Byggtraditionerna världen över skiljer sig starkt ifrån varandra, och ofta speglar materialtillgångarna på platsen hur man väljer att konstruera sina byggnader. Så är även fallet i större delen av mellanöstern där man nästan helt och hållet bygger sina hus i betong. Detta har blivit ett problem då betonghus kräver stora resurser för uppvärmning och nedkylning. För att förändra detta krävs enkla lösningar som människorna på plats kan ta åt sig av och börja tillämpa. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka skillnader i energiförbrukning för villor i Kurdistan där man gör enkla tillägg i betongkonstruktionerna, alternativt byter ut betongen helt. Våra huvudfrågor har varit enligt nedan.Hur ser effektbehovet ut vad gäller uppvärmning och nedkylning, för ett typhus byggt i Kurdistan när husstommen består av: 1. Betong. 2. Lättklinkerbetong. 3. Betong och cellplast. 4. Betong och cellplast och tegel. Genom att skapa ett typhus samt ta fram olika konstruktionslösningar med de ovan nämnda materialen, har vi kunnat göra jämförelser i årsförbrukning av energi med hjälp av dataprogrammet VIP-Energy.Efter utförda analyser framgick det att betong, tegel och lättklinkerbetong absorberar värme. Detta är mycket negativt i varma klimat då det ökar villornas nedkylningsbehov. På grund av detta var konstruktionen med högst isoleringsförmåga inte den mest energisnåla. Resultatet av studien visar att cellplast är det mest effektiva tilläggsmaterialet med en energiförbrukning som sparar 22 848 kWh/år, i jämförelse med betonghuset.

Projektet energieffektivt byggande i kallt klimat är en fältstudie där 6 nybyggda lågenergihus i Umeåregionen utvärderats. Fyra byggnader är villor och två byggnader är flerbostadshus som är lokaliserade från Sikeå i norr till Nordmaling i söder. Byggnaderna har utrustats med trådlös mätutrustning för verifiering av energiprestanda för hela byggnaden ned till komponentnivå. Mätare för fukt och temperatur i luft och klimatskal har också installerats där de senare är placerade på olika djup i konstruktionen. Syftet med studien är att undersöka byggnadernas energiprestanda och vilka risker det finns med att bygga lågenergihus i kallt klimat. Genomförda fukt- och temperaturmätningar i konstruktionen visar idag inga tecken på röt- eller mögelangrepp, dock krävs längre mättid eftersom fukttransport är en långsam process. Baserat på energisignatur har uppmätt energianvändning i byggnaderna normalårskorrigerats och U-medelvärdet beräknats. Dessa värden har jämförts med projekterad energianvändning och U-medelvärde. Två av byggnaderna är utrustade med en markförlagd uteluftskanal, 36 respektive 10 m där den första lösningen visade sig eliminera behovet av eftervärmning av tilluften. Markförvärmning av uteluft är en enkel och effektiv metod för att höja temperaturen på inkomande uteluft, t.ex. vid -25°C värmdes inkommande luft till värmeväxlaren till +2°C. Mätningar av energianvändning visar att det går att bygga hus som använder betydligt mindre energi än boverkets krav på specifik energianvändning. Villorna uppvisar en specifik energianvändning enligt boverkets definition (energi för uppvärmning och tappvarmvatten dividerat med Atemp) från 59,7 till 91,8 kWh/m2, år och flerbostadshusen från 68 till 75,5 kWh/m2, år, vilket är lägre en gällande krav på 130 kWh/m2, år och vid elvärme 95 kWh/m2, år. / The project Energy efficient construction in cold climate is a study of six newly produced low energy buildings in the region of Umeå. Four buildings are houses and two residential buildings which are located from Sikeå up north to Nordmaling down south. The buildings have been equipped with wireless logger system for collecting data of energy performance for the entire building and for individual components of the energy system. Loggers for relative humidity and temperature have been placed in ventilation and the buildings construction shell. The later of the position of loggers have been placed in different depths of the constructions isolating shell. The purpose of this study is to investigate these buildings energy performance and what risks constructing energy efficient buildings in cold climate due to humidity. The relative humidity and temperature sensors located in the construction shell show no signs of risk for rotting and mold. Moisture migration is a slow process and to be certain longer measurements are required. With the method called energy signature the measured energy usage have been normal corrected by year and the average U-value calculated. Expected energy usage and average U-value is compared to our measured data in this report. Two buildings in the study are equipped with a buried pipe for supply air which is 36m and 10 m long. The longest (36m) shows a big increase of air temperature (from -25°C outside to +°2 at the inlet connecting to the heat exchanger). This by means no extra heat is required for the inlet air to reach comfortable temperature. The measurement of energy displays that constructing buildings with lower energy use then the Swedish Boverkets requirements are confirmed. The houses shows a specific energy usage as Boverkets definition (energy for heating and for domestic hot water per heated surface area) from 59.7 to 91.8 kWh/m2, year and the residential buildings from 68 to 75.5 kWh/m2, year which are lower than today regulations at 130 kWh/m2, year and 95 kWh/m2, year for electric heated.

