Titel: Kan funktioner från kryptovalutor förbättra Riksbankens föreslagna E-krona? Författare: Oscar Guregård och Viktor Nilsson Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: I takt med digitaliseringen minskar det fysiska kontantanvändandet. Riksbanken bemöter denna förändring med att utforska möjligheterna att ge ut en digitala kontanter, E-kronan. Eftersom detta är ett nytt område för Riksbanken och projektet fortfarande är i en utvecklingsfas finns det problemområden med de funktioner som Ekronan planeras ha. Forskning inom utveckling av digitala centralbankspengar antyder att kryptovalutor, ett alternativ till centraliserade betalningsstrukturer, har olika funktioner som kan lämpa sig väl för digitala utföranden av valutor. Studien ämnar att analysera olika funktioner inom kryptovalutorna Bitcoin, Ethereum och Ripple för att avgöra om de kan förbättra den föreslagna E-kronan. Syfte: Studiens syfte är att utifrån Riksbankens mål identifiera svagheter och problemområden i det nuvarande förslaget på teknisk lösning för E-kronan för att sedan analysera om funktioner från kryptovalutor kan åtgärda dessa. Om en funktion från en kryptovaluta kan åtgärda ett problem med E-kronan ska det undersökas på vilket sätt funktionen uppfyller Riksbankens mål till en högre grad än den nuvarande lösningen på problemet. Metod: En kvalitativ metod har använts för att samla tidigare forskning om fenomenet digitala centralbankspengar samt Riksbankens egna rapporter om E-kronans utförande för att genom intervjuer med kritiker finna problemområden. Dessa problemområden har med hjälp av funktioner från Bitcoin, Ethereum och Ripple analyserats för att avgöra om kryptovalutornas funktioner är bättre lämpade för att uppfylla E-kronans mål än Riksbankens egna förslag. Resultat: Studien finner att E-kronans största problemområden grundar sig i en överdriven komplexitet. Kryptovalutorna som undersökts och deras funktioner kommer med stor sannolikhet bidra till ännu mer komplexa utföranden istället för att skapa enklare lösningar, något som E-kronans kritiker värdesätter. / Title: Can functions from cryptocurrencies improve the Riksbank’s proposed E-krona? Authors: Oscar Guregård and Viktor Nilsson Supervisor: Mikael Knutsson Background: As digitalisation develops, the use of physical banknotes and cash decreases. The Riksbank is responding to this by exploring the possibility of issuing digital cash, the E-krona. As this is uncharted territory for the Riksbank and the project is still in development, there are challenges with the proposed functions that the E-krona is expected exhibit. Research in the development of Central Bank Digital Currencies, CBDC, suggests that cryptocurrencies, an alternative to centralized payment structures, have a variety of functions that may be well suited for CBDC’s. The study aims to analyze various features and functions of the cryptocurrencies Bitcoin, Ethereum and Ripple in order to determine whether they can improve the proposed E-krona or not. Purpose/object: The aim of the study is to identify weaknesses and problem areas in the current proposal for a technical solution for the E-krona based on the goals and objectives presented by the Riksbank, and to then analyze whether functions from cryptocurrencies can remedy these. If a function from a cryptocurrency can solve a problem with the E-krona, the study must examine in what way the function meets the Riksbank’s objectives to a greater degree than the current proposed solution. Methodology: A qualitative methodology has been used to gather previously researched data on the phenomenon CBDC and the Riksbank’s own reports on the aspects of the E-krona in order to find problem areas through interviews with critics of the project. These problem areas have been analyzed along with functions from Bitcoin, Ethereum and Ripple to determine whether the cryptocurrencies’ functions are better suited to meet the E-krona’s goals than the Riksbank’s own proposals. Results: The study finds that the E-krona’s biggest problem areas are based on excessive complexity. The cryptocurrencies that have been examined and their functions will probably contribute to even greater complexity in the functions of the E-krona instead of creating simpler solutions, something that the critics value.

Användningen av fossila bränslen och den ökade digitaliseringen har båda en stor påverkan på klimatet. Klimatförändringar är ett allvarligt hot och många länder arbetar för att minska växthusgasutsläppen. Trots ökad användning av förnybar energi är energisektorn fortfarande en stor källa till utsläpp. Samhällets utveckling har ökat användningen av digital kommunikation, vilket leder till ökad energiförbrukning. Informationsteknik (ICT) har revolutionerat vårt sätt att leva, arbeta och studera, men dess energibehov strider mot målet om koldioxidneutralitet. ICT-sektorn behöver anpassa sig till en hållbar utveckling. Datacenter är energikrävande, vilket är ett snabbt växande problem då dessa står för en fjärdedel av ICT-sektorns koldioxidutsläpp. Sektorn som helhet bidrar med 2,3% av de globala utsläppen och i och med den fortsatta utvecklingen av ICT inom samhället, så ökar även konsumtionen från användare. För att arbeta mot en mer hållbar värld behöver individer ha tillgång till vägledning för att göra långsiktiga förändringar och informerade val. Teori och forskning har analyserats och banat väg för konstruktionen av en skattningsmodell för att främja medvetenhet om ICT-sektorns klimatpåverkan och främja hållbara digitala vanor. Modellen tar hänsyn till flera parametrar och aktiviteter som anses vara relevanta för framtagandet av en applikation för användarna. Data från olika studier används som underlag för att beräkna individens digitala koldioxidutsläpp, energiförbrukning och kostnader. Applikationen testas i en fallstudie för att undersöka den faktiska klimatpåverkan av digital användning. Resultaten visar att vissa aktiviteter, som videokonferenser och samtal, är mer energikrävande än e-postkommunikation. Valet av enhet och tidsåtgång har störst påverkan på resultatet. Rekommendationer ges baserat på användarbeteenden för att minska energiförbrukningen. Målet är att skapa medvetenhet och stödja hållbar användning av digitala tjänster.

The following qualitative research explores the adoption of Zero Trust in organisations from an organisational and user acceptance perspective. From an organisational perspective, the research highlights essential aspects such as testing the Zero Trust architecture in a pre-adoption phase, involving top management in the planning phase, communicating in a non-technical language, and making end-users feel a personal connection to IS security. The research highlights the importance of balancing the ease of use with security, evaluating the end-user's technical maturity, and carrying out evaluations from a user acceptance perspective. To gather valuable empirical data, the researcher has conducted semi-structured interviews with highly competent respondents within the field of Zero Trust. Most of the literature available today within Zero Trust focuses on technical aspects, and this research is a unique and vital contribution to the limited available research.