Bakgrund: Stress är något som ökar i samhället och sjuksköterskor är en grupp som riskerar att drabbas. Hög arbetsbelastning, långa arbetsdagar och känslan av att inte räcka till är faktorer som gör att sjuksköterskor upplever stress. I mötet med patienten skapas en mellanmänsklig relation och ömsesidig förståelse där sjuksköterskors förmåga att känna empati är viktig. Sjuksköterskor har en central roll i omvårdnaden för patienten. Sjuksköterskors kompetensområde är omvårdnadsvetenskap som innefattar fyra grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur stress påverkar sjuksköterskor i mötet med patienten. Metod: En litteraturbasers studie valdes där tio artiklar analyserats Resultat: Ur analysen framträdde två teman; Fördröjt eller uteblivet möte och obehagliga känslor med fem underteman. Slutsats: Stress hos sjuksköterskor påverkar mötet med patienten negativt. Den mellanmänskliga relation som är viktig för patientens hälsa uteblir när sjuksköterskan inte hinner möta patienten på grund av den tidsbrist som råder på arbetet / Backgruond: Stress is something that increases in society and nurses are a group at risk of being exposed. High workloads, long working days and the feeling of insufficiency are factors that cause nurses to experience stress. In the meeting with the patient, an interpersonal relationship and mutual understanding are created, in which nurses' ability to feel empathy is important. Nurses have a central role in nursing care for the patient. Nursing's field of expertise is nursing science that includes four basic responsibilities: promoting health, preventing disease, restoring health and relieving suffering. Aim: The aim of this study was to highlight how stress affects nurses in the meeting with the patient. Method: A literature based study was chosen and ten articles were analyzed. Result: From the data analysis two themes were found; Delayed or missing encounter and unpleasant feelings with five submenu. Conclusion: Stress in nurses affects the encounter between the patient and the nurse negatively. The interpersonal relationship that is important to the patient's health does not occur when the nurse is unable to meet the patient due to the lack of time at work.

This thesis presents a comparative and theoretical meta-study of a beneficial phenomenon experienced in some therapeutic and pastoral relationships, which I describe as a ‘moment of deep encounter’. The phenomenon is distinguished and defined, the research aims and approach described, and the research’s underpinning theoretical frame explained. The relevant data, being various deep-moment accounts and insights already existing within some pertinent areas of the literature, were analysed through a qualitative, three-stage meta-study. The development of some thematic coding, to identify and thematically analyse relevant data, is explained, and the collated thematic findings set out. These were then compared and critiqued through a meta-analysis, the findings from which were themselves meta-synthesised into an explanatory framework in order to map and relate various deep-moment experiences, perspectives, and understandings. The study identifies the patterns of occurrence of moments of deep encounter, their constituent aspects and the factors involved in their facilitation, some pertinent boundary issues and relevant theoretical perspectives, and the nature, relationship and cogency of various competing interpretations. Methodological, theoretical, and practical contributions are set out; the study is evaluated; and future research suggested. As far as I am aware, this research provides a larger overview and deeper analysis than any previously undertaken regarding moments of deep encounter. Moreover, such moments provide a lens into wider issues of theory and practice. The research invites a greater awareness of the beneficial effects of moments of deep encounter, greater attentiveness to their constituent aspects and characteristics, and greater openness to their interpretive possibilities, so as to enhance therapeutic and pastoral practice.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett globalt växande problem. Det finns många hälsorisker med övervikt och fetma, bland annat ökar det risken för hjärtkärlsjukdomar. Bland hälso- och sjukvårdspersonal finns det negativa attityder och fördomar kring patienter med övervikt. Det finns även en osäkerhet kring att bemöta överviktiga patienter, då det finns en rädsla över att personliga åsikter och fördomar ska framkomma.    Syfte: Syftet var att beskriva den erfarenhet som patienter med övervikt och fetma har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen.   Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes fram via databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed samt genom sekundärsökningar. Sökningarna resulterade i 15 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall och analyserades sedan.   Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman vilka var Att inte se personen bakom vikten, Att inte bli respekterad samt Att känna stöd och förtroende.   Slutsats: De erfarenheter som patienter med övervikt och fetma har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen är blandade. Majoriteten av patienterna i studierna har upplevt ett negativt bemötande där hälso- och sjukvårdspersonalen inte har kunnat se bortom kroppsvikten. Flera av patienterna i studierna upplever också att de inte tas på allvar då alla hälsoproblem de har kopplas till vikten. / Background: Obesity and overweight is a growing problem globally. There are many health risks with obesity and overweight, including an increased risk of cardiovascular disease. Among health care professionals, there are negative attitudes and prejudices about overweight patients. There is also uncertainty about how to encounter overweight patients, beacuse there is a fear that personal opinions and prejudices will emerge.   Aim: The aim was to describe the experience that patients with obesity and overweight have of the encounter with health care professionals.   Method: The study was conducted as a literature review. The articles were searched through the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed, as well as through secondary searches. The searches resulted in 15 articles with a qualitative approach. The articles were reviewed according to a review template and then analyzed.   Results: The analysis of the articles resulted in three main themes which were Not to see the person behind the weight, Not to be respected and To feel respected.   Conclusion: The experience that patients with overweight and obesity have of the encounter with health care professionals are mixed. The majority of the patients in the studies have experienced a negative encounter where the health care professionals have not been able to see beyond their weight. Several of the patients in the studies also feel that they are not taken seriously as their health problems are linked to their weight.

Bakgrund: Opioidberoende hos personer är ett folkhälsoproblem och konsumtionen av opioider ökar konstant. Beroendet kan utvecklas efter en regelbunden användning av opioider och kännetecknas av exempelvis kognitiva samt fysiologiska tecken. En persons beroende kan utvecklas trots att konsumtionen inte överstigit den ordinerade mängd opioider, oftast utvecklas ett beroende ovetandes hos personen som använder opioider. Personer med ett beroende upplever stöd av de sjuksköterskor som lyssnar och visar medkänsla. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som använder opioider och de personer som har utvecklat ett beroende av opioider upplever mötet med vården. Metod: Studien är en litteraturstudie. Sökningar genomfördes i två databaser och genererade nio resultatartiklar. Resultat: Tre kategorier skapades: Upplevelser av oro; Det upplevda bemötandet; Önskan på ett gott vårdmöte. Konklusion: Upplevelsen som framkallades vid en behandling av opioider var karakteriserad av risken att drabbas av ett beroende. Upplevelsen för hur livet skulle påverkas av att använda opioider och hur vårdens stigmatisering ledde till misstro av personer som använde opioider. Upplevelsen av ett fördomsfritt bemötande kunde avgöra huruvida en person valde att fortsätta få vård. / Opioid addiction is a public health problem and the consumption of opioids is constantly increasing. An addiction can develop after using opioids regularly and can be recognized by cognitive and physiological characteristics. A person's dependence can develop unknowingly despite following the opioid prescription. People with an addiction experience support from the nurses who listen to them and show compassion. Aim: The aim of this literature study was to highlight how people who use opioids and people with an opioid addiction experience the encounter with healthcare. Method: This study is a literature study. The searches were made using two databases and the searches generated nine result articles. Result: Three categories were formed: Experiences of worry; The experiences of the encounter; Desires of a good healthcare encounter. Conclusion: People’s experiences of getting treatment with opioids was characterised with concerns of becoming addicted. The effect opioid treatment had on people's lives and the stigmatization of opioid use with healthcare professionals led to distrust. People who received care from healthcare professionals who had an open mind and were non-judgmental were more likely to finish their care.

