• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 448
  • 26
  • 1
  • Tagged with
  • 475
  • 264
  • 202
  • 157
  • 94
  • 77
  • 67
  • 56
  • 49
  • 46
  • 46
  • 44
  • 44
  • 44
  • 42
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
131

Miljö- och ekonomisk utvärdering av energirenoverat småhus

Edin, Albin, Johansson, Erik January 2021 (has links)
Sverige har ett etappmål att minska utsläppen av växthusgaser med 59% år 2030 jämfört med år 2005 och även att energianvändningen ska vara 50% effektivare under samma period. En stor del av svenska småhus håller längre inte måttet för energieffektivitet och har därför stor potential att energieffektiviseras.  Denna rapport undersöker utfallet av ett småhus från 1970-talet som energirenoverats i Tingsryds kommun utifrån ett energi- och miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Energirenoveringen består av tilläggsisolerad vind, installation av solceller och byte av pelletspanna till bergvärmepump. Rapporten undersöker också ifall installation av FTX- ventilation och byte av fönster kan installeras kostnadseffektivt.  Husets energianvändning minskade med 129 kWh/(år*Atemp), vilket också minskade husets driftskostnader. Installation av FTX-ventilation och byte av fönster kan ytterligare sänka energianvändningen, men lönar sig inte ekonomiskt. Enligt husägaren finns heller inget behov av nytt ventilationssystem och bättre isolerad klimatskärm. Energirenovering av småhus från 1970-talet kan sägas vara fördelaktigt då energianvändningen minskar kostnadseffektivt. Det bidrar även till lägre CO2e-utsläpp utifrån bokföringsperspektivet och konsekvensanalys.
132

Säsongslagring av överskottsenergi

Abrahamsson, Mattias January 2022 (has links)
Genom att kartlägga smältugnarna och dess kylvattensystem inom Åkers Sweden AB har en studie genomförts för att analysera vilken potential det finns till att ytterligare återvinna överskottsenergi. Detta har genomförts för att uppfylla de av Sverige ställda miljö- och energi-mål till år 2030 som dels handlar om att vi behöver energieffektivisera våra processer och tillföra mindre energi för att uppnå samma resultat som tidigare. Uppdraget är genomfört på uppdrag av Åkers Ledningsgrupp som önskar förstå om det finns tekniska och ekonomiska förutsättningar att starta upp ett projekt för att investera i ett energilager. Överskottsenergi som idag inte kan tillvaratas kyls bort med sjövatten vilket kan betraktas som ett rent energislöseri. Resultatet påvisar att det finns en potential till att återvinna ytterligare 2 GWh överskottsenergi vilka är möjliga att lagra i ett energilager till en investeringskostnad på 21 MSEK.
133

Utredning av potentialen att återvinna mer värmeenergi på boardmaskin 2 / Investigation of the potential to recover more heat energy on board machine 2

