting to occur. Clinical significance: This study can be an aid for the staff to see their experiences in a bigger context. For the ward this study could help to lift the subject of the importance of patient encounters and to show how experienced co-workers manages to create positive encounters with patients. That recently hired staff can get a glimpse of how experienced colleges acts and thinks in various patient encounters, to get a broader perspective and possibly be able to learn from the way the good and bad encounters were created.

Abstract The aim of the study was to describe district nurses experiences meeting intimate of cancer patients in home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. The sample consisted of ten district nurses employed in primary health care, working in emergency duty in a district in the Middle of Sweden. The results are presented from the two categories; to communicate and being competent, which was formulated to one theme. The theme “Being safe in one´s professional role, being aware of possibilities and difficulties when encountering intimates in home care”. The district nurses experienced that they had an important role since they had to notice and understand the needs of the intimates as well as to refute and confirm them. To act like ‘a guest’ in the patient's home was important and regarded a respectful behavior towards the family, according to the district nurses. To give intimates ‘time’ was stated urgent and described possible during the nightshifts. According to the district nurses well informed intimates felt more secure in their situation. The district nurses experienced that it is important to observe and understand the intimate’s body language and empathized that both verbal and non verbal communication must be paid attention. They stated that encountering intimates included answering their questions as well as they could. The district nurses felt that it was not always easy to refute the questions asked and they could feel deficiencies in their own capability and competence. Sometimes, encountering intimates, the districts nurses experienced difficulties being professional since they felt lack of ‘tools’.         Keywords: Intimates, cancer, district nurses, nightshift, homecare, encounter

Den andliga dimensionen ingår i den holistiska människosynen som sjuksköterskan skall utgå från. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan ska ha förmåga att bemöta patienters andliga behov. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Polit och Becks (2012) niostegsmodell användes för litteraturstudien. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom en manuell sökning. Därefter gjordes en kvalitetsgranskning enligt Forsberg och Wengströms (2013) protokollgranskning. Resultatet baserades på 15 artiklar. Efter dataanalysen redovisades resultatet i fem kategorier: Sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion, Vårdrelationen, Kunskap, Miljö och Tid. Det finns ett samspel mellan faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Flera olika faktorer som religion, tro och egen andlighet influerade bemötandet. Sjuksköterskor uppgav att det var nödvändigt att bygga en tillitsfull nära relation med patienter för att bemötande av andliga behov skulle vara möjligt. Kunskapsbrist utgjorde ett av de största hindren och fortlöpande utbildning föreslogs för att uppnå förbättring i bemötande av andliga behov. Den fysiska och psykosociala miljön som råder där sjuksköterskor arbetade, samt tidsaspekten, kunde upplevas som influerande faktorer på bemötandet. Allt detta bidrog till att de andliga behoven hamnade i skymundan. Sjuksköterskans inre och yttre resurser ligger alltså till grund för hur hon bemöter andliga behov.

BAKGRUND: Det är lätt att glömma bort närstående när en situation kräver akut omhändertagande, då det är patienten som drabbats som är i fokus. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att sjuksköterskan tar sig tid att skapa en delaktighet och involvera den närstående i vården. SYFTE: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid ett akut omhändertagande.  METOD: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar, med relevant innehåll valdes ut. De analyserades och skapade ett resultat. RESULTAT: Resultatet baseras på nio artiklar där fyra huvudkategorier presenteras och under varje huvudkategori finns upp till sex subkategorier. Studiens resultat visar att sjuksköterskans bemötande var viktigt inom området av akut omhändertagande. Behovet av att tillgodose de närstående, med att delta i omvårdnaden, få information och bli sedda var en övergripande och viktig punkt i relation till bemötandets helhet. SLUTSATS: Genom att vara öppen som sjuksköterska, kommunicera och se hela familjen med närstående som en enhet kan man utveckla sin profession. Närstående behöver lika mycket vård som patienten och sjuksköterskan får aldrig glömma bort närståendes betydelse i omvårdnadsarbetet. / BACKGROUND: It is easy to forget the relatives when a situation requiring emergency treatment, when it is the patient who suffered that is in focus. Allowing related parties be involved in the care and the nurse to take the time to create a participatory and involve the relatives in care. AIM: The objective was to describe the experiences related parties of the nurse's response in an acute care. METHOD: The study was conducted as a general literature review of ten scientific articles with relevant content was selected. They were analyzed and created a profit. FINDINGS: The results are based on nine articles where four main categories presented with six subcategories. Our results demonstrate that the nurse's attitude was important in the field of emergency care. The need to meet the relatives, to participate in the care, get information and be seen was a comprehensive and important point in relation to responding's entirety. CONCLUSION: By being open as a nurse, communicate and see all the family with related parties as a unit can develop their profession. Related needs as much care as the patient and the nurse must never forget related while nursing.