Examensarbete genomfördes i samråd med Helenius konsultbyrå. Syftet med arbetet var att utreda och undersöka möjligheterna att förbättra driftekonomi och inneklimat på Radiohusets kontorsbyggnad som är beläget på Gärdet i de centrala delarna av Stockholm. Bakgrunden till arbetet var att det fanns relativt stora problem med inneklimatet i denna del av byggnaden under både sommar och vinter. Vintertid upplevde en stor del av personalen som vistades i byggnaden dragproblem och sommartid är inneklimatet alldeles för varmt för att personalen kan jobba effektivt. En annan del av problemet var att stora mängder energi användes för temperera byggnaden vintertid. Den stora energianvändningen beror till stor del av en otät och dåligt isolerad fasad. Huvuddelen av arbete gick ut på att kartlägga energianvändningen och hitta besparingsförslag för energianvändningen samt att ge förslag på klimatförbättrande åtgärder. Energikartläggningen genomfördes dels genom att bygga upp byggnaden i energisimuleringsprogrammet IDA- Klimat och Energi 3.0 och därefter genomföra parameterstudier på möjliga

No description available.

Det svenska elpriset har under de senaste åren stigit kraftigt vilket inneburit avsevärt högre energikostnader för många företag. Siemens Industrial Turbomachinery i Finspång är en av dessa och har under en längre tid sett hur energianvändningen ökar för varje år, framförallt på grund av en allt intensivare produktion. Företaget vill därför se över energianvändningen i verksamheten. En energikartläggning och åtgärdsförslag av den största produktionsbyggnaden på området, Lavalverkstaden, är ett steg i den riktningen.   Energikartläggningen har i grunden baserats på mätningar för att få en översiktlig bild över hur energianvändningen ser ut. Det sker genom att dela in energianvändningen i enhetsprocesser. Med mätningarna som stöd har också åtgärdsförslag identifierats och till viss del har det varit möjligt att kvantifiera besparingspotentialen. Investeringskostnaden är beräknad för de två största investeringarna, i övriga åtgärder är bara hänsyn tagen till besparingen.   Resultatet visar att det finns stora möjligheter att energieffektivisera verksamheten. Byte till ny allmänbelysning och ny tryckluftskompressor är de åtgärder som kräver störst investeringar men som också ger störst besparingar. LCC-analyser visar i båda fallen stor lönsamhet och investeringarna är betalda inom fyra respektive sex år. För övrigt föreslås bland annat konvertering, styrning av belysning och reducerad tomgång. Till följd av åtgärderna kan totalt 1,6 Mkr sparas genom reducering av   1 540 MWh el (-13 %) 733 MWh fjärrvärme (-15 %) 261 MWh fjärrkyla (-12 %)   Förutom de åtgärder som kan konkretiseras just nu finns en stor potential på lång sikt. Genom att fokusera mer på energianvändningen i det dagliga arbetet och ersätta energikrävande utrustning mot energieffektivare alternativ kan företagets energianvändning reduceras även framöver. Bland annat finns förslag i rapporten på vad som bör finnas med i inköpsrutiner för att främja inköp av energieffektiv utrustning. / In recent years the Swedish electricity price has risen sharply, which resulted in significantly higher energy costs for the companies. Siemens Industrial Turbomachinery in Finspång is one of those companies and for a long time they have seen how the energy usage is increasing every year, mainly due to an increased production. Therefore the company wants to investigate the energy usage and make an energy analysis of Laval workshop, the biggest production plant of the company.   The energy analysis is fundamentally based on measurements to get an overview of the energy usage of the plant. By dividing those in support and production processes, possibilities to energy efficiency measures have been identified and the savings potential quantified. The investment cost is quantified for the two largest investments, in other energy efficiency measures only the saving is taken into account.   The conclusion is that there are great possibilities to increase energy efficiency. A change of general illumination and a new air compressor calls for the greatest investments but also provides the greatest savings. LCC-analysis shows in both cases high profitability and investments are payed back within four and six years respectively. Moreover, a conversion, reduced lighting and idling losses is suggested. Due to the proposed actions, savings of totally 1.6 million SEK a year can be made by reducing   1537 MWh (-13 %) of electricity 733 MWh (-15 %) of district heating 261 MWh (-12 %) of district cooling   In addition to the energy efficiency measures that can be concretized there is a great potential to reduce the energy use also in longer term by focusing more of energy use in daily work. By adding routines when purchasing, energy efficient equipment can be promoted and energy use will be reduced even more.

