Denna uppsats syftar till att undersöka hur kryptering framställs i Svenska Dagbladet och Expressen under perioden 1 januari 2019–31 december 2021. Den metod som används är kvantitativ innehållsanalys och totalt har 407 artiklar analyserats. Tidigare studier om hur kryptering framställs i media har ofta utförts i samband med uppmärksammade skeenden. Detta är även fallet med denna uppsats, som motiveras delvis av de uppmärksammade insatser som utförts mot krypteringstjänster som använts inom organiserad brottslighet så som Encrochat och ANOM. Studiens teoretiska ramverk består av gestaltningsteorin, dagordningsteorin, nyhetsvärdering samt teorin om primary definers. För att besvara studiens syfte används dessa teoretiska utgångspunkter tillsammans med relevant tidigare forskning om gestaltningar av kryptering och annan närliggande teknik i media, källornas roll inom journalistiken samt nyhetsvärderingens betydelse för nyhetsurvalet. De tre områden som huvudsakligen står i fokus är: i vilka sammanhang kryptering förekommer, vilka källtyper som uttalar sig om kryptering, hur dessa källors gestaltning påverkar innehållet samt hur framställningen av kryptering har förändrats i samband med uppmärksammade polisiära insatser mot specifika krypteringstjänster. Studiens resultat visar på att kryptering framför allt nämns inom brottsliga sammanhang och att organiserad brottslighet är det vanligaste beskrivna användningsområdet inom dessa brottsliga sammanhang. Ytterligare visar resultatet att den vanligaste källtypen att uttala sig om krypteringens konsekvenser är polis-källor, samt att uttalanden som visar på gestaltningar som fokuserar på problem förknippade med kryptering är vanligast. För artiklar publicerade efter att insatserna mot Encrochat och liknande tjänster började omskrivas har kopplingen till organiserad brottslighet i artiklarna blivit särskilt tydlig.

The Covid-19 pandemic has had a great impact on the society and its inhabitants and this is first and foremost a result of the closed national borders and limited opportunities to travel. Despite these societal restrictions it was stated in a press release that the seizures of drugs had increased in quantity during the pandemic. Because of this it is of interest to examine such a highly topical phenomenon and to see which factors contributed to these results. The purpose with this study is to examine if the concerned authorities experience any change in the drug smuggling to Sweden during the Covid-19 pandemic and to examine possible factors that can be contributing to these changes. In the results it was presented that the reason for the change in seizure statistics was changing methods made by the smugglers and how the drugs were being transported. This is a consequence due to possibilities that were no problem to use earlier were all of the sudden impossible to use due to prevailing societal situations. Further on is the statistics a result of change in working methods within the crime preventing authorities regarding how to place their resources. Encrochat was also a contributing factor to why the statistics are the way it is. Finally it is worth to mention that since the Covid-19 pandemic is an ongoing phenomenon it is problematic to draw an actual conclusion regarding which factors contribute to why the statistics look the way it does and which ones that do not contribute. Because of this it is of high relevance to examine this phenomenon once again when the pandemic is over to be able to figure out if the pandemic was the main reason to why the development in the statistics looks the way it does or if there are any other factors that has had a bigger part in this. / Covid-19 pandemin har haft en stor påverkan på samhället och dess invånare och detta är främst ett resultat av stängda landsgränser och begränsade resmöjligheter. Men trots dessa samhällsrestriktioner uttalade Tullverket sig i ett pressmeddelande att beslagen av narkotika har ökat i mängd under pandemin. Det var därför av intresse att undersöka ett sådant högaktuellt fenomen och se vilka faktorer som bidrog till detta resultatet som Tullverket presenterade. Syftet med studien är att undersöka om berörda myndigheter upplever att det finns någon förändring i narkotikasmugglingen till Sverige under Covid-19 pandemin jämfört med innan pandemin samt att undersöka vilka möjliga faktorer som kan vara bidragande till dessa förändringar. I resultatet från intervjuerna framkom det att anledningen till den förändrade beslagsstatistiken är ändrade metoder från smugglarna och hur de transporterar narkotikan. Detta är en konsekvens av att de möjligheter som tidigare inte var några problem att använda helt plötsligt inte längre är möjliga på grund av rådande samhällssituation. Vidare är statistiken ett resultat av förändrade arbetsformer inom de brottsförebyggande myndigheterna vad gäller hur myndigheterna ska placera sina resurser och vart det är störst sannolikhet att narkotikan kommer in till Sverige. Informanterna belyste även Encrochat som en bidragande faktor till varför statistiken kan se ut som den gör, flera ärenden har gått till åtal till följd av upplösningen av Encrochat och kriminella nätverk har varit tvungna att omorganiseras. Slutligen är det värt att nämna att eftersom Covid-19 pandemin är ett pågående fenomen är det problematiskt att dra en slutsats gällande de faktiska bidragande faktorerna till varför statistiken ser ut som den gör. Det är därför av hög relevans att undersöka fenomenet på nytt när pandemin över för att undersöka om pandemin verkligen var den huvudsakliga faktor till varför utvecklingen ser ut som den gör eller om det finns andra faktorer som har haft större roll.