Background: An increased migration in Sweden has led to language differences, which makes high demands on nurses’ communication skills. Previous research shows that language barriers are the main cause of communication difficulties, which could increase the risk of incorrect treatment or lack of care. Furthermore, it has been reported that nurses experience stress from not being able to communicate appropriately with patients. Studies have also shown that lack of communication limits the ability to create satisfactory relations with patients. Aim: The study aimed to highlight nurses’ experiences when encountering patients who do not speak Swedish. Method: A qualitative descriptive design was used in this study. Eight nurses all over Sweden participated and were individually interviewed. The data were abstracted into three themes using qualitative content analysis. Results: The results were abstracted and interpreted into three themes with seven subthemes; (1) A unifying force in the conversation (being dependent on an interpreter to be able to work, using relatives as an interpreter can be a risk), (2) Dare to stay when it gets difficult (creating a relationship takes time, wanting to understand the unspoken, not to give up until the patients understand), (3) A demanding assignment (to feel inadequate, to carry the responsibility is heavy but necessary). Conclusion: The nurses found it to be a complex task with several difficulties and responsibilities to encounter patients who do not speak Swedish. To have enough time, listening and trying to understand were important conditions in their work with the patients as well as having a cultural competence. However, strategies to overcome language barriers were identified, such as speaking slowly, using simple language, and using body language. / Bakgrund: En ökad migration till Sverige har lett till språkliga skillnader, vilket ställer höga krav på sjuksköterskornas kommunikationsförmåga. Tidigare forskning visar att språkbarriärer är den främsta orsaken till kommunikationsproblem som riskerar att leda till felaktig behandling eller brist på vård. Dessutom har det rapporterats att sjuksköterskor upplever stress över att inte kunna kommunicera med patienten. Studier har också visat att brist på kommunikation kan begränsa förmågan att skapa tillfredsställande relationer med patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att möta patienter som inte talar svenska. Metod: En kvalitativ deskriptiv design användes i denna studie. Åtta sjuksköterskor deltog och intervjuades individuellt. Resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i tre teman. Resultat: Resultatet tolkades som tre teman med sju subtema; (1) En förenande kraft i samtalet (beroende av tolk för att kunna arbeta, att använda närstående som tolk kan vara en risk (2) Våga stanna kvar när det blir svårt (att skapa relation kräver tid, att vilja förstå det outsagda, att inte ge upp förrän patienten förstått (3) Ett krävande uppdrag (att känna otillräcklighet, att bära ansvaret är tungt men nödvändigt. Slutsats: Att möta patienter som inte talar svenska är en komplex uppgift med flera svårigheter, och som innebär ansvar. Att ta sig tid, lyssna och försöka förstå patienten är alla viktiga förutsättningar i mötet, liksom att ha kulturell kompetens. Strategier för att övervinna språkbarriärer kan användas, så som att tala långsamt, använda ett enkelt språk och använda kroppsspråk.

This study aims to analyse the trust and distrust towards the police by the youth community in a vulnerable district. Previous research has shown that young people are subjected to involuntary police search and are automatically seen as suspects by the police, contributing to the increasing distrust towards the police force and other authorities within law enforcement. A qualitative study was used to examine the trust and distrust in targeted vulnerable areas, along with interviews from nine people residing in a vulnerable district in southern Sweden between the ages of 16-24. The analytical and theoretical framework was centred around Goffman’s notion of ‘stigmatisation’ and Skegg’s theory about respectability, which enabled the analytical focus on what is happening in the interaction with the police.     The study’s empirical data showed that the encounter with police has a crucial part in the trust and distrust within the young community in a vulnerable district towards the police. A specific strategy appears to stand out in which the young people are avoiding the police. It is a strategy where young people take actions independently rather than call the police for ongoing or witnessed crimes. The study also showed that the police’s encounter with the youth in a vulnerable district is much tougher than the police encounter in a less vulnerable area. A clear pattern in the analysis appeared to distinguish how the youth in vulnerable and targeted areas were criminalised by the police and subjected to an involuntary police search, which was considered discriminating and derogatory by the youth subjected to it. An explanation was that a vulnerable area featured criminality and has a low socioeconomic status, which made all the young people suspects in these areas because of the work on crime prevention by the law enforcement. A respectful treatment by the police is essential to build and strengthen the trust towards them by the young people. Furthermore, the findings showed that the police’s work is deemed to be ineffective and inefficient, which is something mentioned by the majority of the interviewees. An important conclusion in this study is that the trust towards the police by the majority of the youth is practically non-existent.