Detta examensarbete fokuserar på energieffektivisering av flerbostadshus som är uppförda under 1960-talet. Eftersom sektorn bostäder och service står nuförtiden för cirka 40 % av landets totala energianvändning, så är det värt att försöka åtgärda befintliga byggnader som läcker onödig stor energi. I den här rapporten redogörs för vilka möjligheter som kan leda till minskad energianvändning i byggnader vid omfattande ombyggnation. Det finns två viktiga anledningar till varför fastighetsbolagen bör satsa på energieffektivisering vilka är ekonomin och miljön. Syftet med detta arbete är att fokusera på att minska energianvändningen i ett flerbostadshus som är beläget i Skultuna. Boendesvanor gällande hushållsel kommer inte att tas upp i denna rapport. De föreslagna åtgärderna berör endast byggnadsteknik och installationsteknik. Nybyggnation av passivhus i kvarteret Berggrottan har redovisats för att ge insikt om de olika byggnadstyperna gällande energiförbrukning och byggnadsteknik. Passivhuskonceptet har diskuterats för att ge inspiration och vetskap om hur man kan applicera passivhustekniken vid ombyggnation och för att se om det är möjligt att skapa ett lågenergihus vid ombyggnation eller inte. Den undersökta byggnaden är en av de typiska trevåningars lamellhus som har producerats i stort antal under perioden 1960-1975. Detta arbete ska fungera som ett utvecklingsunderlag för Mimer som satsar på energifrågorna och vill göra besparingsåtgärder i sina gamla flerbostadshus särskilt de som förbrukar mycket energi. De studerade förslagen har indelats i två kategorier. Den ena handlar om byggnadstekniska åtgärder, vilka är tilläggsisolering av fasader, tilläggsisolering av vindsbjälklaget och byte av fönster. Den andra handlar om installationstekniska lösningar, vilka är montering av Wanpan golvlist och installering av solfångare. Resultatet från utförda energiberäkningar visar att transmissionsförlusterna minskas från 47 % till 24 % om de föreslagna byggnadstekniska åtgärderna följs. Dessutom besparas totalt 116 700 kr/år . Till slut kan konstateras att möjligheten att skapa lågenergihus finns, men om ytterligare åtgärder införs. Det är svårt att bestämma vilka åtgärder är effektivast eftersom det beror i första hand på vilka förutsättningar som finns. Varje byggnad är unik och har sina speciella förutsättningar, så därför är det viktigt att studera den som ett helt system.

The project group is participating in a measuring project that is a cooperation between CIT EnergyManagement AB, the Measuring unit of Chalmers and College of Dalarna.The results from the measurementswill be put together and presented in a brochure.When designing the brochure a great deal of planning has been made how to attract the targetgroup.To make the contents of the brochure more attractive, which mainly will contain text, a lot of imageswith a symbolic substance have been used. To keep the brochure together it has been divided into fivechapters that each has been given one specific colour. The colours are consistent on initials, headlinesand images.At the moment the results of the measurements are not yet ready and the text for the brochure is notpossible to complete now. This project is expected to finish in the fall when all the measurements havebeen compiled.

This thesis investigates how energy is used in three public baths today and suggests measures that could reduce the energy demand. The results show that there is a great poteltial for energy savings i public baths, and that it would be interesting to examine some of the proposed measures further.

Den här rapporten är ett examensarbete utfört för Volvo Cars Uddevalla vid Linköpings tekniska högskola. Vår uppgift har varit att hjälpa Volvo Cars Uddevalla med att starta arbetet med energieffektivisering. Det gör vi genom att undersöka vilka möjligheter till energieffektiviseringar som finns för att minska framförallt elanvändningen. Vi har föreslagit ett antal effektiviseringsåtgärder genom att titta på de mest energiintensiva processerna på fabriken och målet för elanvändningen är att minska den med 50 procent. Effektiviseringsåtgärderna har tagits fram genom att leta systemfel, som i princip alltid finns inom ett företag, och genom att undersöka om icke elspecifika processer kan konverteras till bränslen. Det är framförallt stödprocesserna som undersökts eftersom det oftast är bland dem de största systemfelen finns. En uppskattning har slutligen utförts för hur stor energianvändningen blir efter genomförda förändringar. En besparingsberäkning har även genomförts med ett nuvarande och framtida elpris. Vi har däremot inte beräknat kostnaden för till exempel nyinvestering eller konvertering till fjärrvärme. Resultatet är att elenergianvändningen har reducerats med 45 procent och fjärrvärmeförbrukningen med 43 procent. Målet uppnåddes som synes ej, men studeras också processventilationen och processbelysningen finns goda möjligheter att reducera elförbrukningen med 50 procent.