Syftet med studien var att undersöka hur maskulinitet uttryckte sig i chattmeddelanden mellan män involverade i organiserad brottslighet i Stockholm. Vi tillämpade en diskurspsykologisk analysmetod på ett datamaterial som bestod av 500 sidor chattkonversationer från fem slumpmässigt valda personer, vilka alla blivit dömda för brott kopplade till organiserad brottslighet inom samma brottmål. Materialet kom från krypteringstjänsten Encrochat och var del av polisens förundersökningsmaterial. Studiens resultat visade att männen å ena sidan hade ett ”horisontellt homosocialt” förhållande till varandra som kännetecknades av vänskap och omsorg. Å andra sidanvisade resultatet även att männen kunde inta ett ”vertikalt homosocialt” förhållande till varandra som karaktäriserades av ekonomisk lönsamhet och hierarki. Datamaterialet visade även hur våld och skjutvapen kunde användas av männen för att hävda sig inomgruppen och att relationen mellan männen prioriterades högre än kärleksrelationer till kvinnor. Övergripande utryckte männen olika former av maskulinitet, där dominerandeoch subordinerad maskulinitet var mest framträdande. / The aim of this study was to explore how masculinity was expressed within text messages sent between men participating in organized crime in Stockholm. Using discourse psychological analysis, we examined 500 pages worth of text conversations stemming from five randomly selected individuals, whom had been convicted of crimes related to organized crime all within the same criminal case. The data originated from the encrypted communication service Encrochat and was part of the Swedish Police Authority’s preliminary investigation protocol. The result of this study shows that the relationships between the men on one hand could be described using “horizontal homosociality” featuring expressions of friendship and care. On the other hand, the relationships could also manifest “vertical homosociality” in terms of economic profitability and hierarchy. The data also showed the usage of violence and firearms as a means for the men to assert themselves, and that the men prioritized relationshipsamongst themselves above loving relationships with women. Overall different forms of masculinity were exhibited by the men, the most prominent being dominating masculinity and subordinate masculinity.

This study consisted of a social network analysis based on public verdicts with evidence from the encrypted service EncroChat. The aim of this study was to investigate different aspects within the network. The study related to two theories: differential association and social organization. Through the method of network analysis, the results showed that the data has many levels and that the network formation may shift appearance depending on analyzing perspective. It concludes that network leaders presented by the prosecutor do not have a central position according to the graphs and that women in the network are peripheral. The results showed cooperation within larger geographical areas which may suggest larger organization according to social organization theory. According to differential association theory there are reasons to suggest that the theory is applicable to the study. / Studien bestod av social nätverksanalys via offentligt material från en tingsrätt. Arbetet utgick från en specifik dom med huvudsaklig bevisning genom den krypterade tjänsten EncroChat och ytterligare domar samlades därefter in i en andra generation. Syftet var att studera olika aspekter av nätverket. Studien tog avstamp i två teorier; differentiella associationer och social organisationsteori. Genom social nätverksanalytisk metod visade studiens resultat att datamaterialet har många nivåer och att nätverkets sammansättning kan skifta beroende på analytiskt perspektiv. Analysen visade att åklagarens utpekade ledare av nätverket inte fick en central position i arbetets nätverksgrafer samt att kvinnor förekom i periferin. Resultaten visade även på samarbeten över större geografiska områden vilket kan indikera en större organisering utifrån social organisationsteori. Sett till teorin differentiella associationer fanns det goda skäl att anta att teorin var applicerbar gentemot studien.

No description available.

The thesis was aimed to investigate the structure of a criminal network and how the EncroChat-communication- and co-offending-structure differs. To study this, a network analytical method was applied that resulted in four networks: co-offending according to the verdict, co-offending according to the prosecution, Encrochat-communication and a network where these three networks were merged. The results showed that the cooffending networks obtained a more compact composition than the EncroChatcommunication network. All networks had a dense core containing the most central actors, although some exceptions existed in the co-offending networks. The results of the network analysis indicated that the actors who committed the most crimes also communicated the most. The results also showed a partly different composition of other prominent actors in the network analysis than what the prosecutor presented. Therefore, network analysis can be used as an extra dimension in law enforcement work due to its function in identifying structures.