Eriksson, Simon January 2021 (has links)
Denna rapport undersöker om det är möjligt att återvinna mer energi och skapa ett större energiöverskott ur värmeåtervinningstornen (AHR-tornen) kopplade till Boardmaskin 2 (BM2) och bestrykaren (CM1) i Metsä Board Husum. Potentiell energieffektivisering och styrning av systemet undersöks även. Anledningen till denna utredning är att Husums kartongbruk utreder möjligheterna till att bygga ut BM1 och öka kartongproduktionen vilket skulle medföra en ökad ångförbrukning och därför ett minskat energiöverskott och mindre elproduktion från turbinerna. Rapporten inleds med allmän information om energisektorn i Sverige och massa/kartongbruk. Innan AHR-tornens uppbyggnad beskrivs så förklaras värmeväxlares funktion. Både hur värmeväxlare fungerar generellt och hur de som används i tornen fungerar. I de tre AHR-tornen cirkulerar tre stycken rörslingor som används för att värma processvarmvatten och lokalerna i fabriken. Fokuset under projektet har främst legat på BM2 AHR1 då det är tornet som överför mest energi från torkluften och involverar alla tre slingor. Om vattnet i en slinga inte når upp till den önskade temperaturen efter det passerat tornen så värms vattnet upp med hjälp av en ångvärmeväxlare. Slingan som är placerad längst ner i BM2 AHR1 kallas för slinga 2. Den håller höga temperaturer året om och ångvärmeväxlaren i kretsen behövs inte användas. Slinga 1 som är placerad ovan värmer processvarmvattnet och måste använda sig av ångvärmeväxlaren året om. Den tredje slingan tar i princip den energi som finns över i tornet efter luften passerat de andra slingorna och håller relativt låga temperaturer, beroende på om CM1 går eller inte. För att uppnå målsättningen gjordes först effektberäkningar över tornen från olika vinterdagar. Resultat visar att tornen överför nästan dubbelt så mycket effekt från torkluften då utetemperaturen är  -15°C jämfört med då utetemperaturen är 10°C . Flödesreglering gjordes sedan på slingorna för att försöka öka utloppstemperaturer och minska elförbrukning från pumparna i slingorna. Utloppstemperaturen i slinga 1 steg med 4°C men ångförbrukningen ökade i viss omfattning, och elbesparingen över pumparna blev 44630 kr/år om flödet skulle reglerats ner under hela året. Slinga 3 har styrts mot ett börvärde på 50°C med hjälp av ångvärmeväxlare vilket ansågs vara onödigt högt. Den ånga som sparas vid varje grads sänkning av börvärde och vad det motsvarar i kostnader beräknades fram till ca 1,12 ton ånga/h eller 1,06 Mkr/år. Slutligen gjordes en beräkning på den potentiella besparingen vid omplacering av slinga 1 och 2. Slinga 1 blir då placerad längst ner i tornet och tar upp mer värme från torkluften. Denna ombyggnad skulle kunna spara 1,79 ton ånga/h eller 1,69 Mkr/år vid bästa fall. / This report examines whether it is possible to recover more energy and create a larger energy surplus from the heat recovery towers (AHR towers) connected to Board machine 2 (BM2) and the coater (CM1) in Metsä Board Husum. Potential energy efficiency and control of the system are also investigated. The reason for this investigation is because Husum board mill is investigating the possibilities of expanding BM1 and increasing board production, which would lead to increased steam consumption and therefore a reduced energy surplus and less electricity production from the turbines. The report begins with general information about the energy sector in Sweden and pulp/board use. Before describing the structure of the AHR towers, the function of heat exchangers is explained. In the three AHR towers, three water-filled pipe loops are used to heat process hot water and the premises in the factory. The focus during the project has mainly been on BM2 AHR1 as that tower transfers the most energy from the drying air and involves all 3 pipes. If the water in a pipe does not reach the desired temperature after passing the towers, the water is heated by means of a steam heat exchanger. The pipe located at the bottom of BM2 AHR1 is called pipe 2. It maintains high temperatures all year round and does not need any heating from the steam heat exchanger. Pipe 1, which is located above, heats the process hot water and requires heat addition all year round. The third pipe basically gets the energy left over in the tower after the air has passed the other pipes and maintains relatively low temperatures, depending on whether the CM1 is running or not. To achieve the goal, energy calculations were first made over the towers from different winter days. Results show that the towers transfer almost twice as much energy from the drying air when the outdoor temperature is -15°C compared to when the outdoor temperature is 10°C. Flow control was then done on the pipes to try to increase outlet temperatures and reduce electricity consumption from the connected pumps. The outlet temperature in pipe 1 rose by 4°C, but the steam consumption increased to some extent, and the electricity savings over the pumps were 44630 SEK/year if the flow were to be regulated down throughout the year. Pipe 3 has been controlled to a setpoint of 50°C by means of a steam heat exchanger, which was considered to be unnecessarily high. The steam saved by each degree reduction of setpoint and what it corresponds to in money was calculated up to about 1,12 tonnes of steam/h or 1,06 million SEK/year. Finally, a calculation was made of the potential savings when relocating pipe 1 and 2. Pipe 1 is then placed at the bottom of the tower and absorbs more heat from the drying air. This conversion could save 1,79 tonnes of steam/h or 1,69 million SEK/year at best.
134