Företaget Eden Aquatech har utvecklat en ytluftare som heter airTURBO 101. Luftare används för att syresätta vatten i bassänger och dammar inom biologisk vattenrening. AirTURBO 101 skapar med hjälp av en impeller en vattenvirvel som transporterar ner luft under vattenytan. Impellern är nedsänkt i vattnet och är omsluten av en plastcylinder. I nuvarande utformning tar sig vattnet in i cylindern genom en krans av hål i cylinderns vägg. Detta examensarbete har undersökt originalutformningen samt en alternativ utformning då vattnet fick rinna över cylinderkanten, ett så kallat överfall. Två överfallscylindrar testades; en med samma inloppsarea som hålcylindern och en som hade större inloppsarea. Dessa tre cylindrar har testats och jämförts för att ta reda på vilken som har den högsta syresättningshalten i förhållande till energiförbrukningen. De parametrar som undersöktes var strömningen inuti cylindern, energiförbrukningen, kontaktytan mellan luft och vatten inuti cylindern samt syresättningshastigheten. Samtliga experiment utfördes med skalmodeller av airTURBO 101. Inledande försök visade att virvlarna för samtliga cylindrar var instabilare än förväntat. Undersökningen av strömningen inuti cylindrarna visade att ingen av utformningarna kunde garantera en kontinuerlig kontakt mellan det inkommande vattnet och luftvirveln. Energiförbrukningen visade sig vara likvärdig för de olika cylindrarna. Överfallscylindern med stort inlopp var marginellt bättre än de övriga. Kontaktytan kunde inte beräknas på grund av brister i den framtagna matematiska formeln. Dessutom var virvlarna för instabila för en visuell avbildning. Vid mätningarna av syresättningshastigheten fick de olika cylindrarna liknande resultat vid samma motoreffekt. En fördubbling av effekten gav däremot en betydande hastighetsökning. Även i detta fall var överfallscylindern med stort inlopp något bättre än de övriga. En slutsats man kan dra av detta arbete är att överfallscylindern med stort inlopp är något bättre än de andra modellerna. En annan slutsats är att huvuddelen av syreöverföringen inte sker i kontaktytan mellan luft och vatten i virveln utan snarare i den kontaktyta som skapas av impellern. Fortsatt utveckling av denna luftare bör koncentreras runt impellerns utformning. Luftbubblorna som skapas i impellern bör vara så små som möjligt. / Eden Aquatech has developed a surface aerator called airTURBO 101. Aerators are used to oxygenate water in basins and ponds within biological wastewater treatment. AirTURBO 101 consists of a submerged impeller that creates a vortex which transports air below the surface. The impeller is surrounded by a plastic cylinder. In the present design of the aerator, incoming water penetrates the cylinder through a circle of holes in the wall of the cylinder. This study has examined the original cylinder and an alternate design, where the cylinders where totally submerged and the water could pour over the brim. Two cylinders with submerged brim were tested. One had the same inlet area as the original cylinder and the other had a larger inlet area. These three cylinders has been tested and compared to find out which one has the highest oxygenation rate proportionately to the energy consumption. The following parameters were examined: the water motion inside the cylinders, energy consumption, the interface between air and water inside the cylinders and the oxygenation velocity. All experiments were carried out using scale models of airTURBO 101. Initial experiments showed that the vortices for all cylinders were more unstable than expected. The examinations of the water motion inside the cylinders showed that none of the designs could guarantee a continuous contact between the incoming water and the air. The energy consumption turned out to be similar for the different cylinders. The submerged cylinder with large inlet had slightly lower energy consumption than the other. The interface between water and air could not be calculated due to shortages in the specially developed mathematical formula. A visual depiction was not possible since the vortices were too unstable. When measuring the velocity of oxygenation the different cylinders had similar results at a constant power. When the power was doubled a considerable increase of velocity occurred. Also during these experiments the submerged cylinder with large inlet turned out to be slightly better than the other. One conclusion is that the submerged cylinder with large inlet is somewhat better than the other cylinders. Another conclusion is that the main part of the aeration does not occur in the interface between water and air in the vortex, but rather in the interface created by the impeller itself. Further development of this aerator should focus on the design of the impeller. The air bubbles created in the impeller should be as small as possible.