SAMMANFATTNING Övervikt och fetma är något som idag ökar globalt. I barnmorskans yrke ingår ett hälsofrämjande arbete och enligt lag ska vård ges på lika villkor. Övervikt i samband med graviditet anses vara förknippat med flera risker för såväl moder som foster. Det råder en kunskapsbrist hos den obstetriska vårdpersonalen och ämnet övervikt anses vara känsligt att prata om. Den obstetriska vårdpersonalen menar att det råder en kunskapsbrist avseende övervikt kopplat till graviditet även hos allmänheten. Vidare anser den obstetriska vårdpersonalen att övervikt på senare år blivit mer socialt accepterat och normaliserat i samhället. Slutligen menar den obstetriska vårdpersonalen att övervikt hos gravida kvinnor försvårar deras arbete inom förlossningsvården.  Syftet var att belysa överviktiga gravida kvinnors upplevelser av mötet med den obstetriska vården under graviditet och förlossning. Metoden var en integrerad litteraturöversikt baserad på 16 kvalitativa studier. Ur resultatet framkom tre teman med sex subteman. Det första temat var interaktioner med den obstetriska vårdpersonalen och skildrades i två subteman, ett gott bemötande och ett nedlåtande bemötande. Temat skildrade överviktiga gravida kvinnors olika upplevelser de fått i mötet med den obstetriska vårdpersonalen, kvinnan ville bli stöttad och vården skulle bedrivas individanpassat. Kvinnor hade upplevt att de mötts med misstro och fördomar vilket hade fått dem att känna sig utfrysta. Vidare hade kvinnorna upplevt att den obstetriska vården inte varit anpassad för dem. Det andra temat som framkom var rådgivning från den obstetriska vårdpersonalen, vilket skildrade kommunikationen mellan den överviktiga gravida kvinnan och den obstetriska vårdpersonalen, ur både positiva och negativa aspekter. Det tredje temat synen på fetma, skildrade hur kvinnorna hade upplevt ordet fetma, deras egen syn på fetma och hur kvinnorna hade upplevde sig stigmatiserade av den obstetriska vårdpersonalen. Slutsatsen var att arbetets resultat genererade flera skilda upplevelser av överviktiga gravida kvinnors möten med den obstetriska vårdpersonalen. I mötet med den obstetriska vårdpersonalen önskade kvinnorna bli mötta som enskilda individer och med en icke dömande attityd. Överviktiga gravida kvinnor upplever att den obstetriska vårdpersonalen var motvillig att diskutera ämnet övervikt då det ansågs vara ett känsligt ämne. Dessutom hade flera överviktiga gravida kvinnor upplevt stigmatisering av den obstetriska vårdpersonalen. Slutligen behövde barnmorskor mer kunskap för att således kunna erbjuda överviktiga gravida kvinnor en mer jämlik vård.           Nyckelord:  fetma, gravida kvinnor, mötet, upplevelse, övervikt

Socialarbetares bemötande av personer de möter är av yttersta vikt i förändringsprocessen. Syftet med denna studie var att belysa de olika faktorer som ligger till grund för ett bra bemötande med ungdomar som har psykisk ohälsa utifrån de professionellas perspektiv samt undersöka vilka utmaningar som kan upplevas i sådana möten. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare. Materialet analyserades genom tematisk-analys. De teoretiska utgångspunkterna som tillämpades i denna studie var lösningsfokuserad teori och Goffmans teori om stigma. Resultatet visar att ett bra bemötande grundar sig i ömsesidig respekt, förståelse och trygghet mellan socialarbetaren och ungdomen. Dessutom bör socialarbetaren inneha kunskap, erfarenhet, lyhördhet, empati, tålamod och accepterande för att ha ett bra bemötande. Det framkom även att socialarbetare kan uppleva utmaningar i möten med ungdomar, såsom att ungdomarna är motstridiga inför att söka hjälp, brister i deras motivation eller att ungdomarna mår så dåligt att de inte orkar söka hjälp. / Social workers encounter with individuals is important to support individuals to reach a positive change in their lives. The purpose of this study was to elucidate the various factors that form the basis for a good encounter with young people who have mental illness from the perspective of the professionals, as well as what challenges can be experienced in such meetings. Data collection was done through qualitative interviews with six social workers. The material was analyzed by a thematic analysis. The theoretical starting points used in this study were solution focused theory and Goffman's theory of stigma. The result of the study shows that a good encounter is based on mutual respect, understanding and security between the social worker and the youth. In addition, the social worker should possess knowledge and experience, be responsive, empathetic, patient and show acceptance in order to have a good approach. It also emerged that social workers may experience challenges in encounters with young people, such as that young people are contradictory to seek help, lack of motivation, or that young people’s mental illness is so bad that they are unable to seek help.