Energi- och vattenutredning av Norrmejeriers anläggning i Luleå

Stenström, Maja, Tingrot, Tintin January 2021 (has links)
Detta examensarbete har syftat till att minska Norrmejeriers energi-och vattenanvänd­ning genom att nyttja ljumvattnet. Ljumvatten är kommunalt vatten som används för processkylning vid förädling av grädde och fil. Ljumvattnet, 100 m3 per dag, värms då upp till 33◦C innan det förs till dagvattennätet. Generellt sett är ljumvattnet rent efter kylningsprocessen men om läckage uppstått är ljumvattnet förorenat.  Inledningsvis genomfördes kartläggningar över anläggningens energi-och vattenanvändning under 2020. Dessa har baserats på en kombination av uppmätta värden och generella antaganden, vilket ger en användbar uppskattning om energi-och vattenanvändningen inom anläggningen. På grund av större möjligheter att använda uppmätta värden för vattenkartläggningen har denna något högre tillförlitlighet än energikartläggningen.  Utifrån kartläggningarna har olika åtgärder för nyttjandet av ljumvattnet identifierats. Dessa åtgärder har analyserats baserat på genomförbarhet, potential, risker, intresse och kunskap. Utifrån denna analys har sex stycken studerats närmare genom beräkningar och simuleringar samt ekonomisk kalkyl och känslighetsanalys.  Tre av dessa åtgärder ersätter kommunalt vatten: spädning av ångkondensat, för-och mellanskölj i diskcentralerna samt rengöring av lastbilar. Totalt genererar dessa åtgärder en vatten-och energibesparing på 9,2% respektive 0,7%. Återbetalningstiden varierar mellan 9-12 år med 10% kalkylränta. Implementering av dessa tre åtgärder rekommenderas då resursbesparingen är relativt hög och de risker som finns är hanterbara.  Vidare har det undersökts att värmeväxla ljumvattnet för att nyttja energin. Två an­vändningsområden som identifierats är att värma oljetanken samt smälta snö och is med ett markvärmesystem. Varmhållning av oljetanken genererar en energibesparing på 0,1% och återbetalningstiden är över 25 år. I och med den långa återbetalningstiden och att Norrmejerier har som mål att vara fossilfria till 2030 rekommenderas inte denna åtgärd. Ett markvärmesystem skulle förbättra arbetsmiljön samt minska halkrelaterade skador och materialskador. Dock krävs det att systemet stödvärms med ånga under ungefär 200 timmar per år vid extremt väder. Denna lösning skulle ta vara på ljumvattnets energi men även öka anläggningens energianvändning. I och med detta rekommenderas inte denna åtgärd ur ett energiperspektiv.  Slutligen har det undersökts att helt ersätta ljumvattensystemet med en återcirkulerande krets. En kylvärmepump används för att nyttja värmen från processkylningen och en implementering skulle ge uppemot 20% vattenbesparing och minst 1,2% energibesparing. Denna åtgärd är i ett tidigt stadie, osäkerheterna är stora och systemet är inte optimerat utifrån anläggningens behov. I och med detta rekommenderas det att systemet undersöks vidare då stor potential finns.
135

Värmeåtervinning : Energieffektivisering av varmhållningssystem för flygplan. / Heat recovery : Improvement of energy efficiency in aircraft heating systems.