Bakgrund: Transsexualism är en könsidentitetsstörning som innebär att en individ identifierar sig med det motsatta könet, och innefattar oftast en önskan om att korrigera sitt kön till det upplevda. I och med denna önskan kommer transsexuella ofta i kontakt med vården och därför krävs vårdpersonal som är kunnig och professionell i sitt bemötande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa transsexuellas upplevelse av vårdpersonalens bemötande under den könskorrigerande processen. Metod: Studien gjordes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom intervjuer av sex transsexuella personer. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Respondenterna upplevde ett bra bemötande när mötet och samtalet genomsyrades av kunskap och professionalism och när personalen utgick ifrån deras livsvärld genom att ha en förstående och bekräftande inställning. När personalen istället tedde sig okunnig och oförstående upplevde sig respondenterna sårbara då de behövde övertala och anpassa sig till personalen för att få önskad vård. Slutsats: Studiens resultat visar tydligt att vårdpersonalens bemötande på många sätt påverkar de transsexuella patienternas väg genom den könskorrigerande behandlingen, som för de allra flesta transsexuella är helt livsavgörande. Det är därför av stor vikt att medvetandegöra transsexuella patienters upplevelser, för att på bästa sätt kunna försäkra ett gott bemötande. Klinisk betydelse: Belysandet av transsexuellas upplevelse av bemötandet i vården kan bidra till en ökad medvetenhet om transsexualism och transsexuellas vårdbehov, för att de i framtiden ska kunna erbjudas bättre vård. / Background: Transsexualism is a gender identity disorder, which means that an individual identifies him-/herself with the opposite sex, and this often involves a desire to correct their gender to the experienced one. With this desire, transsexuals often come in contact with health care and because of this it is necessary that care givers are knowledgeable and professional within the encounter. Aim: The aim of this study was to enlighten transsexual’s experience with the encounter from care givers during the gender reassignment. Method: The study was formed by a qualitative design and collection of data consisted in interviewing six transsexual individuals. Collected data was analyzed through a qualitative analysis of the context. Results: The participants experienced a good encounter when the meeting and conversation was imbued with knowledge and professionalism, and when the staff had the patient’s life-world in mind by having an understanding and affirmative attitude. When the personnel instead lacked of knowledge and occurred uncomprehending, the participants experienced vulnerability because they needed to persuade and adapt to the staff in order to get the required care. Conclusion: The result of the study illustrates that the encounter of health care personnel in many ways affect transsexual patients’ journey through the gender reassignment. It is therefore of great significance to acknowledge the experiences of transsexual patients’ to, in the best way possible, assure an adequate encounter. Clinical significance: The enlightenment of transsexual’s experiences of encounters could tribute to an increased consciousness of transsexualism and the health care needs of transsexuals, to offer better future health care.