La phénoménologie se consacre à l’apparaître de ce qui n’apparaît pas, enjeu de son application à la psychopathologie, préalable de toute thérapie, dans la perspective du Comprendre de ses précurseurs. La psychotraumatologie, domaine de la présente recherche, ne peut se contenter des explications et des représentations a priori, et pose la question de la rencontre, en raison de l’identité de situation de la possibilité victimaire. Cette rencontre ne peut se saisir, sans perdre de vue sa dimension d’énigme, qui est la garantie de son renouvellement nécessaire à la relation thérapeutique. Cette énigme, l’autre y participe, avec ce qu’il vit, sa chair, son style, son langage, et ne saurait être substituée par une dynamique de la pulsion, une recognition pure d’un corps-machine à information, un assemblage d’objets tout faits, avant d’en replacer la signification dans le courant de l’existence. Les victimes présentent en commun, cette paralysie de la vie, cette sècheresse des terres arides où se produit un commerce exclusif avec soi-même ; ce travail en évoque les parcours, dans la clinique quotidienne et ses rapports à la créativité. C’est là, la pertinence de la phénoménologie qui est philosophie, pour promouvoir le retour à l’être plus qu’au sujet, et se détacher des pensées dualistes, en peine dans leurs prolongements théoriques et pédagogiques. La victime, par le possible surgissement de sa chair, de son altérité, de son récit, au sens de Merleau-Ponty, Levinas et Ricoeur, recèle une phénoménalité en attente, contre les apparences, loin de toute complétude d’explications qui n’en sont pas. / Phenomenology studies the process of appearing of what does not appear, stake in applying to psychopathology, precondition to any therapy, according to the methods of understanding, elaborated by the figures of phenomenological thinking. Psychotraumatology, here the proper field of research, cannot manage only with a priorical representations and explanations, and must settle the issue of encounter, because falling as a victim remains everybody’s identical possibility, and refers to everyone’s situation in front of this possibility. This encounter cannot be apprehended as a mere matter of fact, without loosing sight of its essentially enigmatical dimension, in order to renew and forward the relation with the therapist. Part of this enigma are the other living experiences, flesh, style, linguistic expressions, and creativity, and they could be replaced neither by pulsionary dynamics, nor by a cognitive theorization based on the conception of body as a mere information-machine : i.e., by a system of ready-made objects and objective events – instead of setting back their meaning within the stream of the person’s lived-through existence. There is the point of appealing to phenomenology : to come back to being rather than to subjectivity ; and so, to leave aside all the dualistic schemes of thought, that cannot manage properly on theoretical and pedagogical ground. The suffering person, through the eventual coming forth of its flesh, of its alterity, and of its told story – as these concepts occur in the context of Merleau-Ponty’s, Levinas’ and Ricoeur’s phenomenological analyses – is full of a phenomenality, waiting for its manifestation, against every expectation, and very far from being sufficiently clarified by the so-called causal « explanations ».

Multi-resistant bacteria are a growing problem worldwide. In relation to the bacteria spreading, the proportion of patients with multi-resistant bacteria also increase. In nursing, the encounter is described as a central part and works to ensure that the patient can express their feelings. How the meeting takes place has a great impact on whether the patient experiences suffering or not. A professional approach and knowledge regarding patients experience of the encounter as well as communication, forms a basis for the nurse to be able to meet the patient's unique needs in the encounter. The aim of this study is to describe how patients with multi-resistant bacteria experience the encounter with healthcare. This is a literature study is based on analysis of qualitative studies. The ten articles that make up the work have been analysed using a fivestep model. This resulted in two main themes and five sub-themes, which describe the experience of the meeting. The results describe how the staff's hygiene routines, attitudes and knowledge affect how patients experience the encounter. It also highlights the impact of the isolation in which patients are cared for and the stigmatization that was experienced during the encounter. In summary, it showed that patients with multi-resistant bacteria are at risk of experiencing an encounter that is stigmatizing. Patients experienced feelings such as guilt and shame due to the healthcare staff´s routines and attitudes in the meeting.