W Flodén, Emma January 2018 (has links)
Parkerade flygplan varmhålls med hjälp av förvärmd luft som tillförs planen med PCA-aggregat (Preconditioned Air). Då denna luft ventileras direkt ut igen följer ca 70% av den tillförda effekten med. I syfte att ytterligare energieffektivisera det system som Smart Climate Scandinavian AB har utvecklat undersöks i detta arbete möjligheten att återvinna en del av effekten genom att leda tillbaka luft till PCA-aggregatet.   För att undvika stora effektförluster i kanalen för återluften rekommenderas en isoleringstjocklek på minst 14mm. Beräkningar visar att det är möjligt att minska effektbehovet i PCA-aggregatets värmebatteri med 20 respektive 40% när 1/3 eller 2/3 av det totala tillförda luftflödet återvinns. Hur stor mängd återluft som kan tillämpas bestäms av utetemperaturen och det faktum att en del av luften i de flesta fall måste passera ut genom andra ventiler som inte är anslutna till återluft. Dessa känsliga utrymmen förses med temperaturmätare för att möjliggöra maximal återvinning.   Under flygning ansamlas fukt från passagerare i planet. Det är oklart var och i vilken form merparten av fukten finns och därför även i vilken takt den avges till luften, men önskvärt är att planet torkas ur. Med det luftflöde som kan tillhandahållas av PCA-aggregatet blir luftgenomströmningen tillräcklig för att sänka RF i kabinen från 60% till 40% på 45 minuter. Detta även med 1/3 eller 2/3 återluft samt ett antaget fukttillskott på 1g/s. Fukten anses inte utgöra någon begränsning i dagsläget, då inga krav på uttorkning ställs. Med hygrometer i kabinen öppnas möjligheten för 100% återluft då den relativa fuktigheten nått önskat värde och ingen frysrisk föreligger. / Parked airplanes are kept warm with preheated air distributed to the plane through PCA-units (Preconditioned Air). As this air is vented directly to the outside after passing through the plane it brings approximately 70% of the input power with it. With the purpose to further improve the energy efficiency of the system Smart Climate Scandinavian AB has developed, this project examines the possibilities to recycle part of this power by returning air to the PCA-unit.   The duct leading the recycled air back to the PCA should have an insolation with a thickness of at least 14mm to prevent energy loss. Calculations show that it is possible to reduce the power requirement in the PCA´s heater with 20 or 40% when 1/3 resp. 2/3 of the total airflow is recycled. The possible amount of return air is determined by the outside temperature and the fact that part of the air in most cases must pass through other vents that are not connected to recycling.   During flight moisture from the passengers accumulates in the plane. It is not known in what form or where this moisture is and therefore also not in which pace it evaporates to the air. It is however desired that the moisture is dried from the plane. With the airflow the PCA can provide the relative humidity of the cabin air can be lowered from 60% to 40% in 45 minutes. This also applies if 1/3, 2/3 of the total airflow is recycled or even with a moisture addition of 1g/s. The moisture is not considered a limitation since no demands on drying are made. With a hygrometer placed in the cabin there is a possibility of 100% recycling when the desired relative humidity of the air is met and there is no risk of freezing.
136

Utvärdering av energianvändningen i kv Blå Jungfrun

Korkut, Bayram, Elfar, Hussam January 2012 (has links)
Utvärdering av energianvändningen i KV. Blå Jungfrun Sammanfattning Byggsektorn står idag för en stor del av Sveriges totala energianvändning. Den största mängden av energin används i driftfasen för bland annat uppvärmning. Att minska energianvändningen för uppvärmningen av bostäder är alltså viktigt. Därför har intresset för energieffektivisering i byggnader ökat betydligt på senare tid. Passivhustekniken innebär att hus byggs utan konventionella värmesystem. Genom ett välisolerat och tätt klimatskal i kombination med ett effektivt ventilationssystem tillvaratas värme passivt från människor, elektriska apparater och solinstrålning. Vid eventuellt kallt inomhusklimat kan komplementvärme som distribueras med el, vatten eller luft användas. Denna rapport behandlar uppföljning av energianvändningen i fyra lamellhus med passivhusteknik i Hökarängen, som är byggda av Skanska på uppdrag av Svenska bostäder. Kvarteret benämns "Blå jungfrun" och består av 97 hyreslägenheter. Efter ett års mätdata från 2011 har det visat sig att varmvattenförbrukningen och användningen av komplementvärmen inte motsvarat förväntningarna. Utifrån intervjuer med hyresgästerna och delaktiga i projekteringen, samt befintlig mätdata på temperaturer, komplementel och hushållsel har dessa avvikelser undersökts. Resultaten från intervjuerna och data analyserades sedan med hjälp av en teoretisk referensram från en tidigare gjord litteraturgranskning. För att uppnå bästa möjliga energieffektivisering är det viktigt att alla inblandade parter tar sitt ansvar, allt från projektering till att byggnaden sätts i drift. Alltså har brukaren ett stort ansvar i driftfasen. Genom utvärdering av resultat har det visat sig att miljömedvetenhet och livsstil hos hyresgästen har stor inverkan på förbrukningen av varmvatten, samt toleransen till ett kallare inomhusklimat vilket påverkar förbrukning av komplementelen. Andra faktorer där hyresgästens roll har mindre betydelse för avvikelserna är:  Kalla golv på bottenvåningen  Bättre temperaturer på övervåningen  Missvisande hyresavdrag på varmvatten  "Dåligt" optimerad varmvattencirkulation
137