Studien har gjorts mot bakgrund av den pågående diskussionen gällande införandet av sprutbytesverksamhet i Jönköpings län och vill till den diskussionen tillföra de skilda erfarenheterna som finns i fyra olika existerande sprutbytesprogrammen i Sverige, att jämföra likheter och skillnader i praxis och att relatera dessa erfarenheter till deras mål och resurser. Trots att lagen om sprutbyte trädde i kraft år 2006 är sprutbyte fortfarande ett kontroversiellt ämne i Sverige. I denna omtvistade form av preventiv verksamhet finns det dock en viktig del som gör ämnet mer relevant och det är de goda, sociala bieffekter som programmen medför. Dessa omnämns i studien som paramedicinsk vård. Metoden som ligger till grund för studien är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Materialet har sedan analyserats för betydelsen av sitt innehåll och genom organisationsteori. Utgångspunkten är avhandlingar, vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet sprutbyte. Vid sprutbytesprogrammen i Sverige skiljer sig uppfattningarna åt gällande behovet och implementeringen av den paramedicinska vården i verksamheten. Likaså går åsikterna isär mellan de forskare, politiker och professionellt verksamma som intervjuats. En gemensam nämnare är dock synen på paramedicin i stort som något betydelsefullt för personer i aktivt missbruk, oavsett om det är landstinget eller socialtjänsten som bedriver den. Studiens konklusion blir således att denna form av verksamhet kräver ett holistiskt perspektiv av den vård som ska bedrivas. Samarbete utanför landstingens och kommunens gränser verkar gynnande. Landstinget har större inflytande än kommunen men kommunen har å andra sidan större resurser när det gäller paramedicinska vårdinsatser. I de landsting där eventuella sprutbytesverksamheter diskuteras kan studien ge exempel på goda respektive mindre goda paramedicinska insatser vid de program som idag är verksamma. / In light of the ongoing discussion regarding the possible introduction of needle exchange programs in Jönköping county, this study aims to compare similarities and differences in practice at four different needle exchange programs in Sweden and to relate these experiences to their objectives and resources. Despite the fact that the law of needle exchange entered into force 2006, needle exchange programs are still a controversial subject of discussion in Sweden. In this contested form of infection care there is an important part though which makes the subject more legitimate. That is the positive social side effects which come as a result of the programs. These effects are mentioned in the study as paramedic care. The method underlying the study is qualitative, semi structured interviews. The material has been analyzed for the relevance of its content and also through organization theory. The starting point is theses, scientific articles and literature on the subject of needle exchange. At the needle exchange programs in Sweden the perceptions regarding the need for and the implementation of paramedical care differs as well as the views of researchers, politicians and professionally active that we interviewed on the subject. A common denominator, however, is the perception of paramedical care at large as something significant for people in active addiction, whether it is the country council or the social services that engaged in it. The conclusion of the study is thus that this form of activities requires a holistic perspective of the care that should be conducted. Cooperation outside the county and municipal boundaries seems favorable. The county councils have more influence than the municipalities but the municipalities on the other hand have greater resources in terms of paramedical care efforts. In the county councils where any needle exchange activities are up for discussion this study could give examples on favorable and less favorable paramedical activities at programs that are currently active.

This project explores the 'maternal migration effect'. Following migration to a high-income country with a low maternal mortality rate, we assume that some immigrant women’s reliance upon maternal practices that respond to a low-income, high-mortality context can adversely affect care-seeking and utilization of treatment facilities. At highest risk in the United Kingdom and Sweden are those from Africa's Horn, particularly Somali women who have experienced diasporic migration. By applying constructivist qualitative methods as proxies for medical anthropology, we propose a framework for identifying socio-cultural factors, and then we explore how these can influence the western facility-based maternity care encounter. Study 1 proposes a conceptual framework to understand why sub-Saharan African immigrants might experience adverse childbirth outcomes in western settings. Analysis was guided by 'naturalistic inquiry method' to explore delay-causing socio-cultural factors to optimal maternity treatment. Delays can result from (a) broken trust underlying women’s late-booking or refusal of treatment interventions, and care provider frustration; (b) over-reliance on poorly-functioning interpreter services that deny women’s access to medical expertise; and (c) mutual broken trust and miscommunication, and limited development of guidelines for treatment avoidance. Limited coherence exists in the perspectives between women and providers about caesarean section and other interventions, refusal of treatment, and coping strategies following adverse birth outcomes. Care providers' held misconceptions about women’s preferences for gender- and ethnic-congruence. Women preferred competent care. Congruent language was identified as the key ingredient for optimal culture-sensitive care. Study 2 applied 'grounded dimensional analysis' and 'functional narrative analysis' to explore pre-migration socio-cultural factors that influence Somali parents' childbearing in Sweden. Women’s delayed care-seeking continues, despite that childbearing is still perceived as life-threatening. Decision-making is shared between the couple. Men more than women trust care providers to fill gaps in their knowledge. The postpartum period showed that fathers play an important role. "Aftercare" concerns include unarticulated sexual aversion combined with loss of traditional kin support. Women's autonomy is enhanced but greater necessity exists for intimate partner communication and reliance upon professional care services. Medical anthropology can provide a complementary instrument for developing qualitative evidence-based strategies that target prevention of adverse childbirth outcomes in European countries.

This project explores notions of seeing and knowing, underpinned by performative and phenomenological fields of enquiry that relate this exploration to the sensate experience of the viewer. A specific interest considers ideas of embodied vision with an aim at generating events that vacillate in the bodies of the audience. A primary focus is on the arena of encounter as a multi-sensory experiential event, and within this context this project proposes a temporal and spatial framework for exploration. Studio methods develop a cinematic-body of video work negotiating performative practice involving video projection and temporality. Pivotal goals are to explore the significance of the ‘chiasm’ between seeing and knowing, raising questions about how humans see, and how humans make how they see matter. Therefore, this thesis project progresses along experimental approaches to video installation, particularly in relation to the phenomena of encounter, the viewer, and film experience. The central motivation of this video practice is aimed at corporeal affect in the body/s of the audience. This thesis project is constituted as 80% practice-based work accompanied by a 20% exegesis.