Studien syftade till att undersöka förekomsten samt utformningen av samarbeten mellan kriminella nätverk, samt vad dessa aspekter har för betydelse för brottsligheten. Vidare ämnade studien att kvalitativt undersöka de kriminella nätverkens penningtransaktioner till utlandet, samt hur dessa kunde kopplas till tidigare forskning, med avsikt att få en djupare förståelse kring internationell ekonomisk brottslighet. Centralt för detta arbete var det material som undersöktes i form av domslut, med tillhörande förundersökningsprotokoll, gällande valutaväxlingskontoret World Exchange. Den valda metoden social nätverksanalys (SNA) användes för att kartlägga nätverkspositioner och deras relationer. En kvalitativ analys applicerades beträffande de internationella transaktionerna som fördjupades med hjälp av den tillgängliga Encrochatbevisningen. Resultaten visade på att det förekommer en viss grad av gruppöverskridande brottsliga samarbeten - nexus - mellan de studerade nätverken. De mer tongivande nätverken, inom kontexten för transaktionerna inom World Exchange, påvisades även inneha en central position gällande de ekonomiska transaktioner som överfördes till utlandet. / The study aimed to investigate the existence and design of nexus between criminal networks and what significance these aspects have for criminality. Furthermore, the study aimed to qualitatively examine the criminal networks money transactions abroad, and how these could be linked to previous research, with the intention of gaining a deeper understanding of international economic crime. Central to this work was the material examined in the form of verdicts, with accompanying preliminary investigation protocols, concerning the currency exchange office World Exchange. The chosen method Social Network Analysis (SNA) was used to map network positions and their relationships. A qualitative analysis was applied to the international transactions that were deepened using the available Encrochats. The results showed that there is a certain degree of cross-group criminal cooperation - nexus - between the studied networks. Additionally, the results exhibited that the more dominant networks, within the context of the transactions within World Exchange, also held a central position regarding the financial transactions transferred abroad.

Våren 2020 knäckte fransk polis kommunikationsverktyget Encrochat. Under 74 dagar fick polisen tillgång till all kommunikation på Encrochat, av vilka användarna uteslutande misstänktes vara kriminella. Utifrån inblicken i den kriminella världen gjorde polisens nationella operativa avdelning 2021 i rapporten ”Lärdomar av Encrochat” bedömningen att det förs in mellan 100-150 ton narkotika till Sverige årligen. Enligt rapporten är narkotikaomfattningen betydligt större i Sverige än man tidigare trott. Trots detta ändrade inte Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) sina antaganden i sin narkotikaskattning året därpå. Genom en processpårning har denna studie undersökt varför CAN inte tog hänsyn till ”Lärdomar av Encrochat” i sin narkotikaskattning 2022. Fyra hypotetiska förklaringsfaktorer lades fram. De utgick bland annat från tidigare forskning om bias vid industri- och myndighetsforskning. För att besvara studiens frågeställning genomfördes intervjuer med nyckelpersoner på CAN, Polismyndigheten och Tullverket. Studiens resultat visar att CAN inte tog hänsyn till ”Lärdomar av Encrochat” på grund av en bristande samverkan mellan CAN och Polismyndigheten. CAN lyckades inte förhålla sig till polisens rapport även efter att de har varit i kontakt med rapportförfattaren hos polisen.

I uppsatsen har Anom och Operation Trojan Shield analyserats utifrån frågeställning­arna hur domstolarna har hanterat bevisningen som tillkommit genom insatsen, vilka bevisförbud som finns att tillgå i svensk rätt, om de bör tillämpas under förevarande omständigheter samt slutligen om några förändringar av bevisreglerna är påkallade med hänsyn till vad som framkommit i uppsatsen i övrigt. Operation Trojan Shield var en insats som skulle hjälpa de brottsbekämpande myndigheterna att lagföra företrädare för den grova organiserade brottsligheten. Anom var emellertid inte den första krypterade kommunikationstjänsten som domstolarna fick på sitt bord. Föregångaren EncroChat hade redan hanterats av underrätterna. Det föreligger dock väsentliga skillnader i de olika kommunikationstjänsterna uppkomstsätt, vilket borde fått genomslag i domstolarnas hantering. Insatsen Operation Trojan Shield har karaktär av brottsprovokation, eftersom Anom-enheterna började användas i samband med att andra krypterade kommunikationstjänster försvann från marknaden. Amerikanska brottsbekämpande myndigheter har upprättat och marknadsfört tjänsten på ett sätt som väckt en brottslig vilja, åtminstone hos högnivådistributörerna inom nätverksbrottsligheten. Genom att svenska domstolar sedan har tillämpat samma bevisrättsliga regler på Anom-material som EncroChat-material har resultatet varit otillfredsställande i relation till rätten till rättvis rättegång.