Energieffektivisering av Alléskolan i Floda

Saade, Jeanpierre, Eskander, Aboud January 2023 (has links)
No description available.
138

Renovering av miljonprogrammetsflerbostadshus : En fallstudie för att minska total energianvändning peruppvärmd area-enhet med 50 %

Strandberg, Per, Borg Alayan, Leon January 2023 (has links)
I Sverige finns det nu ungefär 5,1 miljoner bostäder, lite mer än hälften avdetta bostadsbestånd står flerbostadshusen för. Under miljonprogrammet1965 - 1974, byggdes cirka 600 000 flerbostadshus vilket är runt enfjärdedel av alla flerbostadshus i Sverige. Dessa är i stort behov avrenovering för att öka sin energieffektivitet. Speciellt när miljömålen ilandet är i så stort fokus, regeringens mål är att sänka energianvändningenmed 50 % i bostadssektorn till 2050. Flerbostadshusen byggda i dennaperiod har ungefär 30 % högre genomsnittlig energianvändning änflerbostadshus byggda 2011 - 2019.I detta arbete har en fallstudie utförts på ett flerbostadshus i Vallås,Halmstad. Olika renoveringsåtgärder har presenterats som kan vara lämpligaför referensobjektet. Energiberäkningar har sedan utförts för att se hurmycket varje åtgärd minskar energianvändningen för byggnaden. Målet medarbetet är att utreda potentiella renoveringsåtgärder för att minska det totalaprimärenergitalet med 50 % per uppvärmd area-enhet. Syftet med arbetet äratt uppnå en så energieffektiv renoveringslösning som möjligt med hjälp avolika renoveringsåtgärder samt solceller som ett komplement. Resultatetvisade att bergvärmepumpen sänkte den specifika energianvändningen mestmedan FTX-systemet minskade primärenergitalet till högst grad. Med allaåtgärder utförda på byggnaden uppnåddes målet att halvera det totalaprimärenergitalet per uppvärmd area-enhet.
139

Energikartläggning av Härnösands simhall

Kihlberg, Josefin January 2023 (has links)
Simhallar är en byggnadstyp med stor energianvändning. Härnösands simhall har en månatlig elenergianvändning på 100 000 kWh, vilket motsvarar fyra normalvillors årsanvändning. Arbetets syfte är att beräkna var energin används och se vilka energieffektiviseringsmöjligheter det finns för att minska användningen. Energikartläggningen har gjorts genom att samla in information från besök på anläggningen, driftkort, ritningar, avläsa värden på enheter, pumpar och värmeväxlare och prata med driftpersonal. Simhallen består av en 25-metersbassäng, en undervisningsbassäng, plaskavdelning, relax, gym och restaurang. Den renoverades under 2010. Härnösands simhall har en energifördelning och energianvändning som liknar genomsnittliga simhallar. Härnösand använder 2 700 MWh per år i total inköpt energi, där både fjärrvärme och el ingår. Den har en energianvändning på 13,6 kWh/besökare medan andra tidigare beräknade simhallar ligger mellan 8–24 kWh/besökare. Simhallen använder 50–100 kWh per timme under natten och 180 – 230 kWh under en timme då simhallen är öppen. Simhallen har ett över lag gott energitekniskt utformande. De områdena med tydligast potential för energieffektivisering är spillvatten från duschar, belysning och ventilation. Årligen spolas 200 000 kWh i avloppet med duschvatten. Det krävs troligtvis för stora insatser för att kunna tillgodogöra sig den energin. Belysningen och ventilationen har en del potential att kunna minska energianvändningen, men det har inte gått att beräkna.  Härnösands simhalls energi fördelas genomsnittligt och energianvändningen per besökare är genomsnittlig, jämfört med sju andra badhus. / Public baths are a high consumer of energy. Each month the electricity energy use in Härnösand’s public bath, Härnösands simhall, is close to 100,000 kWh, which is equivalent to four standard Swedish villas annual electricity consumption. The purpose of this thesis is to calculate where the energy is used in this public bath and to see if there are any possible energy efficiency measures. The public bath includes a 25 meters swimming pool, a teaching pool, a toddler splash pool area, a wellness area with warm pools and saunas, a gym, and a restaurant. The energy mapping has been made by visits, reading operating cards and drawings, collecting data values from units and heat exchangers, and talking to operating staff. Härnösand’s public bath has energy use similar to other Swedish public baths. The facility used 2,700 MWh of energy in 2022, district heating and electricity included, which is 13,6 kWh/swimmer, while other public baths use 8-24 kWh/swimmer. In one hour at night the facility uses 50-100 kWh per hour. An hour during opening hours the same value is 180-230 kWh. The facility is energy efficient well designed since renovated in 2010. Although there are three areas with the clearest potential in energy efficiency: shower wastewater, lighting, and ventilation. Annually, 200,000 kWh are flushed down the drain with shower water. It probably requires too much effort to be able to take advantage of it. The lighting and ventilation have some potential to reduce energy use, but it has not been possible to calculate. The energy use of Härnösand´s public bath is average compared to other Swedish public baths.
140

Energieffektiv etablering : En studie om hur energieffektiv etablering kan bidra till minskade koldioxidutsläpp / Energy efficient establishment : A study about how energy efficient establishment can contribute to reducing carbon dioxide emissions

Bergqvist, Linn, Smedberg, Johanna January 2017 (has links)
I Sverige ansvarar byggsektorn för en stor del av koldioxidutsläppen som bidrar till negativ klimatpåverkan. Höga koldioxidutsläpp ger behov till energieffektivisering inom byggprocesser. En rekommendation är att med hjälp av energieffektiv etablering i byggverksamhet kunna minska energiförbrukningen hos byggbodar och belysning som står för 70% av energiförbrukningen på en byggarbetsplats. Om FN:s 2-gradersmål skall uppnås måste utsläppen reduceras inom de närmsta åren. Rapportens syfte är att undersöka möjligheten att minska energiförbrukningen på byggarbetsplatser med hjälp av energieffektiv etablering för att nå FN:s 2-gradersmål . I studien granskas miljöcertifieringar som hjälpmedel för att reglera etableringens energiförbrukning. Metoder som tillämpades under arbetsgången var litteraturstudie, intervjuer med deltagare från Veidekke, Cramo och Stavdal samt en enkätundersökning inom Veidekkes verksamhet. Resultat visar att Veidekke har goda förutsättningar att förbättra sin etablering med avseende på energieffektivitet och bidra till minskat koldioxidutsläpp. Genom applicering av energieffektiv etablering inom byggverksamheten kan Veidekke uppnå 25% av sitt interna 2-gradersmål. BREEAM-SE kan tillämpas som hjälpmedel för att reglera arbetsplatsens energiförbrukning. Rekommendationer till Veidekke föreslås bestå av att skapa underlag och centrala riktlinjer för energieffektiv etablering som arbetsgrupper kan ta del av vid planering och utförande av tillfälliga arbetsplatser. Ökad medvetenhet hos företagets medarbetare bör ske genom utbildning, målsättning samt upprättande av projektanpassade energiplaner.

Page generated in 0.1037 seconds